Recension: Faces In The Crowd



Faces In The Crowd

 

En film i mängden

 

Anna Marchant (Milla Jovovich) är på väg hem en sen kväll när hon plötsligt bevittnar ett mord och blir upptäckt av den ökända seriemördaren ”Tear-Jerked Jack”. Efter att ha blivit attackerad av honom faller hon ner från en bro och vaknar upp några dagar senare på ett sjukhus. Lycklig över att ha livet i behåll försöker hon gå tillbaka till sitt normala liv men något stämmer inte; hon kan inte se skillnad på ansikten. Allt smälter ihop, mördaren skulle kunna stå framför henne utan att hon visste om det…

 

Upplägget och temat är mycket uppfriskande och det är kul att se Jovovich omringad av människor istället för zombies. Hon gör en stabil insats och känns trovärdig i sin roll, samtidigt som Julian McMahon inte gör det. Den före detta Förhäxad-stjärnan ser avdankad och gammal ut i sin roll som polis och romansen mellan han och Jovovich är krystad och dåligt berättad. Mot slutet finns det några skrattretande scener mellan dem som drar ner helhetsintrycket ganska rejält.

 

Man har inte bollat mycket med fotot och redigeringen, vilket ger utrymme för mer spel med tanke på filmens historia. Det är synd, för samtidigt som storyn känns en aning fräscht är berättandet långt ifrån det och många delar hade kunnat uträttas på bättre sätt. Därför blir inte detta något mer än en film i mängden som har sina stunder men som inte når mycket längre. Det blir en stadig tvåa till Faces In The Crowd.

 

2/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: vem är vem? - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: All Good Things



All Good Things

 

Alla dåliga saker

 

David (Ryan Gosling) blir ihop med Katie (Kirsten Dunst) och de startar ett till synes lyckligt liv utan större besvär. Trots att Davids pappa hellre hade sett sin son jobba för honom går han med på hans val, men försöker med tiden att övertala honom. Davids och Katies relation blir tilltrasslat när hon blir gravid och han inte vill behålla barnet, och när Katie helt utan vidare försvinner blir det dags för David att gömma sig… 

 

Detta är en mycket udda och spännande historia som dessutom är sann, men tyvärr är den skildrad på ett väldigt svagt sätt. Historien känns hoppigt och osammanhängande vid sidan om alla de lösa ändar som lämnas åt slumpen. Gosling och Dunst har en viss kemi i sitt spel men de kommer sorgligt nog inte långt på det halvfärdiga manuset och de skeva punkter som filmen för fram.

 

Jag har inte mycket positivt att säga om All Good Things, bortsett från att en någorlunda originell och udda story slarvas bort genom en dålig berättarteknik. Det är jättetråkigt, för i rätt händer kunde detta ha blivit en ohyggligt bra psykoligisk thriller som nu istället fungerar som ett sömnpiller. Det blir en etta till All Good Things.

 

1/5

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: vad är Davids problem? - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Letters To Juliet



Letters To Juliet

 

Sockersött och übergulligt

 

Sophie (Amandra Seyfried) åker tillsammans med sin fästman Victor (Gael García Bernal) till Italien för att spendera sin smekmånad där, men Victor blir upptagen med massa vinauktioner inför sin nyöppnade restaurang samtidigt som Sophie träffar några kvinnor som jobbar med hemligheten bakom ”Juliets brev”. På så sätt kommer hon i kontakt med Claire (Vanessa Redgrave) och hennes barnbarn Charlie (Christopher Egan) som återvänt till Italien för att hitta Claires barndomskärlek Lorenzo, och gör dem sällskap på en resa som öppnar upp hennes ögon mer än vad hon hade trott.

 

Detta är ett romantiskt drama av det värsta slaget, där allt är så sött, gulligt, fint, kärleksfullt och klichékladdigt att man inte vet vart man ska ta vägen. Filmen gör inga försök till att åtminstone lägga upp handlingen på ett snyggt sätt utan den maler på, tydligt och förutsägbart samtidigt som dialogen är oinspirerat och meningslöst. Om man ser filmen utan ljud missar man inget ur storyn – kanske den smått pompösa italienska musiken som spelas så fort några landskapsbilder visas, men annars inget.

 

Seyfried gör en ganska blek insats utan gnista och karisma samtidigt som Bernal inte syns till mycket under filmens gång. Redgrave är höjdpunkten och scenerna med henne är vackra, samtidigt som Egan spelar över trots en viss charm och lyckas inte skapa någon kemi med Seyfried. Som helhet är detta en film för de allra mest känsliga och romantiska personerna där ute, som inte vet så mycket om kärlek eller kärleksfilmer. För oss andra är det en repetition av hur en kärlekshistoria kan se ut. Letters To Juliet får en svag tvåa.

 

2/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: romantik i Toscana - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER


Nyheter



Sorry, Twilightfans

 

Breaking Dawn: Part 1 får 15 års gräns på biograferna i Sverige. De tre första filmerna fick 11 års gräns och lockade stora flock småtjejer till biograferna, men nu blir fallet inte så längre. Efter att man överklagat beslutet om den höga åldersgränsen fick en serie nya personer se filmen och döma dess innehåll, vilket inte skiljde sig från första bedömningen. Statens medieråd säger:

 

” Edward och Bella gifter sig och deras ofödda barn tär på Bella och skapar nya konflikter mellan vampyrerna och varulvarna. Framställningen innehåller en genomgående ångestfylld tematik som skildrar hur en kvinna bryts ned av sin graviditet samt obehagliga resonemang kring vad det är hon bär inom sig. Detta i kombination med scener som skildrar blodiga människor och blodiga vampyrattacker, samt en utdragen skildring av en akut och blodig förlossning där magen skärs upp på en skrikande kvinna med ett dramatiskt efterspel, bedöms kunna vara till skada för välbefinnandet hos barn under 15 år.”

 

Update: nu har man sänkt filmens åldersgräns till 11 år i vilket fall, tydligen går pengar före allt annat.


 

Bondtiteln avslöjad!

 

Nu har man avslöjat titeln till den kommande Bondfilmen som regisseras av Sam Mendes och det blir som ryktet tidigare sagt ”Skyfall”. Filmen kommer innehålla många actionscener och mycket av det klassiska Bondstuket kommer att återvända. Bra eller dåligt?


 

Brittan vill agera

 

Britney Spears gjorde sin långfilmsdebut i Crossroads år 2002 och det slutade med att filmen sågades av kritikerna, trots att filmen spelade in bra med pengar. I början av 2008 dök hon upp i två avsnitt av How I Met Your Mother där hon fick bra respons av kritiker och publik och nu har hon sagt att hon inför år 2012 helst vill göra filmer, gärna krävande roller som utmanar henne. Vågar man hoppas?

 

Oscar för Aporna?

 

Den senaste versionen av Apornas Planet kommer nu att få en uppföljare och man har fått Andy Serkins, som spelade apan Ceasar, att skriva på för eventuellt två uppföljare. Det är oklart om James Franco kommer dyka upp i fortsättningen, men filmbolaget Fox kommer uppmärksamma Serkins insats inför Oscarsgalan och förhoppningsvis få en nominering.




Taken 2

Nu har man avslöjat handlingen till Taken 2 som kommer 5 oktober 2012. Liam Neeson återvänder, men nu är det hans tur att bli räddad av sin dotter. Famke Jensen från föregående film kommer att upprepa sin roll och det gör även Maggie Grace. Hennes pojkvän kommer spelas av Luke Grimes och filmen regisseras av Olivier Megaton.  


Recension: Mother's Day



Mother’s Day


En mors mardröm


Beth och Daniel Sohapi spenderar tillsammans med några vänner en trevlig eftermiddag i parets hus. Musiken är hög, biljardspelandet i full fart och alla har det trevligt. Utan vidare dyker tre beväpnade män upp i huset, en av dem allvarligt skadad, och tar över kontrollen under hot och våldsamma händelser. Kort därefter dyker deras mamma upp och sätter igång ett spel som avslöjar vännernas hemligheter, samtidigt som hon under tiden passar på ett ”uppfostra” dem.


Från regissören av Saw 2, 3 och 4 kan man inte förvänta sig något barntillåtet direkt – och Mother’s Day är inget undantag. Filmens syfte ligger inte i dess våld utan mer i själva händelserna som leder till att de olika karaktärerna lär känna varandra. I början tyckte jag att karaktärerna var outvecklade, men under filmens gång får man reda på mer och mer samtidigt som skådespeleriet blir bättre. Rebecca De Mornay i rollen som mamman är lätt att tycka om, samtidigt som man mer än gärna avskyr henne. Hennes närvaro är skrämmande och det blir ännu mer obehagligt när det verkligen ser ut som om hon tror på det hon säger och gör.  


Som tur är inte våldet förstorat utan det finns en mening med allt och det är mest spänningen som får plats att sträcka på benen och greppa om filmen. Det finns knappt en tråkig sekund och jag undrade jämt och ständigt vad som skulle ske och blev ganska förvånad av filmens twister, även om de brister i trovärdighet. Musiken påminner mycket om Saw-filmernas välkända melodi och likaså gör klippningen och fotot det. Det blir en stadig trea till Mother’s Day som är en spännande, annorlunda och mer lyckad remake av en klassiker från 80-talet.

 

3/5

  

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3


Filmens specialitet: störd mamma - 4


- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: The Help



The Help

 

Emotionellt rörande och viktig

 

Under 1960-talet i Mississippi upptäcker Skeeter (Emma Stone) att det finns ett ämne man inte riskerat att skriva om; nämligen de mörkhyades tillstånd och utsatthet i samhället. Hur de arbetar med att ta hand om de vitas barn, ser dem växa upp för att senare jobba för dem när de vuxit upp. Hon bestämmer sig för att skriva om det, men det uppstår dock komplikationer i form av Hilly (Bryce Dallas Howard) som är fast besluten att visa vart de mörka hör hemma, men hemhjälpen Aibileen (Viola Davis) gör allt i sin makt för att hjälpa Skeeter.

 

Man har lyckats pricka in rätt skådespelare för varje roll vilket i detta fall är mycket viktigt; karaktärerna känns trovärdiga och i sin tur välspelade vilket leder till att man under filmens gång blir emotionellt rörd ett flertal gånger. Agerandet är felfritt och David gör en mycket fin och sårbar tolkning av Aibileen, samtidigt som Howards interpretation av Hilly är avskyvärd, samtidigt som man inte kan få nog av henne. Stone är som vanligt duktig och lyfter filmen med sin närvaro, som för övrigt har vacker musik och stiligt kameraarbete.

 

Dess längd på nästan 150 minuter uppfattades dock som mycket kortare, filmens historia är så hoppas engagerande och gripande att tiden flyger förbi. Det är både tragiskt och beklagligt att se hur vardagen har sett ut och hur det har utvecklats, samt vilka sorts personer som har legat bakom utvecklingen som slutligen lett till världen vi lever i. Det blir en stadig fyra till The Help som i Sverige har fått titeln ”Niceville”.

 

4/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

 

Filmens specialitet: verkligheten - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Jane Eyre



Jane Eyre

 

Når inte djupet

 

Efter en hård barndom börjar Jane Eyre (Mia Wasikowska) på sitt nya jobb och tar hand om dottern till Rochester (Michael Fassbender), en kall och till synes sträng man som vid första anblicken blir tagen av Janes speciella sätt att vara. Varje tillfälle att konversera med henne utnyttjas skickligt av honom medan Jane börjar inse att det är något i huset som inte stämmer, något låter på nätterna… Och Rochester verkar inte vilja berätta för henne vad det är.

 

Detta är tydligen en av många filmatiseringar som gjorts av novellen och jag har inte mycket att jämföra med då jag varken läst texten eller sett de andra versionerna. För en nybörjare som mig fungerade filmen bra; det är ruskigt vackert foto som passar de avskalade miljöerna och den mystiska handling som serveras. Filmen luskar på i ett lugnt tempo som med jämna mellanrum blir väldigt spännande, men det spårar aldrig ut. Skådespeleriet är grunden som filmen bygger vidare på; Wasikowska gör en bländande insats som Eyre och Fassbender trollbinder med sin närvaro och tillsammans utgör de ett par med kemi, glöd och fantastiskt samspel.

 

Judi Dench dyker upp vid sidan om och delar med sig av sin magi medan Jamie Bell tyvärr känns malplacerad. Relationen mellan huvudkaraktärerna skildras dock väldigt ytligt och filmen når inte det djup som dess potential hade tillåtit, vilket bidrar till att man inte riktigt blir berörd och de dramatiska scenerna inte bränner till. Jane Eyre är en välspelad och bitvis spännande film som ibland nosar på de högre betygen men slutligen lyckas kamma hem en stark trea.

 

3/5

 

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: mystiska ljud på nätterna - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Contagion



Contagion

 

…en raket som kraschar halvvägs

 

En okänd sjukdom, lik influensan, börjar sprida sig som en löpeld världen över och det tvingar de bästa och mest framstående personerna inom området att samlas för att hantera situationen på bästa sätt. Man får följa ett drös olika personer, allt från läkare och forskare till vanliga människor som försöker göra det bästa av läget och klara sig. Det blir en kamp mot tiden samtidigt som fler och fler blir smittade.

 

Trailern lovar en spännande och fartfylld thriller med mer realism och trovärdiga scenarier än de typiska virusfilmerna; tillsammans med några av de bästa skådespelarna inom branschen är det ganska självklart att förväntningarna är höga. Filmen börjar bra, spänningen trappas upp fort och snaran dras åt – men då går all luft ur. Plötsligt förvandlas filmen till en trivial, trög och undervisande dokumentär istället för smart underhållning.

 

Vi får bland annat se Kate Winslet, Jude Law, Matt Damon och Marion Cotillard i olika roller, den sistnämnda är knappt med i 10 minuter. Hade det inte varit för stabila insatser från skådespelarna och de tunga namnen som syns på affischen hade filmen inte kommit någonvart, men nu lyckas den bygga upp lite stämning innan den liksom en raket kraschar halvvägs. Contagion får en svag tvåa.

 

2/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: livsfarligt virus - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 
TRAILER


Recension: The Texas Chainsaw Massacre: The Beginning



The Texas Chainsaw Massacre: The Beginning

 

Repulsivt

 

Den här uppföljaren fungerar som en prequel till remaken som släpptes år 2003 och utspelar sig innan händelserna i den filmen. Bröderna Eric och Dean åker ihop med sina tjejer Chrissie och Bailey på en resa innan de ska till Vietnam för tjänstgöring, men efter en skrämmande olyckshändelse hamnar de i händerna på traktens störda sheriff som inte är vem han utger sig för att vara.

 

Upplägget är oförändrat från föregångaren och Leatherface barndom spolas fram under förtexterna, så när filmen börjar har ”The Beginning” redan tagit slut. Filmens titel gäller alltså i ett fåtal minuter, sen är det en någorlunda klyschig och trist story som utspelar sig. Man har vid enstaka tillfällen slängt in motiveringar till varför Leatherface blev som han blev och vad som drev hans familj till kannibalism, men det är vid ytterst få tillfällen.

 

Skådespeleriet är i bästa fall mediokert och känslan, spänningen samt den otäcka aura som remaken skapade är som bortblåst; istället har man öst på med våld. Motorsågen är i full gång och blodet sprutar, tänder slås ut och kossor blir överkörda vilket bara är repulsivt istället för skrämmande. Äckelfaktorn är hög och många slag, hugg och smällar utdelas till de olika karaktärerna så allt annat hamnar i bakgrunden.

 

Det är tråkigt att filmen inte lyckas leva upp till föregångarens nivå, men några element har man lyckats få med; det läckra fotot känns igen och den obehagliga musiken påminner om företrädarens hemskheter. Synd att man inte lagt ner så mycket energi för att skapa just hemskheter i denna och bara satsat på blod och våld. Det blir en svag tvåa.

 

2/5  

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: äckel – 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


RSS 2.0