Recension: Death Proof
Death Proof
För den ultimata Tarantino-nörden
När Grindhouse-projektet bekräftades och Tarantino och Rodriguez hoppas på med varsin rulle darrade alla nördar till av upphetsning. I USA visades Grindhouse som den ska ses, Death Proof och Planet Terror efter varandra tillsammans med en massa fejktrailes emellan. I Sverige delade man tyvärr upp filmerna så fejktrailerna försvann och varje film gick upp på bio separat, och senare släpptes de på DVD. Nu tog jag tag i mig själv och bänkade mig framför Death Proof, Tarantinos bidrag till Grindhouse-projektet. Här varvas det som är typiskt Tarantino (underbar musik, ultravåld samt girlpower) med lite annat smått och gott. Resultatet är en ganska underhållande rulle, om du är den ultimata Tarantinoälskaren.
Filmen handlar om en före detta stuntman (Kurt Russell) som spionerar på olika tjejgäng för att döda dem med sin stuntbil. Japp, detta är handlingen och man kan lätt förvänta sig en slaktarrulle signerad Tarantino, men här fläskar han på med långa dialoger, utdragna konversationer (som är föga intressanta, hur snyggt filmade än dem är) och en hel del flum som bara fyller ut filmen. Det är smått tråkigt, men samtidigt kul och för tankarna till äldre filmer och deras uppbyggnad. Två sekvenser i filmen höjer pulsen, den ena i mitten och den andra mot slutet, och det är främst dessa som räddar filmen. Den avslutande sekvensen är oerhört spännande och välgjord, speciellt med tanke på att allt är äkta.
Hade det inte vart för filmens grymma slut hade rullen slutat på en tvåa, men nu blir det en svag trea. Men glöm inte, detta är för de allra mest inbitna fansen, så förvänta dig ingen Kill Bill.
3/5
Foto: 3
Skratt: -
Musik: 3
Skräck: -
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 3
Filmens specialitet: Tarantinotouch - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
http://www.youtube.com/watch?v=aEVyC8FByng