Recension: Wall-E



Wall-E

 

Pixar briljerar

 

Jorden är förstörd, övergiven och grå. De människor som var kvar åkte ut i rymden i ett gigantiskt skepp och väntar nu på att få återvända när jorden återhämtat sig. Kvar på planeten är Wall-E, en liten robot vars främsta uppgift är att städa undan de sopor som täcker jordens yta. Hans enda sysselsättning är att bygga skyskrapor av soporna och till sällskap har han en liten kackerlacka. En dag dyker en supermodern, svävande robot upp och Wall-E dras med på en resa ut i rymden…

 

Filmens första hälft är nästan helt dialogfri och man får titta, beundra och studera den värld Pixar har byggt upp; något som kan bli en skrämmande verklighet om vi fortsätter förstöra jorden. Trots att Wall-E är en robot känner man så oerhört mycket för honom när han dag in och dag ut pressar sopor och underhåller sig på kvällen med att kolla på ett musikklipp. Han känner sig ensam och som alla andra varelser på denna jord letar han efter någon att få hålla kär.

 

Filmens andra hälft, som även är dess svagare, utvecklas till en lite mer händelserik och fartfylld historia som utspelar sig på rymdskeppet där människorna bor. Människorna gestaltas på ett äckligt men bitvis trovärdigt sätt, det är något som man aldrig sett innan och man får sig några riktigt jobbiga tankeställare. Animering är som väntat felfritt och Wall-E är en karaktär som man lätt faller för; tillsammans med den underbara musiken skapas ögonblick av ren filmmagi som imponerar, upplyser och även känns ända in till hjärtat.

 

5/5

 

Foto: 5

Skratt: 3

Musik: 5

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: -

 

Filmens specialitet: ta hand om jorden - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0