Recension: The House Of The Devil



The House Of The Devil

 

Klassiska skräckknepen funkar

 

Samantha (Jocelin Donahue) är en student som desperat behöver pengar för lägenheten hon ska flytta till. Hon letar efter jobb och av en slump hittar hon en annons där det står ”babysitter wanted”. Hon ringer och får snabbt ett positivt svar, senare på kvällen kommer hon till det stora huset och sätter igång med att vara barnvakt. Snabbt inser hon att huset inte innehåller några barn, inga levande i alla fall, och att hon möjligen kan befinna sig mitt i en satanistisk ritual.  

 

Detta är en film i 80-talstappning som även är filmad med samma filmsort som var populärt på den tiden, nämligen 16 mm film. Regissören Ti West har lyckats bra med att få tillbaka 80-talskänslan och hade jag inte vetat hade jag gissat på att det var en gammal film. West har även byggt upp filmen med det mest klassiska skräckknepen; skumma karaktärer, stora hus, konstiga telefonsamtal och själva barnvaktskonceptet. Det är skickligt genomfört och spännande.

 

Det är bra spelat och Donahue kommer förhoppningsvis få sitt genombrott filmvärlden snart. Slutet av filmen kändes lite för stressigt och kort, jag hade gärna velat veta mer och få mer förklarat. Även klimaxen drabbas av det stressiga slutet, det har lagts ner så mycket tid på att bygga upp stämningen och plötsligt försvinner allt. Detta är däremot en av de bättre filmerna i sin genre och förtjänar en stadig trea.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: barnvakt på vift - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0