Recension: Frankenweenie

 

Frankenweenie

 

Gulligt och grått

 

Sparky som är Victors älskade hund omkommer i en plötslig olycka och lämnar Victor ensammare än någonsin. Trots värmande ord från sina föräldrar känner Victor sig övergiven och enslig, och bestämmer sig därför för att göra vad som helst i hans makt för att återuppliva Sparky igen. När han väl lyckas med det måste han hålla Sparky hemlig för sin omgivning, men det är något lättare sagt än gjort och Victors liv vänds uppochner…

 

Tim Burton har några riktiga pärlor som The Nightmare Before Christmas och Corpse Bride i bagaget, men Frankenweenie når inte riktigt upp till dessa nivåer. Det är läckert gjort med många detaljer och ögongodis i mängder, men bristen av färg gör att man ganska snabbt tröttnar på den värld som introduceras så omsorgsfullt. Trots många smarta referenser till äldre skräckfilmer som lär roa de lite äldre lyfter filmen aldrig och det puttrar på ett väldigt gulligt vis.

 

Barn lär älska filmen och kanske till och med bli lite smått rädd; det är en fin film om vänskap, kärlek och att våga följa sina drömmar. Men som helhet blir det alldeles för grått och gullighetsnivån kan ibland svämma över – trots att filmen till stor del är dialogfri. Tack vare blinkningarna till klassiska skräckfilmer och ett par scener som nästan kopierats rakt av får Frankenweenie en stadig trea.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

 

Filmens specialitet: hur kommer det gå med ”nya” Sparky? - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

 

TRAILER


RSS 2.0