Recension: Jonah Hex
Jonah Hex
Värdelös på alla plan
Jonah Hex (Josh Brolin) blir förrådd, hans familj mördas framför hans ögon och han blir efterlyst. Mannen bakom allt detta, Quentin Turnbull (John Malkovich), iscensätter sin egen död och på så sätt slutar Hex att leta efter honom. Istället börjar han jobba som prisjägare, som fångar skyldiga personer mot en viss summa pengar. Plötsligt kontaktas han av presidenten, eftersom nationens säkerhet är i fara; Turnbull har i hemlighet planerat hur han ska störta landet, och den enda som kan hindra honom är Hex.
Det är synd att se skådespelare som Brolin, Malkovich och även Michael Fassbender (från 300 & Inglourious Basterds) i sådan smörja som det här. De ger onödigt mycket tyngd till karaktärer i en film som glöms bort i samma sekund som man tittar på den. Megan Fox dyker också upp i fem minuter, avklädd och retuscherad till tusen, fast hennes talanger är ju grovt begränsade så hon platsar i en film som denna. Dess actionscener är riktigt tråkiga, effekterna fula och klippningen leder till huvudvärk.
Många delar av filmen är alldeles för mörk så att man inte ser vad som händer, och när man väl hänger med dönar musiken på med full kraft och får mig att förlora koncentrationen. Dess längd på 73 minuter säger väl allt, för övrigt. Man hinner inte få så mycket grepp om det hela, utan det känns mer som en hastig genomgång inför en ”hel” version av Jonah Hex. Filmen får en välförtjänt etta.
1/5
Foto: 1
Skratt: -
Musik: 1
Skräck: -
Action: 1
Effekter: -
Skådespeleri: 2
Filmens specialitet: hämnd - 1
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
Riktigt tråkig film, fick även ett stort minus av mig i Megan Foxs skådespeleri!