Letters To Juliet

 

Sockersött och übergulligt

 

Sophie (Amandra Seyfried) åker tillsammans med sin fästman Victor (Gael García Bernal) till Italien för att spendera sin smekmånad där, men Victor blir upptagen med massa vinauktioner inför sin nyöppnade restaurang samtidigt som Sophie träffar några kvinnor som jobbar med hemligheten bakom ”Juliets brev”. På så sätt kommer hon i kontakt med Claire (Vanessa Redgrave) och hennes barnbarn Charlie (Christopher Egan) som återvänt till Italien för att hitta Claires barndomskärlek Lorenzo, och gör dem sällskap på en resa som öppnar upp hennes ögon mer än vad hon hade trott.

 

Detta är ett romantiskt drama av det värsta slaget, där allt är så sött, gulligt, fint, kärleksfullt och klichékladdigt att man inte vet vart man ska ta vägen. Filmen gör inga försök till att åtminstone lägga upp handlingen på ett snyggt sätt utan den maler på, tydligt och förutsägbart samtidigt som dialogen är oinspirerat och meningslöst. Om man ser filmen utan ljud missar man inget ur storyn – kanske den smått pompösa italienska musiken som spelas så fort några landskapsbilder visas, men annars inget.

 

Seyfried gör en ganska blek insats utan gnista och karisma samtidigt som Bernal inte syns till mycket under filmens gång. Redgrave är höjdpunkten och scenerna med henne är vackra, samtidigt som Egan spelar över trots en viss charm och lyckas inte skapa någon kemi med Seyfried. Som helhet är detta en film för de allra mest känsliga och romantiska personerna där ute, som inte vet så mycket om kärlek eller kärleksfilmer. För oss andra är det en repetition av hur en kärlekshistoria kan se ut. Letters To Juliet får en svag tvåa.

 

2/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: romantik i Toscana - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER