Happy Feet 2

Det glada uteblir

Fem år efter succén med Happy Feet som tog världen med storm och kammade hem en Oscar för bästa animerade film kommer uppföljaren som ännu en gång följer Mumble på hans äventyr. Nu har han växt upp och fått en son som precis som sin pappa är ute efter sina egna drömmar – nämligen att kunna flyga. Samtidigt hotas en stor del av pingvinsamhället när deras dal rasar ihop på grund av den globala uppvärmningen. Vem ska bli hjälten i detta..?

Jag älskar den första filmen, den är rolig, hemsk, otroligt gripande och tar upp aktuella problem om människans effekt på naturen – sen att den är sjukligt snygg och har härliga sångnummer gör inte det hela sämre. Allt som fick första att kännas fräsch och nyskapande är borta i tvåan; sångnumren är tråkiga, animeringen snygg men monoton och storyn är som en stor repetition av första filmen. Det finns ingen anledning till att göra en uppföljare om man inte har en vettig story att berätta, vilket är fallet här.

De flesta av skämten faller platt och filmupplevelsen blir allt som allt ganska tråkig och blek. Det fina i historien är dock att man tillsammans kan nå det omöjliga, att vara enade och hjälpa varandra trots ras, storlek och färg. Annars uteblir det glada från första filmen och den blyga framgång som uppföljaren lyckades nå är ett bevis på det. Det blir en tvåa till Happy Feet 2.

2/5

Foto: 4

Skratt: 1

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: pingvin vill flyga - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Cars 2

Snyggt och actionpackat

Cars som har sålt över en miljard Cars-prylar (leksaker, spel, handdukar, kläder osv) fick en uppföljare som även klassats som Pixars sämsta film som endast gjort i pengasyfte – något jag inte håller med om. Jag är inget stort fan av första filmen, men den andra som återigen kretsar runt Lightning McQueen och hans korkade vän Mater som nu ofrivilligt dras in i ett spionuppdrag är ovanligt tillfredställande för att vara del 2 i en filmserie.

Skaparna har lekt med många idéer och det syns, för här finns det bilar som gör allt från att flyga, dyka och svinga sig som Spiderman till att skjuta bomber och byta färg. Det är en barnfilm, men det var sjukligt roande att se alla dessa extremt överdrivna scener avlösa varandra med blixtrande fart – och då menar jag blixtrande fart då Cars 2 öser på från första början till slut. Olika länder, olika händelser och mycket, mycket action.

Det är som väntat snyggt eftersom Pixar ligger bakom produktionen och som den föregående Cars-filmen är filmens starka sida inte dess humor utan rättare sagt dess animering och färgskala. Som vuxen blev jag road, och hade jag varit under 14 år hade jag nog exploderat av upphetsning då Cars 2 levererar de goda bitarna och mer därtill. Det blir en stadig trea till filmen.  

3/5

Foto: 4

Skratt: 2

Musik: -

Skräck: -

Action: 3

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: bilaction - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Ice Age: Continental Drift

Fortsätter med bravur

När en viss ekorre på jakt efter sitt älskade ekollon råkar spräcka jordskorpan så kontinenterna börjar flyta isär slits Manny ifrån resten av sin familj och hamnar på en flytande isbit tillsammans med Sid och Diego. De flyter iväg till okända hav och platser där de träffar på allt från pirater till mordiska hamstrar, men inget hindrar Manny från att ta sig tillbaka till sin familj. Det blir emellertid svårare än beräknat då piraterna har ett och annat i kikaren.

Jag har blivit ett stort fan av Ice Age serien på grund av att uppföljarna bara blir bättre och bättre, något som sällan sägs om en filmserie. Fjärde delen är inget undantag; trots den kanske lite svaga handlingen och ett mindre polerat manus än del tre lyckas den bjuda på överraskande många skratt och actionsekvenser. Nya karaktärer får utrymme att glänsa och många av filmens skratt kommer just från de nya karaktärerna, även om favoritgänget står för de absoluta bästa. Scrats äventyr är som vanligt höjdpunkterna och man vet inte om man ska skratta eller gråta åt hans tragiska öde.

Animationen är perfekt och några riktigt maffiga scener höjer filmupplevelsen samtidigt som musiken utvecklats till det bättre. Jag saknade Buck från den tredje filmen, men Sids mormor (en av de skönaste karaktärerna på evigheter) fyllde snabbt ut hans plats och jag ser fram emot en eventuell del fem där båda får ryka ihop. Det finns mycket att glädjas åt som både vuxen och barn och filmens budskap om att vara sig själv och att alltid prioritera familjen först är lika sött som aktuellt. Det blir en stadig fyra till Ice Age: Continental Drift.

4/5

Foto: 5

Skratt: 4

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: mordiska hamstrar - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Puss In Boots

Briljant spin-off

Den omtyckta karaktären Puss (strålande röstspel av Antonio Banderas) blir tvungen att tillsammans med en annan katt vid namn Kitty Softpaw (Salma Hayek) och hans före detta vän Humpty Dumpty (Zach Galifianakis) hitta några magiska bönor från den kriminella duon Jack & Jill. Det blir ett farligt äventyr, men de har ingen aning om vad som väntar när bönorna väl planterats.

Man har inte hindrat fantasin från att flöda och fläta ihop olika historier; det händer i stort sett något hela tiden. Vi får se hur Puss växte upp, vad som fick han och Humpty Dumpty att glida isär och vad som väntar honom i framtiden. Det är oerhört snyggt och färgrikt animerat med riktigt läckra 3D-effekter som verkligen fungerar. Röstcastingen är snudd på perfekt och filmens första tjugo minuter är ren och skär underhållning av världsklass. Sen blir det lugnare, men skämten duggar tätt och det bjuds på underhållning av högsta klass.

Det blir ett stort plus då skaparna lämnat resten av Shrek-karaktärerna och självaste Shrek utanför filmen, detta är Mästerkattens film och han får tid att glänsa, briljera och charma publiken. Det var länge sedan jag njöt så mycket av en animerad film; detaljerna är smått galna och det finns mycket att skratta åt här. Storyns vändning kanske inte är världens mest originella, men när resten av filmen håller så hög rang kan jag inte göra annat än att kalla Puss In Boots för den bästa animerade filmen 2011 har att erbjuda och dela ut en svag femma.

5/5

Foto: 5

Skratt: 5

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5 (röst i detta fall)

Filmens specialitet: Mästerkattens uppväxt - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Kung Fu Panda 2

En explosion av färger

Uppföljaren till succén är i själva verket helt onödig, med en rätt så basic story om Po (Jack Black) som denna gång får en utmaning i form av en lömsk påfågel som vill ta över hela Kina med våld och utrota kung fun samt dess utövare. Till sin hjälp har fågeln en armé av blodtörstiga vargar och även ett nytt, dödligt vapen som hotar att splittra på Po och hans gäng, samtidigt som han under kämpandet får möta sina demoner från barndomen.

Den första filmen var inget som föll mig i smaken, för mycket tjockisskämt och trams, även om budskapet var fint utan att bli en övertydlig moralkaka. Tvåan skiljer sig inte mycket ifrån ettans barnsliga nivå vilket säkerligen tilltalar barn och målgruppen filmen vänder sig mot, men till skillnad från Pixars filmer finns det inte mycket för en äldre publik att njuta av. Jack Blacks röst och personlighet genomsyrar Po och med tanke på att jag inte gillar Black blir det väldigt svårt att sympatisera med Po och hans handlingar. Det blir inte bättre av att han seriöst är bland det mest korkade och idiotiska hjältar jag sett.

Däremot är animationen mästerlig; man möts av en explosion av färger, intryck och händelser, det finns inte en enda lugn minut i filmen och actionsekvenserna avlöser varandra med en rasande fart. Det är skickligt gjort och en del scener som ska skildra Pos barndom är riktigt häftigt genomförda. Även musiken hjälper till att höja upplevelsen av de välkoreograferade stridsscenerna samtidigt som det på manusväg lämnas mycket att önska. Det blir en stark tvåa till Kung Fu Panda 2.

2/5

Foto: 3

Skratt: 1

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: klumpig panda - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Wall-E

Pixar briljerar

Jorden är förstörd, övergiven och grå. De människor som var kvar åkte ut i rymden i ett gigantiskt skepp och väntar nu på att få återvända när jorden återhämtat sig. Kvar på planeten är Wall-E, en liten robot vars främsta uppgift är att städa undan de sopor som täcker jordens yta. Hans enda sysselsättning är att bygga skyskrapor av soporna och till sällskap har han en liten kackerlacka. En dag dyker en supermodern, svävande robot upp och Wall-E dras med på en resa ut i rymden…

Filmens första hälft är nästan helt dialogfri och man får titta, beundra och studera den värld Pixar har byggt upp; något som kan bli en skrämmande verklighet om vi fortsätter förstöra jorden. Trots att Wall-E är en robot känner man så oerhört mycket för honom när han dag in och dag ut pressar sopor och underhåller sig på kvällen med att kolla på ett musikklipp. Han känner sig ensam och som alla andra varelser på denna jord letar han efter någon att få hålla kär.

Filmens andra hälft, som även är dess svagare, utvecklas till en lite mer händelserik och fartfylld historia som utspelar sig på rymdskeppet där människorna bor. Människorna gestaltas på ett äckligt men bitvis trovärdigt sätt, det är något som man aldrig sett innan och man får sig några riktigt jobbiga tankeställare. Animering är som väntat felfritt och Wall-E är en karaktär som man lätt faller för; tillsammans med den underbara musiken skapas ögonblick av ren filmmagi som imponerar, upplyser och även känns ända in till hjärtat.

5/5

Foto: 5

Skratt: 3

Musik: 5

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: ta hand om jorden - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Gnomeo & Juliet

Ny tappning för barn

Den otroligt kända historien om Romeo och Julia kommer i en ny tappning; istället för människor är det trädgårdstomtar som får smaka på den klassiska kärlekstragedin! Vi får följa Gnomeo som bor på den blå sidan av häcken medan Julia bor på den röda sidan, han är en blå och hon är en röd och därför kan dem inte vara tillsammans. De utvecklar en relation i smyg, men det dröjer inte länge innan båda sidorna ryker ihop.

Detta är en film som främst riktar sig mot barn; det är färgglatt, detaljerat och sött. Många skämt avlöser varandra, de flesta för barnsliga för min smak men det finns en och annan replik som även roar de lite äldre. Det är kul att se historien i en barnvänlig version och det fungerar överraskande bra, rösterna passar karaktärerna och animationen är fin, även om det inte når till de bäst animerade filmerna (Pixar).

Det jag främst saknade i filmen var fler sång och dansnummer. Det bjuds på ett par stycken men inte tillräckligt många och färgstarka för att göra intryck. Annars är detta en underhållande rulle för de lite yngre som håller hela vägen och även slutar på ett nytt sätt. Det blir en stadig trea till Gnomeo & Juliet.

3/5

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: trädgårdstomtar - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Rio

Färgglatt och barnsligt

Från gänget bakom de smått briljanta Ice Age filmerna kommer Rio, en film som återigen kretsar runt djur. I detta fallet får vi följa Blu, en sällsynt sorts papegoja från Rio som blir tillfångatagen och hamnar i Minnesota. Där omhändertas han av Linda och växer upp, men efter några spontana händelser hamnar han och Linda i Rio – ifrån varandra. Samtidigt som Linda letar efter sin älskade fågel får vi se hur Blu anpassar sig till livet i sin naturliga miljö.

Rio är en väldigt färgglad film och tyvärr är filmens ca 5 första minuter även de bästa. De sjungs med jämna mellanrum vilket passar utmärkt, speciellt med tanke på att man utnyttjat själva Rio och dess hysteri vid karnevaler. Det är snyggt animerat och man har främst siktat in sig hos småbarnen, med massa barnsligt humor och småtöntiga karaktärer. Just därför fick filmen mig varken att skratta eller bli överraskad, men det hade jag redan räknat med.

