Recension: Rio



Rio

 

Färgglatt och barnsligt

 

Från gänget bakom de smått briljanta Ice Age filmerna kommer Rio, en film som återigen kretsar runt djur. I detta fallet får vi följa Blu, en sällsynt sorts papegoja från Rio som blir tillfångatagen och hamnar i Minnesota. Där omhändertas han av Linda och växer upp, men efter några spontana händelser hamnar han och Linda i Rio – ifrån varandra. Samtidigt som Linda letar efter sin älskade fågel får vi se hur Blu anpassar sig till livet i sin naturliga miljö.

 

Rio är en väldigt färgglad film och tyvärr är filmens ca 5 första minuter även de bästa. De sjungs med jämna mellanrum vilket passar utmärkt, speciellt med tanke på att man utnyttjat själva Rio och dess hysteri vid karnevaler. Det är snyggt animerat och man har främst siktat in sig hos småbarnen, med massa barnsligt humor och småtöntiga karaktärer. Just därför fick filmen mig varken att skratta eller bli överraskad, men det hade jag redan räknat med.

 

De kändisröster som man använt sig av fungerar riktigt bra förutom på huvudkaraktären Blu, där Jesse Eisenberg står för rösten; han låter irriterande och distraherande. Handlingen bjuder på i stort sätt noll överraskningar och det är filmens svagaste punkt, att den vuxna publiken inte kommer bli ”wowad”, till skillnad från Ice Age där man har massvis med ”dold” vuxenhumor som fungerar för alla åldersgrupper. Rio är en läckert animerad film med härliga sångnummer som i första hand riktar sig mot barnen, och det räcker till en svag trea.

 

3/5

 

Foto: 4

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

 

Filmens specialitet: fågel som inte kan flyga - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Pirates of the Carribean: On Stranger Tides



Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides

 

Blockbuster utan mening

 

Första filmen hade allt som en familjevänlig äventyrsfilm ska ha; humor, underhållande action och lagom läskigheter. Tvåan och trean fläskade på med extra allt och även om resultatet inte blev jättebra var det maffigt och sevärt. Mer än fyra år senare kommer en fjärde del, utan varken Keira Knightley eller Orlando Bloom och med en ny regissör i farten. Storyn kretsar runt Jack (Johnny Depp) som mot sin vilja blir indragen i letandet efter ungdomens källa. Samtidigt är även Barbossa (Geoffrey Rush) och några spanjorer på jakt efter källan och dessa olika grupper börjar tävla mot varandra. That’s it.

 

Det finns inte mycket nytt här, Depp gör samma miner och det är samma humor som upprepas fast mycket sämre. Sen har vi självklart havet, skeppen och de olika skogsscenerna. Känslan av storslagenhet är som bortblåst, maffiga scener skriker med sin frånvaro och de få effekter som filmen visar upp är ganska medelmåttiga och tråkiga. Man har slängt in Penélope Cruz och visst passar hon in bra utseendemässigt, men hon tillför inget till storyn. Och ja, på tal om storyn; fem minuters handling har dragits ut till 140 minuters nonsens där svärdfajter och Sparrows olidliga tjöt gång på gång fungerar som utfyllnad.

 

Musiken upprepar sig själv var femte minut, själva Pirates-temat spelas så ofta att det blir svårt att koncentrera sig på filmen och den nya piratskurken, Blackbeard (Ian McShane) bleknar bort i jämförelse med Davy Jones som både var skrämmande och läckert gjord. Överlag är detta en av de sämsta ”storfilmerna” jag sett och det är verkligen trist att filmen redan spelat in så mycket pengar världen över, för en femte del kan vi verkligen leva utan.

 

1/5  

 

Foto: 1

Skratt: 1

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 1

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: babblande Sparrow - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Nyheter



Hasselhoff i skräckfilm

 

David Hasselhoff kommer medverka i uppföljaren till Piranha 3D, nämligen Piranha 3DD. Han kommer ha en cameo och troligen bli uppäten av de vilda fiskarna. Filmen har premiär i november och det återstår att se om den tas emot lika bra som föregångaren.


 

Scream fortsätter

 

Trots att Scream 4 inte spelade in så mycket pengar som man trodde i USA kommer troligen en femte och sjätte film komma och avsluta denna påbörjade trilogin. Filmen har tjänat tillräckligt mycket utomlands för att få filmbolaget att ge grönt ljus till en femte och sjätte uppföljare, som eventuellt kommer gå direkt till DVD (vilket jag inte hoppas på). Regissören Wes Craven kommer troligen återvända.


 

Ondskan har inget slut

 

En femte del i Resident Evil serien kommer att bli av, bekräftade Milla Jovovich via sin twitter. Hon avslöjade även att en del av filmen kommer spelas in i Tokyo, precis som inledningen till fjärde filmen. Filmen blir troligtvis i 3D. 

 

Ny poster för Harry


 

Ny version av Romeo & Juliet

 

En ny version av den klassiska kärlekshistorien är under utveckling och rollen som Juliet har gått till den Oscarsnominerade Hailee Steinfeld. Nu ryktas det om att Gossip Girl stjärnan Ed Westwick kommer spela rollen som Juliets bror, men ingen är ännu aktuell för rollen som Romeo.


Update!

Nu känner jag att det är dags för en ny uppdatering! Vad har jag gjort senaste tiden? Jobbat, tränat och varit med vänner, som vanligt. Däremot känner jag verkligen för sommarväder snart, just nu ösregnar det utanför fönstret. När ska det bli 3-6 veckors bra väder, med mild luft och strålande sol? Det är just dessa veckor som man ser fram emot under hela året.
I helgen festades det till rejält! Fredag, lördag och söndag blev utenätter och jag tänkte bjuda på lite bilder ifrån lördags, då vi var på förfest hos Robin innan vi drog vidare till stan och mötte på min underbara Roodabeh, och festade loss på Apartement innan vi drog vidare till Gretas:



Med Bea och Patrik på bussen på väg till Robin.



Robin & jag, men dom sjukt goda välkomstdrinkarna! :9



Vart ska vi?



Mina tjejer!



Efter flera timmars dansande, svettigt och riktigt härligt!

Det var en underbar natt och till helgen ska det bli ännu mer festande, men nu i Stockholm! Ska träffa mina underbara kusiner och goa vänner så det ser jag verkligen fram emot. Antar att det inte kommer bli så värst mycket bloggande under den perioden, men vi får se.

Sist men inte minst uppträdde Britney & Rihanna tillsammans häromdagen på Billboard Awards till S&M. Uppträdandet öppnade upp hela galan och sista numret stod Britney för där med, tillsammans med Nicki Minaj.



HÄR kan man se framträdandet. Snacka om att jag är ännu mer peppad inför Britneys kommande turné, som i dagsläget bara är en USA-turné, men förhoppningsvis förlängs den och hon åker runt hela världen. Jaja, nu ska jag sluta dagdrömma och kila ner i sängen, för imorgon blir det jobb! Natti! :)


Recension: Rambo



Rambo

 

Fjärde gången gillt

 

Den fjärde delen av ”Rambo” är här. Visst kan man tro att Stallone tappat gnistan, att karaktären spårat ut och att filmen inte kommer att hålla måttet? Men så är det inte. 

 

De tre föregående filmerna har jag sett. Ettan gillade jag mest, sen kommer jag knappt ihåg hur tvåan och trean var. När det blev klart att en fjärde del skulle dyka upp blev jag aningen skeptisk, men efter första trailern (där våld var huvudingrediensen) blev jag ganska sugen på att se filmen. Själva känslan att se Rambo skjuta ner bad guys, eller slakta någon med sin enorma jaktkniv är något som bara en ”riktig” Rambo-film kan åstadkomma, alltså inte del två och tre. Till min glädje och överraskning kom den känslan tillbaka under den fjärde filmen.

 

I ”Rambo” har Rambo dragit sig undan, han bor på ett avlägset ställe (Thailand) och bryr sig inte om någon annan eller sin omgivning. Ett team söker upp honom och ber honom hjälpa dem med att ta sig in i Burma eftersom han känner igen miljöerna och vet hur man kan ta sig dit. Efter ett tag ger han sig och hjälper dem till sitt mål medan han återvänder. Men det dröjer inte länge innan teamet blir tillfångataget. Det är då Rambo tar i hårdhandskarna och tillsammans med en grupp soldater ger han sig återigen iväg till Burma för att rädda teamet.  

 

Svårare än detta blir det inte. Sen tar underhållningen ett järngrepp om publiken ända fram till eftertexterna. Kan däremellan tilläggas att detta är en ultravåldsam film med kroppsdelar i massor, blod i liter och brutalitet som få filmer skildrat. Det är riktigt hemskt, situationen i Burma har bitvis visats på ett mycket realistiskt och avskyvärt sätt. Soldaterna som utgör en stor del av våldet är hänsynslösa och sjukligt vilda. Det är mycket jagande, skjutande, huggande och många spänningsmoment som ger valuta för pengarna, det är helt enkelt som ”Rambo” ska vara.

 

Stallone axlar rollen återigen med glimten i ögat, han har även tagit över registolen och gjort ett mycket bra jobb. Rent tekniskt är det inget speciellt som imponerar, men för att vara en actionfilm i den genren uppfyller den sina krav och mer därtill. Han har även försökt att sätta dit en politisk ton som då och då dyker upp och gör publiken medveten om situationen i Burma, men mer är det inte. Som sagt, fjärde gången gillt.

 

3/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 4

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: ultravåld - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Insidious



Insidious

 

Skräck som etsar fast sig

 

Josh (Patrick Wilson) och Renai (Rose Byrne) flyttar in till ett nytt hus med sin familj, som för övrigt består av tre barn. Allt är frid och fröjd till dess att Renai märker att saker och ting ändrar plats i huset, och när deras äldsta son hamnar i koma av en okänd anledning vänds deras tillvaro upp och ner. Ju längre tid det går desto mer övertygad blir Renai om att det är något skumt med huset och de flyttar till ett nytt hus. Men när situationen inte blir bättre i inser Josh och Renai att det inte är huset som är hemsökt, utan det är deras son.

 

Det är regissören bakom första Saw-filmen och producenterna bakom Paranormal Activity som slagit ihop sina påsar och gett ut denna pärla. Insidious är välgjord och spännande, det är mycket bra inledning och uppbyggnad samtidigt som skräcken kommer krypande. Jag är en väldigt härdad person som kan se skräckfilmer utan att ens blinka, men Insidious hade en helt annan inverkan på mig. Det kan möjligen vara olika från person till person, men filmens hoppa till scener är brutalt skrämmande och bilderna etsar fast sig i hjärnan.

 

Man avstår från våld och blod vilket är ett plus och använder sig istället av hög och gäll musik som känns ända in till benmärgen. Wilson och Byrne gör båda riktigt bra jobb som de desperata och oroliga föräldrarna, samtidigt som Barbara Hershey (från Black Swan) dyker upp i en mindre biroll. Sista akten tappar tyvärr lite, det blir för mycket, eller rättare sagt så spårar filmen ut lite. Man slänger in allt och pepprar med skräckeffekter och hoppa till scener, så att det blir alldeles för mättande, men det räddas aningen av filmens sluttwist.

 

Många scener är hyllningar till äldre skräckfilmer och man ser att personerna bakom filmen vet vad dem sysslar med, vilket är kul. Fotot är mörkt och dystert, precis som det ska vara och den skakiga kameran används lagom mycket. Det blir väldigt effektfullt med närbilder och intima scener i en skräckfilm som Insidious. Jag har aldrig varit så rädd i en biosalong och hade det inte varit för slutet hade betygsfyran varit solklar, men nu får Insidious nöja sig med en stark trea.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: 4

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: hoppa till scener - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: The House Of The Devil



The House Of The Devil

 

Klassiska skräckknepen funkar

 

Samantha (Jocelin Donahue) är en student som desperat behöver pengar för lägenheten hon ska flytta till. Hon letar efter jobb och av en slump hittar hon en annons där det står ”babysitter wanted”. Hon ringer och får snabbt ett positivt svar, senare på kvällen kommer hon till det stora huset och sätter igång med att vara barnvakt. Snabbt inser hon att huset inte innehåller några barn, inga levande i alla fall, och att hon möjligen kan befinna sig mitt i en satanistisk ritual.  

 

Detta är en film i 80-talstappning som även är filmad med samma filmsort som var populärt på den tiden, nämligen 16 mm film. Regissören Ti West har lyckats bra med att få tillbaka 80-talskänslan och hade jag inte vetat hade jag gissat på att det var en gammal film. West har även byggt upp filmen med det mest klassiska skräckknepen; skumma karaktärer, stora hus, konstiga telefonsamtal och själva barnvaktskonceptet. Det är skickligt genomfört och spännande.

 

Det är bra spelat och Donahue kommer förhoppningsvis få sitt genombrott filmvärlden snart. Slutet av filmen kändes lite för stressigt och kort, jag hade gärna velat veta mer och få mer förklarat. Även klimaxen drabbas av det stressiga slutet, det har lagts ner så mycket tid på att bygga upp stämningen och plötsligt försvinner allt. Detta är däremot en av de bättre filmerna i sin genre och förtjänar en stadig trea.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: barnvakt på vift - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Mega Piranha



Mega Piranha

 

Skräpfilm har fått en ny definition

 

Muterade mega-pirayor som blir dubbelt så stora varannan timma och förökar sig utan en partner har gått loss i Amazonas djungel. En grupp forskare och en legosoldat får uppdraget att stoppa de vilda djuren innan de lyckas ta sig ut i havet och till Floridas kust, samtidigt som en störd general och hans soldater är efter för att fånga forskarna. Kommer dem hinna? Kan man stoppa fiskarna? Kommer jag orka se filmen..?

 

Det finns inte mycket att säga, handlingen säger allt. Se inte filmen, du får ut mer om du sitter framför spegeln och betraktar sig själv. Effekterna är värre än ett tv-spel, skådespeleriet sämre än i porrfilmer och filmen tar sig själv på största allvar vilket publiken inte gör. Ska du ha över en dejt för en filmkväll är detta den perfekta filmen att se, så trist att ni garanterat kommer strula inom loppet av en kvart.

 

0/5

 

Foto: 0

Skratt: -

Musik: 0

Skräck: -

Action: 0

Effekter: 0

Skådespeleri: 0

 

Filmens specialitet: mega-pirayor - 0

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Nude Nuns With Big Guns



Nude Nuns With Big Guns

 

Naket, bröst och mer naket

 

Syster Sarah blir hjärntvättad till att bli nunna och utföra vad som helst i guds namn. Allt från att stjäla till att sälja droger, men när hon senare mordhotas, drogas ner och våldtas får hon en uppenbarelse från självaste gud; att hämnas. Hon drar ut på en hämndturné för att döda alla som någonsin gjort henne illa och även alla präster som i hemlighet pysslar med droger. Det blir en resa med mycket naket och lite pang pang.

 

Jag valde att se filmen på grund av dess titel; det låter kul och helt stört. Själva tanken bakom filmen är kul, inte originell men det skulle funka med störra budget och lite mer erfarna personer bakom kameran. Här har man begränsade resurser och skådespelare som är så dåliga at de lika gärna kunde vara plockade från gatan. Actionsekvenserna är pinsamma och manuset repetitivt.

 

Det enda positiva är musiken som kändes överraskande välgjord i jämförelse med allt annat. Annars är detta en kort story på fem minuter som man dragit ut till 90 minuter och för att fylla ut filmen har man slängt in otaligt många lesbiska sexscener, strippscener och några våldtäkter. Många obetydliga scener är i slow-motion för utfyllnad och som helhet är detta en av de absolut sämsta, mest värdelösa filmer jag sett. Noll!

 

0/5

 

Foto: 0

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 0

Effekter: -

Skådespeleri: 0

 

Filmens specialitet: cool nunna - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Nyheter



Kutcher tar över!

 

Hugh Grant tackade nej till att ta över efter Charlie Sheen i serien 2½ män och nu är det klart och bekräftat att det blir Ashton Kutcher som tar över! Lite oväntat, men det återstår att se vad Kutcher bidrar med i serien. Kutcher har sedan tidigare erfarenhet från komediserier, så helt fel val kan det inte vara.


