Recension: Looper

 

Looper

 

Originalitet med brister

 

Året är 2074 och tidresande har blivit något som kriminella använder sig av när de vill bli av med någon; personen i fråga skickas 30 år bak i tiden där en hyrd person väntar på att få avrätta honom. Joe (Joseph Gordon-Levitt) jobbar som en avrättare och när hans framtida jag (Bruce Willis) skickas till honom för att avrättas kompliceras saker och ting. Varför, och vad är hans framtida jag ute efter? När Sara (Emily Blunt) dras in i det hela inser Joe att helheten är större och berör många fler än vad han räknat med.

 

Looper är en originell film; rättare sagt så försöker den överdrivet mycket med det, även om många element känns lånade eller tidigare sedda. Gordon-Levitt är som vanligt duktig i sin roll och han passar utmärkt som en ung Willis, vilket gör ett av sina mest minnesvärda roller på länge. Handlingen utspelar sig långsamt och är till största del dialogdriven vilket gör filmen actioninslag mer njutbara än vad de egentligen är. Filmen utmärker sig varken visuellt eller handlingsmässigt, även om den har en och annan snygg scen.

 

När man i efterhand tänker genom filmen och dess invecklade story inser man att det finns en hel del brister i form av plot holes, detaljer i handlingen som inte går ihop helt enkelt, och det försvagar helhetsintrycket. Looper känns som en sämre och lättare version av Inception, sevärd men i efterhand ganska korkad. Det blir en stadig trea till filmen.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: tidsresande - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

 

TRAILER


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0