De kändisröster som man använt sig av fungerar riktigt bra förutom på huvudkaraktären Blu, där Jesse Eisenberg står för rösten; han låter irriterande och distraherande. Handlingen bjuder på i stort sätt noll överraskningar och det är filmens svagaste punkt, att den vuxna publiken inte kommer bli ”wowad”, till skillnad från Ice Age där man har massvis med ”dold” vuxenhumor som fungerar för alla åldersgrupper. Rio är en läckert animerad film med härliga sångnummer som i första hand riktar sig mot barnen, och det räcker till en svag trea.

3/5

Foto: 4

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: fågel som inte kan flyga - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Ice Age 2: The Meltdown

Bättre än ettan

De charmiga, galna och underbara istidsdjuren återvänder i del två av Ice Age serien. Nu får de reda på att isarna är på väg att smälta och en enorm våg hotar alla djur som bor i dalen tillsammans med Manny, Sid och gänget. För att rädda sina liv blir djuren tvungna att ta sig till en båt, ungefär som Noahs Ark, för att överleva den hotfulla vågen. På väg dit introduceras Crash och Eddie, två pungråttor som växt upp tillsammans med mammuten Ellie. Problemet är bara att Ellie inte vet att hon är en mammut…

Allt som var positivt med ettan har fördubblats i del två. Skämten är fler, bättre och riktade mot en bredare publik. De nya karaktärerna Crash, Eddie och Ellie känns naturliga och passar in i det redan skeva gänget. Animeringen är snäppet bättre, det är fler detaljer och allmänt snyggare att se på. Något som verkligen lyfter filmen är Scrat som med jämna mellanrum dyker upp och visar på hur många sätt som man kan misslyckas med att fånga ett ekollon.

Slutet är inte lika supersött som i originalet, däremot är det dramatiskt och spännande. Det finns några sjukt roliga sekvenser i filmen och bland dessa är Sids nattliga äventyr det roligaste som Ice Age hittills bjudit på. Det blir en svag fyra till del två av Ice Age.

4/5

Foto: 3

Skratt: 4

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: flodvåg - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=ILGAnIr9Pqw

Ice Age

Gullig historia med istidsdjur

Ice Age kretsar runt en grupp djur som inte passar ihop för fem öre; en mammut, en sabeltandad tiger och sist men inte minst otroligt korkad sengångare. Denna trio hittar en människounge mitt ute i snön, helt ensam och sårbar. Efter lite tjafs bestämmer dem sig för att ta hand om barnet och återförena det med dess familj och stam. Men det blir en resa med många faror samtidigt som en i gruppen har annat i åtanke; samtidigt driver resan dessa tre udda karaktärer till att komma närmare varandra än vad dem trodde var möjligt.

Detta är en historia med djup som bitvis är väldigt fin att se på.  Karaktärerna är lätta att älska och filmen har en väldigt trivsam och vänlig känsla över sig. Det finns en del klockrena skämt och scener får en att garva högt, samtidigt som man halvvägs klurar ut slutet. Detta är en barnfilm med hjärta och hjärna som bjuder på fin animation (trots att det ser lite udda ut) och riktigt bra röstval; Ray Romano är perfekt som mammuten Manfred, John Leguizamo felfri som sengångaren Sid och Denis Leary som tigern Diego.

Ice Age lider dock av något som många andra animerade filmer drabbas av, nämligen urgulligt slut. Jag förstår att det är barnfilm men som lite äldre tilltalar det mig inte jättemycket, även om barnen älskar det. Som helhet bjuder Ice Age på en underhållande åktur för hela familjen och betyget hamnar slutligen på en stadig trea.

3/5

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: djur är intelligenta - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=VsvaFxkXrbg

Rango

Läckert värre

Rango är en ödla som genom en olyckshändelse hamnar ute i det vilda. Efter ett ha bekantat sig med öknen och en del av dess farliga invånare kommer han till en liten och sliten stad där olika djur bor. Genom en lögn som blir allt svårare att hålla ihop blir han stadens sheriff och inser att staden har ett stort problem; vattenbrist. Rango vänder upp och ner på stället för att leta rätt på sanningen, men det visar sig bli svårare än väntat när några personer inom staden faktiskt ruvar på en hemlighet.

Till att börja med är detta en smaskigt animerad film; varje scen dallrar av detaljer och karaktärerna är så klockrena att inte en enda känns överflödig. Bara själva Rango är underbar att se på, hans form och egenskaper leder till många skratt. Man har använt sig av kändisröster vilket jag inte är så förtjust i, men här funkar det utmärkt. Johnny Depp, Isla Fisher och Bill Nighys röster är som gjorda för filmen som dessutom överraskar både språk och innehållsmässigt.

Man använder ett antal svordomar och några skrämmande inslag i filmen fick till och med mig att höja på ögonbrynen; en åttaåring lär ha mardrömmar ett bra tag framöver. Det bästa med filmen är utan tvekan dess stil som hyllar västernfilmer samt musiken som är skräddarsydd för varenda scen. Det som Rango tappar i är komiken, det roligaste under filmen avverkas de 20 första minuterna och sen blir det mer spännande än roligt. Men detta är utan tvekan bland det bästa på bio nu – och för en gångs skull är inte animationsstudion Pixar eller Dreamworks som ligger bakom. Betygsfyran är solklar.

4/5

Foto: 5

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: 3

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: västern - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=k-OOfW6wWyQ

Bee Movie

En enorm Bi-svikelse

Redan efter den första trailern jag såg kände jag att detta inte kunde sluta bra. Med en budget på $150 miljoner (tänk senaste Harry Potter) har man åstadkommit ren biavföring. ”Vad kan ha kostat så mycket?” Undrade jag meddetsamma. Det är självklart lönerna till alla de stora skådespelare som lånar ut sina röster till några irriterande insekter som surrar i en stor, kletig honungssmörja till film som kostar sådana enorma summor. Jerry Seinfeld som för övrigt är en av de två författarna till filmen ger huvudkaraktären liv genom att låna sin röst till honom. Men det hjälper inte. Huvudkaraktären är så oerhört ocharmig och saknar karisma till tusen – vilket i stort sett alla karaktärer gör. Tråkigare och tristare karaktärer går inte att finna.

Bland de andra stora namnen får man nämna Renée Zellweger, Matthew Broderick, John Goodman, Chris Rock, Sting (sångaren), Ray Liotta och Oprah Winfrey. Detta kan nog ha kostat lite (!!) pengar. Ray Liotta och Sting har gått med på att spela sig själva vilket är aningen kul – men det enda roliga som man bjuds på är just detta. Annars är skämten platta och obefintliga (speciellt för barn), det uppstår inga roliga situationer och det är helt enkelt trist, ointressant och riktigt, riktigt jäkla tråkigt att se på Bee Movie när man redan efter tio minuter vet hur den ska sluta.

Handlingen är ren smörja. Allas favoritbi Barry (Seinfeld) inser att alla bin är tvungna att jobba livet ut efter att dem gått ut skolan. Han inser även att människor konsumerar honung. Det är startskottet för Bee Movie, som utvecklas bitvis till rättegångsdrama där bin och människor kämpar emot varandra. Visst, detta är en animerad film för barn. Och visst, i sådana filmer spelar det ingen roll om djur pratar. Det är till och med acceptabelt om djur och människor kommunicerar (se Ratatouille). Men när bina väl kommer in i rättegång och ska surra upp sina rättigheter blir det bara för mycket. Det finns en gräns för allt, och här kör Bee Movie över den gränsen med råge.

Varför går sådana stora skådespelare med på att göra filmer som detta? Rättare sagt, varför inte? De får miljoner för sin röst, så varför inte? Därför är jag väldigt kritisk mot animerade filmer som använder sig av kändisröster för att marknadsföra sig (se Shrek). Det enda som är någorlunda bra med filmen är färgerna som lyser stark och färgar upp tillvaron som är så grått nu i vinter, men inte ens det kan rädda filmen. Våren och sommaren är på väg och förhoppningsvis slipper vi bin och getingar denna gång, och även fler filmer som Bee Movie. 

1/5

Foto: 2

Skratt: 1

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: bin - 4 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


http://www.youtube.com/watch?v=16SMpTXpuuY

Megamind

Megatrist actionorgie

Megamind är en skurk som innerst inne är god, Metro Man är hjälten med hjärta av guld. Dessa två superhjältar har sedan barnsben kämpat mot varandra och till slut lyckas Megamind förinta Metro Man. Han tar över staden och gör precis som han vill, men efter ett tag inser han att hans liv inte har någon större mening om inte någon motståndare finns. Därför försöker han skapa en ny ”hjälte”, men hans plan går inte som han tänkt sig och det hela slår slint och den nya hjälten blir en skurk. Nu blir det Megamind som får plocka fram sitt hjärta av guld…

Storyn är inte världens bästa eftersom man ganska tidigt i filmen klurar ut upplösningen, men filmen har större problem än det. Megafelet med filmen är bristen på skämt och skratt, det fanns någon enstaka gång då jag log lite svagt (mest åt Megaminds fiskkompis) men annars saknar filmen humor (så länge du inte är under 8 år). Man kan nästan inte tro att det är samma studio som står bakom de humorfyllda Shrek-filmerna, men så är fallet. Som om det inte vore nog känns filmen väldigt ”kall”, som om en viss hinna stoppar mig från att gilla någon av karaktärerna.

Will Ferrell, Brad Pitt, Tina Fey, Jonah Hill och Ben Stiller är bara några av alla kändisar som lånat ut sina röster men det förbättrar självklart inte filmens kvalité. Är man runt 8 år kan man nog tycka att filmens otaliga explosioner och actionscener är riktigt häftiga, och jag blev smått förtjust i vissa smådetaljer som Megamind bjöd på, annars är detta en ganska trist film som inte når upp till Dumma Mej eller Draktränare. Det blir en välförtjänt tvåa till Megamind.

2/5

Foto: 3

Skratt: 1

Musik: -

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: skurk blir hjälte - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=yJtot_f-snU

Tangled

Gullig nyversion

Vem minns historien om Rapunzel? Det var nästan på tiden att vi fick en uppdatering, och Disney har gjort en fin film som främst riktar sig mot de yngre. Rapunzel har under sina 18 år bott i ett torn, hon har aldrig sett världen utanför och som om det inte vore nog har hon flera meter långt hår som dessutom har magiska krafter. Hennes mamma kommer till tornet med jämna mellanrum och hälsar på henne, samtidigt som hon påminner Rapunzel om hur viktigt det är att hon stannar kvar i tornet. En dag råkar tjuven Flynn Rider ta skydd i tornet och på så vis dras Rapunzel in i ett äventyr som tar henne ut i världen.

Här har inte Disney snålat, utan man har pungat ut en jättebudget på $260 miljoner och använt sig av 3D-teknik för att liva upp den klassiska sagan. Det är väldigt snyggt och färgglatt animerat, även om utseendet hos Rapunzel och Flynn inte riktigt gick hem hos mig. Kände att de båda såg alldeles för typiska ut, Rapunzel extremt tjejig och Flynn extremt macho. Pascal och Maximus som är två sidokaraktärer står för de roligaste scenerna och komiskt nog är båda djur. Man har dock inte försökt att rikta så många skämt mot en äldre publik som Pixar gärna gör, utan detta är en genuin kvalitésfilm för de yngre.

Filmen är i överlag väldigt sockersöt och gullig, lite för gullig på sina håll och därav blir det inte så jättekul för en äldre publik. Överraskande nog är historiens sångnummer riktigt bra genomförda och känns inte påtvingade. Castingen av rösten för de olika karaktärerna är klockrena och det bidrar i sin tur till att de sjungande partierna blir bättre. Det är speciellt Donna Murphy i rollen som Rapunzels låtsasmamma som sticker ut med rösten, hon är precis lagom läskig och sliskig. Har du barn är detta ett måste främst för barnen, om inte kan du lika gärna se Hitta Nemo.   

3/5

Foto: 4

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: hår - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=sSx1dYJlJh4

Legend of the Guardians: The Owls of Ga’Hoole

Smärtsamt vacker och hemsk

Soren är en uggla som bor tillsammans med sin bror Kludd, sin yngre syster Eglantine och sina föräldrar. En natt ramlar han och hans bror ut ur boet och de hamnar på marken nedanför trädet. Eftersom de fortfarande är små har de inte lärt sig flyga och det dröjer inte länge innan två stora ugglor kommer och tar dem därifrån. De tas till ett ställe där det finns massvis av ensamma, unga ugglor som tvingas att arbeta under hot och skrämmande omständigheter. Ganska snabbt särar man på Soren och Kludd och de sätts på olika stationer. Soren träffar Gylfie, en pytteliten uggla som han blir vän med och tillsammans bestämmer de sig för att fly därifrån.

Efter att ha sett filmen i tjugo minuter stod det ganska klart för mig att detta inte är någon barnfilm. Barn kan se filmen, men jag tror inte de får ut hälften så mycket som vuxna får. Likheten med förintelsen, dess uppbyggnad och system är skrämmande påtagligt, filmens ton mörk och det är mycket död och elände som genomsyrar filmen. Däremot är animationen det snyggaste som visats på den stora duken i år, och 3D-effekterna är fantastiska. Zack Snyder, filmens regissör, har med hjälp av slow motion skapat de vackraste scener som jag sett i en animerad film. Jag blev riktigt rörd av filmens handling och tycker det är starkt av skaparna att våga ge ut en animerad film med så seriöst budskap.

Det är synd att filmen inte fått så mycket uppmärksamhet eller den kritik den verkligen förtjänar, då många klagar på att filmens story är alldeles för svag, medan jag tycker motsatsen. Det enda som inte är tilltalande med filmen är titeln, som för övrigt är ”Legenden om ugglornas rike” på svenska. Annars är detta en vacker, gripande och spännande animerad film med några perfekt utförda stridsscener. Det blir en stark fyra.

4/5 

Foto: 5

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: 5 (i detta fall, 3D-effekter)

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: tro på dina drömmar - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Mary & Max

Fint om olikheter

Mary är en 8 år gammal tjej som bor i Melbourne i Australien. Hennes tillvaro är ganska sorglig, hon är utstött i skolan, har en massa konstiga vanor och gillar att tänka på udda saker. Hennes mamma dricker mycket och hennes pappas jobbar, och som familj har de inte världens bästa kontakt med varandra. Samtidigt får vi följa Max, en 44 år gammal man som bor i New York. Han är kraftigt överviktig och utstött, han har inga vänner och älskar att sitta och äta onyttigheter. Av en slump får Mary brevkontakt med Max, och de börjar skicka brev till varandra under flera år, samtidigt som de märker att de har fler likheter än olikheter. Detta är början på en vänskap som visar sig vara starkare än de någonsin kunde ha trott.

Filmen som är baserad på sann historia är även gjord av lera i samma stuk som Corpse Bride, fast tyvärr mycket fulare. Det är ofta hackigt och klumpigt gjort. Jag vet inte om det är stilen eller om deras budget var för liten, men hursomhelst gick det inte hems hos mig. Däremot är musiken jättefin, storyn inspirerande och bitvis ganska händelselös. Jag blev gripen av Mary och Max relation med varandra, men med jämna mellanrum kändes filmen aningen upprepande. Slutet av filmen bjöd på flera överraskningar och fick helhetsintrycket att bli bättre. Detta är dock ingen barnfilm, det är mer en vuxenfilm gjord i barnformat.

Det blir en trea till Mary & Max.

3/5

Foto: 2

Skratt: 2

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: olikheter - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!