Recension: The Roommate



The Roommate

 

Saknar genre

 

Sara (Minka Kelly) börjar på college och inväntar sin rumskamrat som hon ska bo tillsammans med. På kvällen dyker hon upp, en tjej vid namn Rebecca (Leighton Meester) och de börjar lära känna varandra. Efter ett tag märker Sara att Rebecca är väldigt överbeskyddande och efter några incidenter förstår hon att Rebecca ruvar på en hemlighet. Ju längre tid de bor tillsammans desto mer beroende blir Rebecca av henne…

 

Jag vet inte vart jag ska börja. Inför filmen hade jag inga som helst höga förväntningar, tänkte att det kunde vara kul med en b-film att bara slappa till, men efter en halvtimma insåg jag att detta är bland det sämsta jag sett och troligen kommer se i år. Filmen är inte skrämmande, inte spännande och det skapas inget intresse för publiken. Det saknas en röd tråd och ju längre det går desto mer tänkte jag ”är det allt?”.

 

Filmens genre är thriller/skräck, men i mina ögon saknar den genre eftersom den inte gav mig något överhuvudtaget. Det är bara en sjukt trist film med halvkassa skådisar som försöker göra det mesta av det dåliga materialet. Meester, som spelar Blair i Gossip Girl ser bara allmänt störd ut genom hela filmen och lyckas varken imponera eller skrämma. Har du däremot fobi för att i framtiden behöva dela rum med en galen människa lär du skrämmas av filmen.

 

1/5  

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: läskig rumskamrat - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Water For Elephants



Water For Elephants

 

I väntan på kemi finns det vackra

 

Jacob (Robert Pattinson) är en ung student med en lovande framtid, men efter en tragisk bilolycka blir han ensam kvar utan pengar eller tak över huvudet. Han ger sig ut för att leta efter jobb och hamnar av en slump på ett tåg som visar sig vara transportfordon för en circus. Chefen August (Christoph Waltz) ser potential i honom och ger han jobbet som veterinär, samtidigt som Jacob får upp ögonen för hans fru Marlena (Reese Witherspoon).

 

Filmens intro har många likheter med Titanic och hur den gamla damen berättar historien som sedan utspelar sig, här är det istället en gammal Jacob som berättar sin historia. Det är en småputtrig berättelse utan större överraskningar, men lyckligtvis klarar sig filmen bra ändå. Scenografin är jättefin och miljöerna osar circus, det är välgjort och väldigt mysigt med alla djur (inklusive elefanten Rosie som är filmens största överraskning). Musiken är välkomponerad och fotot vackert, så med andra ord finns det mycket att avnjuta.

 

Waltz gör filmens bästa tolkning som den instabila chefen August, Witherspoon klarar sig hyfsat medan Pattinson inte gör mycket alls. Det är kul att se han solbränd och utan huggtänder, men det förklarar inte faktum att han är en väldigt endimensionell skådespelare som behöver utvecklas. Det finns ingen kemi mellan Witherspoon och Pattinson, de är som från två olika planeter och jag uppfattade ingen gnista eller spänning mellan deras karaktärer. Water for Elephants lyckas trots detta bjuda på lagom mycket tårar, skratt och kärlek samtidigt som biopubliken lämnar salongen med ett leende på läpparna.

 

3/5   

 

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: elefant - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Nyheter



Grant tar Sheen?

 

Vilda rykten går om att Hugh Grant kommer ersätta Charlie Sheen i den populära serien 2½ män. Man har tydligen förhandlat med Grant men inte kommit fram till något på grund av olika åsikter och viljor. Men det återstår att se vad som sker, vem kan tacka nej till $1 miljon per avsnitt?


 

Final Destination 5

 

Fyra ”sista destinationer” filmer senare är det dags för den femte i serien och som föregångaren är den inspelad i 3D. Nu kretsar filmen runt några ungdomar som undkommit döden efter att en bro rasat och en efter en får de lära sig att man faktiskt inte kan lura döden (femte gången gillt?). Sedan den tredje filmen har det känts som om man verkligen mjölkar ut så mycket som det går, men denna kanske blir bättre än fyran? Trailern kan ses här.


Recension: The Blind Side



The Blind Side

 

Vita människor som snällast

 

The Blind Side handlar om Leigh Anne (Sandra Bullock) och Sean Tuohy (Tim McGraw) som öppnar sitt hem för Michael Oehr (Quinton Aaron), en hemlös, mörkhyad kille som går under namnet Big Mike. Michaels tidigare erfarenheter av skolan och familjelivet är inte mycket att skryta med så därför blir det en uppgift för främst Leigh Anne som vill att han ska lyckas och utvecklas. Vi får se hur hon stöttar honom samtidigt som han visar ett visst intresse inom fotboll och satsar på det.

 

Detta är förra årets kassako som spelat in över $300 miljoner på en budget under $30 miljoner och även gav Sandra Bullock hennes första Oscar. Filmens är baserad på en sann historia och för att intyga det avslutas filmen med den riktiga familjen. Det är en unik och värmande historia som känns ända in till hjärtat och bevisar att även den mest hopplösa kan lyckas med det omöjliga. Hur filmen däremot skildrar detta kan ifrågasättas; alla goda människor i filmen är vita och kristna, medan de mörkhyade är kriminella, våldsamma, hemlösa eller nerknarkade.

 

Om det är något omedvetet från filmmakarnas sida återstår att se, men för mig blir det trångsynt och tråkigt, som om allt i livet skulle vara så svart/vitt. Däremot ska Bullock nämnas som gör sin bästa prestation hittills som den charmiga och smått bossiga Leigh Anne; nu när man tänker tillbaka på Miss Secret Agent är det nästan så att man skäms. De övriga skådespelarna gör bra prestationer och filmen är som helhet bra, men som sagt finns det en väldigt störande detalj som jag nämnde, och det drar ner betyget.

 

3/5   

 

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: att inte ge upp - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Nyheter



Paranormal Activity 3

 

Som väntat blir det en tredje del för skräckserien och nu har man bestämt sig för att ge nykomlingarna Henry Jost och Ariel Schulman chansen att regissera filmen. Dessa har tidigare gjort en dokumentär vid namn Catfish som blivit hyllad, men det blir spännande att se hur dem lyckas med detta. 


 

Från rödluvan till ångest

 

Catherine Hardwicke återgår till vad hon är bäst på; att skapa tonårsfilmer med ångest och djupa budskap. Efter Twilight och Red Riding Hood har hon bestämt sig för att göra en film av romanen The Bitch Posse. Storyn kretsar runt tre tjejer och deras trasiga liv och hur deras framtid påverkas av valen de gör i unga år.  


Recension: Fast Five



Fast Five

 

Korkat, men samtidigt grymt kul

 

I den femte delen av bilporrsserien Fast & The Furiuos har man som senast lyckats skrapa ihop ursprungskaraktärerna och även några från del 2. Dom (Vin Diesel), Brian (Paul Walker) och Mia (Jordana Brewster) befinner sig nu i Brasilien och kommer över ett chip som innehåller värdefull information om knarkbossen som styr Rio. Genom informationen planerar de en kupp för att fixa ekonomisk trygghet för framtiden och även kunna börja om på nytt utan att behöva vara på rymmen; men det blir svårare gjort än sagt, speciellt när en Terminator-lik polis (Dwayne Johnson) är efter dem.

 

Regissören Justin Lin har gjort de tre senaste filmerna i serien och man ser en klar förbättring; från den smått usla Tokyo Drift till det här, en snygg och välgjord actionrulle med de flesta ingredienser. Det är over the top, kul och rasande skickligt gjort med några av de grymmaste actionscenerna på länge; bilar exploderar, biljakter avlöser varandra och det skjuts mer än vad det har gjorts i hela serien. Vi får en dos spänning, roliga kommentarer och en hel del flum som överraskande nog passar i en sådan oseriös film som detta. Sista halvtimmans actionsekvens är bland det mest absurda och häftiga jag sett på film.

 

Detta är dock långt ifrån en felfri film; gräver man djupare har storyn logiska luckor som är större än de i ozonlagret och det är inte genomtänkt för fem öre (vilket man är medveten om). Lägg till smått träigt skådespeleri vilket till stor del kommer i skymundan på grund av The Rocks (Dwayne Johnson) enorma muskler som i bokstavligt talat alla scener är inoljade. Hur kassa skådespelare än dem jobbat med har filmmakarna klurat ut lösningen; vi fokuserar på något annat, i detta fall The Rocks enorma muskler. Fast Five är efterallt den bästa i serien och vill du ha en liten överraskning får du helst sitta kvar tills eftertexterna rullat färdigt. Och musiken, den är riktigt skön! 

