Recension: Life of Pi
Life of Pi
Stundtals hänförande
Pi ska tillsammans med sin familj flytta från Indien när deras fartyg hamnar mitt i en våldsam storm och slutligen brister under dess stora vågor. När det väl visar sig att Pi är den enda överlevaren från fartyget början nästa kapitel; nämligen att hitta fastlandet. Tillsammans med en tiger som fanns ombord på fartyget hamnar Pi i en rad mer eller mindre drömlika situationer där han får kämpa hårt för att överleva, men samtidigt se skönheten med världen från sin punkt i livräddningsbåten.
Regissören Ang Lee har ett flertal gånger bevisat att han är en mycket visuell regissör, både i actionfilmer som Crouching Tiger, Hidden Dragon och tyngre, mer teatrala filmer som Brokeback Mountain. Hans filmadaption av den bästsäljande novellen är inget undantag, här finns det scener som hänför, berör och stundtals överöser publiken med ögongodis som både tilltalar de yngre och äldre. Skådespeleriet är starkt och gediget, trots att bristen på dialog ibland kan bli lite monotont.
Lika lätt som Lee lyckas hänföra publiken lyckas han även bre på med långa sekvenser där filmen tappar tempot och ibland blir en smula enformigt. Det är en välgjord film och som jag förstått är boken oerhört avancerad att filmatisera, men som en filmälskare som inte läst boken kände jag att filmens ojämna upplägg märktes av alldeles för tydligt. Life of Pi är en film som alla kan se eftersom det finns något för alla i dess bländade bildspråk, men även kan kännas som utdragen och bitvis händelselös. Det blir en stark trea.
3/5
Foto: 4
Skratt: 2
Musik: 3
Skräck: -
Action: -
Effekter: 4
Skådespeleri: 4
Filmens specialitet: Pis äventyr - 4
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt
Recension: Man Of Steel
Man Of Steel
Action av stål
Superman är en av världens mest populära superhjältar som dessvärre inte gjort sig lika bra på film och nu är det dags för en nytolkning igen (jag har inte glömt Superman Returns från 2006 än). En ung grabb upptäcker snabbt att han har krafter som inte är mänskliga och börjar ifrågasätta sitt ursprung, något som tar honom till andra planeter och introducerar honom till en ondska som hotar att ta utplåna allt han älskar på jorden och även honom själv.
Henry Cavill som hade sitt genombrott i TV-serien The Tudors axlar rollen som Superman och lyckas visa den inre mörker karaktären bär på, även om hans käkben oftast är distraherande tydliga och ibland undrar man om han verkligen valdes för sin talang eller utseende. Samtidigt blir det lite starpower i form av Russell Crowe, Kevin Costner och Laurence Fishburne i diverse biroller; ingen gör något märkvärdigt men de bidrar med en viss tyngd som Cavill inte hade klarat på egen hand.
Som Supermans kärleksintresse har man castat Amy Adams som i mina ögon är väldigt duktig, men samtidigt aningen missplacerad i rollen då kemin mellan henne och Cavill uteblir. Det är även härligt att se en Superman där kärlekshistorien inte är det centrala, utan här har man valt att hålla det minimalt. Michael Shannon har rollen som General Zod som förvandlas till Supermans fiende och det är här filmen dras ner ett snäpp. Shannon överspelar till tusen och hans repliker, liksom resten av manuset, är pinsamt dåliga.
Däremot är actionsekvenserna många, långa och riktigt imponerande. Regissör Zack Snyder har inte hållit tillbaka på krutet och det förstörs, exploderar och slåss som aldrig förr i en Superman-film. Det är oftast maffigt, spännande och medryckande, även om det skakiga kameraarbetet och bombastiska musiken ibland kan bli för mycket samtidigt. Man Of Steel är på många sätt den Superman-film många har sett fram emot att få uppleva, samtidigt som manuset lämnar en hel del att önska. Det blir en stark trea och jag ser fram emot uppföljaren.
3/5
Foto: 3
Skratt: -
Musik: 2
Skräck: -
Action: 5
Effekter: 4
Skådespeleri: 3
Filmens specialitet: Superman - 4
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt
Recension: Pitch Perfect
Pitch Perfect
Mean Girls möter Glee
Beca (Anna Kendrick) börjar på Barden University och redan från början försöker sånggruppen The Bellas att få med henne. Hon är till en början tveksam då de enda två medlemmarna i The Bellas visar sig vara väldigt udda, men efter lite övertalning satsar hon på att gå med i gruppen. Snabbt visar det sig att Aubrey, gruppens ledare, inte är så förtjust i Beca och det visar sig även att Aubrey inte är den perfekta tjej som hon försöker framstå som. Som om det inte vore nog har även Jesse (Skylar Astin), från killarnas sånggrupp fått upp ögonen för henne…
Vem minns Mean Girls? Det är en film som definierar en hel generation och här har vi ungefär en film som skulle kunna definiera dagens 14-16 åringar. Med serier som Glee och fans som kallar sig själv för Gleeks är det ganska självklart att den nutida uppdateringen av Mean Girls handlar om sång och sångbattles, istället för andra problem som var kärnan i den förstnämnda filmen. Filmens karaktärer är nog den största behållningen, det finns gott om störda, galna och roliga människor att se på och de flesta repliker är välskrivna och träffar mitt i prick.
Sångnumren kanske inte är filmens starka sida, men underhållande karaktärer tillsammans med starka skådespelarinsatser får filmen att komma långt och man undviker de flesta klyschor på vägen till filmens spännande men förutsägbara slut. Rebel Wilson (även i mindre roll i Bridesmaids) är dock roligast i rollen som Fat Amy och orsakar många skratt, om inte en och annan gapskratt här och där. Pitch Perfect får en stark trea eftersom den lyckas gå efter originalmallen, men ändå få en fräsch och ny känsla över det hela.
3/5
Foto: 3
Skratt: 3
Musik: 2
Skräck: -
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 3
Filmens specialitet: song battles - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt
