Lisa och Carl kom ner hit från Stockholm, och det var bara meningen att jag skulle träffa dem över en fika på kvällen men fikan omvandlades till restaurangbesök. Vi drog först till Beebar, sen till Tranquilo och slutligen hamna vi på Hardrock, eftersom alla de andra ställena hade fullt upp.
Innan Hardrock blev det dock förkrök på deras hotell, och där fick Carl en extreme makeover av Lisa:



Så ser det ut när Carl blir fixad...



Innan maten kom! Jag beställde en Jumbo-Combo som jag åt upp heeelt själv!



Carl försöker pressa fram ett leende innan maten, men det gick inte så bra.



Och slutligen kom vi tillbaka till hotellet för ett glas till, och begav oss ut i natten.

Det blev en väldigt intressant natt, bitvis hemsk, bitvis dramafylld och bitvis riktigt kul. Men det allra bästa var att Carl och Lisa i överlag var här! Underbart att spendera tid med dem, och imorgon natt ska vi ut igen. Det är ganska kul hur man kan connecta med människor som man typ aldrig träffat umgåtts med innan, och när man väl släpper loss går det bra. Vad är det bästa för att bryta "isen", så att säga? Knepet är väl bara att vara öppen och ha glimten i ögat, inte spela svår eller dryg. Det är så ofta människor försöker spela "jag är mer värd än dig, du kan drömma om att umgås med mig" stilen, men det förlorar bara dem själva på i slutändan.

Det viktigaste är att sortera sina vänner, och sålla bort de som inte tillför något. Samma sak gäller goda vänner som man en gång i tiden varit nära, men som i efterhand glidit ifrån en och sen när man väl hör av sig är det "får se när jag har tid för dig" som man får till svar. Avskyr när människor ska spela mer viktiga, eller försöka få den andra att känna sig mindre värd, hur än man försöker för att ta kontakt. Att säga "jag hör av mig", "ska se när jag har tid för dig" eller "jag ska göra det och det, sen kan vi ses" betyder i stora drag "jag bryr mig inte om när vi ska ses, för allt annat kommer före dig". Det är hemskt att jag drar alla över samma kam, vissa kanske verkligen är upptagna, men i 9 fall av 10 är det inte så. 

Men men, efter regn kommer solsken. Man kommer allid stöta på underbara och trevliga människor om man själv är öppen och mottaglig för positivitet, och om man själv behandlar andra så som man vill bli behandlad. Hur sorgligt det än är kan man ganska lätt plocka bort dåliga vänner och ersätta de med nya, givande människor, som kanske inte är så nära, men som en dag kan bli det. 

Natti!