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: 4

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: bilar - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=bf4oDjHUmkY


Nyheter



Hemsworth blir jägare?

 

Efter succén med Thor är Chris Hemsworth hetare än någonsin och även aktuell för rollen som jägaren i Snow White and the Huntsman. Efter att både Viggo Mortensen och Hugh Jackman tackat nej till filmen går chansen över till Hemsworth, som är betydligt yngre och mindre erfaren. Ett bra val?


 

Från zombies till vulkaner

 

Paul W.S. Anderson, britten bakom Resident Evil-filmerna kommer härnäst att regissera storbudgetsfilmens Pompeii, som visar hur den italienska staden Pompeji drabbades av det historiska vulkanutbrottet. Filmens huvudstory har temat kärlek, som kompliceras på grund av omständigheterna.


Recension: Oceans



Oceans

 

Magnifika naturbilder, men inget mer

 

Oceans är en dokumentär som fångat världens hav och dess invånare på ett sätt som du aldrig sett tidigare. Inledningsvis bjuds vi på några ruskigt snygga havsbilder som nästan ser datoranimerade ut, och längre fram dyker kameran ner under vattnet och visar oss djur som vi sällan ser i vanliga djurprogram. Många fascinerande bilder avlöser varandra och efter en timma byter filmen spår och visar hur människan påverkar naturen, något som vi gärna blundar för.

 

Gillar du natur bör du se dokumentären, gillar du hav och undrar över djupets mysterier kommer du älska den. Det finns ingen speciell story eller riktlinje i filmen och när den tar slut känner man sig ganska mätt på alla maffiga bilder, och tyvärr är det just där filmen saknar något. Jag har sen tidigare sett Planet Earth och mycket som är med här liknar Planet Earths innehåll; storslagna scener med annorlunda djur och sällan skådade djurarter i sina hemmiljöer.

 

Men som sagt, är man intresserad av naturen är detta ett måste och även om man inte är det blir man kanske positivt överraskad om man ger dokumentären en chans. Det blir en stadig trea till Oceans.

 

3/5  

 

Foto: 5

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action:

Effekter: -

Skådespeleri: -

 

Filmens specialitet: havet - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=uXLbQrK6cXw

Recension: The Reef



The Reef

 

Hajterror på hög nivå

 

Luke, Matt, Suzie, Kate och Warren ger sig ut på en båttur för att njuta av solen, vattnet och vad livet har att erbjuda utanför Australien. De ger sig ut på vad som ser ut att bli en underbar resa, de hittar en undangömd ö och återigen ger de sig ut i havet med båten. Plötsligt välter segelbåten efter att ha kolliderat med något under ytan och passagerarna hamnar i vattnet. Panikslagna tar de sig upp på den upp-och-ner vända båten och bestämmer sig för att simma i riktning mot ön som de hittade. På väg dit inser de att de har fått sällskap…

 

Ta några relativt okända men duktiga skådespelare, riktiga hajar och en regissör som vet hur man bygger upp spänning så får man The Reef. Det bästa är att det verkligen känns som om man är där i vattnet med karaktärerna; jag kände paniken och ångesten precis som de gjorde. Det byggs upp mycket känslor innan det avslöjas vad som är under ytan och filmen bjuder på några av de mest realistiska och skrämmande hajattacker som jag sett. Det fokuseras inte på kroppsdelar och blod, utan det är den isande skräcken och isoleringen som det är fokus på.

 

Karaktärerna är lite småtypiska och man har tidigare sett filmer i samma stuk som Open Water, men denna lyckas bättre eftersom filmen har ett mål och det finns en chans för de inblandade att överleva, till skillnad från Open Water. Filmens slut är en nagelbitare och det hela blir ännu obehagligare av att filmen faktiskt är baserad på en sann historia. The Reef bjuder på stor mängd spänning och terror, gillar du inte hajar lär du drömma mardrömmar länge. Det blir en stark trea.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 4

Action:

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: hajar - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=7PhR_3A7RiQ

RSS 2.0