Recension: Draktränaren
Draktränaren
Animerat med hjärta och hjärna
Från DreamWorks, studion bakom Shrek och Kung Fu Panda, kommer deras senaste och bästa animerade film. Där Kung Fu Panda var klyschig är denna smart, där Shrek (främst uppföljarna) inte lyckades klarar sig denna galant. Hiccup är son till Stoick, och de bor tillsammans i en vikingaby. Bybornas största bekymmer är drakar, som med jämna mellanrum terroriserar byn och sätter eld på allt och alla, samt stjäl deras lamm och andra djur. Som svar på denna handling bombarderar vikingarna drakarna med yxor, hackor och alla möjliga slags vapen för att få dem att försvinna. Hiccup som inte är så stor som alla andra vikingar, får istället vässa och trimma alla vapen så de är i bra skick när de väl ska användas.
Han ger sig dock ut i strid för att visa att även han duger, och lyckas skjuta ner en viss sällsynt drake som ingen lyckats skjuta ner innan. Draken kraschlandar långt bort från byn, men Hiccup blir istället uppläxad av sin far för att ha gett sig ut i striden. Ingen lyssnar på honom när han säger att han lyckats skjuta ner en drake, så därför ger han sig ut för att leta upp draken dagen därpå. Och mycket snart upptäcker han att han lyckats med det ingen annan klarat av; att skjuta ner den snabbaste draken av dem alla. Som han och alla andra i byn blivit upplärda försöker han samla sig mod till att döda draken, men han klarar inte av det, när draken ligger där helt hjälplös med det utskjutna repet runt sig.
Härifrån tar en fin och gripande vänskap sin början, då Hiccup istället befriar draken från repet och försöker förstå hur de fruktade djuren funkar och beter sig. Det är en gripande story med djup och budskap; inte bråka, utan förstå. Det mixas snyggt mellan händelserna i byn och Hiccups relation med draken, hur det utvecklas och vad som slutligen händer. Filmen bjuder inte på mycket skratt, det finns en hel del underhållande sekvenser som är komiska och gulliga, men gapskratten uteblir. Det gör inte mig så mycket, för filmen har så mycket annat att bjuda på så det räcker och blir över. Animationen är lysande, detta är nästan på Pixarnivå. Landskapen, de udda drakarna och vikingarna är otroligt detaljerade och färgstarka, men inte på samma ”skrikiga” färgskala som Kung Fu Panda.
Musiken är väldigt ”nordiskt” och personligen tror jag att folk i norden skulle uppskatta filmen mer än folk i andra länder, på grund av dess tema och upplägg. Nu finns det inga drakar i verkligheten, men historien visar tydligt vad som menas och här finns det något för alla åldrar att lära. Att filmen är i 3D ger filmen extra djup, här överanvänds inte tekniken med saker som kastas ut ur duken, utan det används varsamt när det verkligen behövs. Det blir en stadig fyra för Draktränaren.
4/5
Foto: 4
Skratt: 3
Musik: 4
Skräck: -
Action: 3
Effekter: -
Skådespeleri: -
Filmens specialitet: Drakar – 4
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
Trailer:
http://www.youtube.com/watch?v=qHUhygdAZIw
http://www.guardian.co.uk/world/2010/mar/30/ricky-martin-gay-homosexual Där kan du läsa om du vill :)
ser fram emot å se den :D
Åh denna verkar bra finns den ute :) ?
Awesome! Jag skall lätt se den, jag plöjer ju igenom allt som är tecknat/animerat! Btw, jag har beställt den snyggaste väskan ever, dra in och kika! Puss