Fyra År Till

Förbjuden kärlek inom politik

Jag har sett och hört talas om förbjuden kärlek mellan två personer. Som i Titanic. Eller Dagboken. Men förbjuden kärlek, eftersom man tillhör två olika partier? Nja, det låter inte så övertygande. Vad om dessa två personer är män? Nu börjar det likna något. Den ena är socialdemokrat och den andra folkpartist. De stöter på varandra av en slump och utav detta spirar en romans mellan David (Björn Kjellman) och Martin (Eric Ericson). Till en början är det gulligt, roligt och spännande, men snabbt inser David att han inte kan fortsätta på det spåret. Han är gift, förstår ni.

Patrik 1,5 tillhör genrens bättre typ av film, speciellt med tanke på att den är svensk. Den lyckas vara klockren, rolig och gripande. Fyra år till däremot känns ganska torr och träig, trots att enstaka scener bidrar med skratt och kemin mellan Kjellman och Ericson är fin. Filmen lyfter aldrig, dialogen känns på sina håll ointressant och hela bakgrunden med politik är trist, så länge du inte är insatt och intresserad. Annars bjuds det inte på så mycket mer, och har du svårt för män som kysser varandra ska du hålla dig på avstånd.

Till största delen vill man slå till huvudkaraktärerna och få dem att bete sig som vuxna istället för femåringar och filmen blir löjligt förutsägbar halvvägs. Trots detta finns det några roliga scener och jag hade aldrig tråkigt under filmens gång. Det blir en svag tvåa till Fyra år till.

2/5

Foto: 2

Skratt: 2

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: gaykärlek & politik - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!