Vanishing On 7th Street

 

Suggestivt och enformigt

 

Plötsligt försvinner ljuset i Detroit, likaså befolkningen. Alla ljuskällor dör ut och kvar lämnas ett tomt samhälle med några få levande människor kvar. En av dessa är Luke (Hayden Christensen) som sakta men säkert inser att mörkret är något farligt: vistas du i det utan en ljuskälla i närheten konsumeras du upp av mörkret, du försvinner in i intet. Tillsammans med en yngre pojke och en förvirrad kvinna som söker efter sitt barn försöker Luke att överleva.

 

Filmens estetik är tilltalande och läckert, man leker mycket med både ljuset och mörkret så en spännande och klaustrofobisk känsla uppstår, filmen badar i skuggor och viskande, väsande röster. Anledningen till mörkret lämnas öppet så publiken får tolka det fritt, svarta hål, pararella universum, utomjordingar eller helvetet är bara några exempel som nämns under filmens gång. Personligen fann jag inte någon av anledningarna speciellt passande, förutom att det kan vara en av naturens nya lagar.

 

Tyvärr blir det alldeles för enformigt och monotont; skuggor och röster lyckas inte hålla spänningen uppe i 90 minuter, speciellt inte när det inte utvecklas på något sätt. Skådespeleriet är ojämnt, Christensen klarar sig hyfsat medan karaktärerna omkring honom spelar över och slutet lämnar mycket kvar att önska. Trots filmens brister kan jag inte förneka att enstaka sekvenser bjöd på svettig, suggestiv spänning samt att det oftast är snyggt. Det blir en stark tvåa till Vanishing On 7th Street.

 

2/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: mörker - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER