Biutiful

 

Varje stads mörka sida

 

I Biutiful skildras den mörka, gömda sidan som varje storstad har. Den som kommer fram om du lyckas hamna i rätt gränd, på rätt klubb eller träffa den rätta personen. Där knarket, illegala arbetare och flyktingar flödar och utnyttjas på olika sätt; men vem är boven bakom detta? Uxbal (Javier Bardem) har två små barn, har separerat från sin fru Marambra (Maricel Álvarez) och får reda på att han har drabbats av en sjukdom. Medan sjukdomen sprider sig och får honom att bli svagare och svagare för varje dag, jobbar han hårt för att samla ihop pengar för sina barns framtid genom att ge flyktingar jobb och ”fixa” saker och ting. Han fungerar lite som mellanhanden, den som knyter ihop de behövande med rätt personer.

 

Detta är en mycket mörk och deprimerande film där tittare trycks djupare och djupare in i tvivlet och hemskheterna som Uxbals liv erbjuder. De få ögonblick där hoppet får sträcka på sina ben dränks fort i den dystra stämningen som genomsyrar filmen från början till slut. Fotot är grått och kameraarbetet skakigt, och tillsammans med det långsamma berättande blir det krävande 150 minuter som man får sitta igenom. Regissören Alejandro González Iñárritu är mannen bakom filmer som Babel och 21 Gram, så den här filmen är på många plan lik hans tidigare verk, men samtidigt väldigt annorlunda. Dialogen känns seg och oinspirerad, filmen för långsam och även om det är många aktuella och viktiga punkter som tas upp känns det påtvingat.

 

Jag fick känslan av att regissören gjort filmen bara för att han har haft möjligheten och inte för att han vill berätta något, till skillnad från till exempel Babel. Däremot är Bardems skådespel självlysande och han gör en av årets bästa insatser. Jag skulle inte bli förvånad om han blev nominerad för Oscar och även Álvarez bjuder på ett bländande skådespel som den sårade frun som vill vara så mycket bättre än vad hon är. Bortsett från skådespeleriet och enstaka scener som var intressanta grep filmen aldrig tag om mig, mycket tack vare den sega takten och irriterande musiken. Det blir en stadig trea till Biutiful som räddas av skådespeleriet, men faller platt för övrigt.

 

 3/5  

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

 

Filmens specialitet: realistisk skildring av en stads hemskheter - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=fdWz1IFEv4k