Recension: RoboCop

 

RoboCop

 

Lättglömd remake trots potential

 

Året är 2028 och USA har tagit fram ett nytt robotsystem som ersatt soldater och poliser utomlands – men innanför USA:s gränser är det fortfarande människor som jobbar som poliser. Invånarna och politikerna är kluvna över vad som är bästa för USA:s framtid samtidigt som rapporterna från utomlands visar att robotsystemet funkar bra – men kan man lita lika mycket på en maskin som en människa med samvete? När polisen Alex Murphy (Joel Kinnaman) är med om en livshotande olycka ser man chansen i att mixa robot och människa för att rädda hans liv och samtidigt skapa en ny sorts polis…

 

Jag har inte sett den gamla version som denna remake bygger på, men efter en lovande start flyter filmen långsamt på och inte mycket händer. Allt som man räknar med händer utan större överraskningar och filmen lämnar ett ljummet intryck; det finns sidoelement som är väldigt intressanta, liksom de etiska och moraliska aspekterna, vad som ger en robot rätten att ta livet av en människa och mer därtill, men det skrapas försiktigt på ytan utan någon större djup eller mening.

 

Svenska stjärnskottet Kinnaman är lika träig och monoton som Keanu Reeves – han är duktig på att ”spela” robot i alla fall, om detta nu är en bedrift man vill lyckas med. Gary Oldman gör filmens starkaste och bäst spelade karaktär som en kluven läkare som slits mellan utvecklingen och vad hans hjärta vill, samtidigt som actionscenerna är få och väldigt tama. RoboCop lämnar som helhet ett svagt intryck och filmen är bortglömd innan eftertexterna börjat rulla – det blir en tvåa.

 

2/5

 

TRAILER

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0