[REC] 3 Génesis

Flams och komik… Är detta [REC]?

Efter två väldigt framgångsrika filmer valde regissörerna Paco Plaza och Jaume Balagueró, som regisserat del ett och två tillsammans, att göra varsin uppföljare. Först ut är Paco Plaza som nu flyttat historien till en helt ny miljö; paret Clara (Leticia Dolera) och Koldo (Diego Martin) är mitt uppe i sitt bröllop tillsammans med hundratals gäster. Häpnadsväckande nog blir dagen allt annat än lycklig då gästerna smittas av något okänt och börjar äta varandra istället för bröllopstårtan… Mer tid lägger man inte på storyn vilket resulterar i att detta kunde ha varit vilken B-skräckis som helst.

Det är klart att Plaza inte är den vassaste av duon som tidigare gett oss en av tidernas mest effektiva skräckfilmer och även en av de mest lyckade uppföljarna. Allt som kännetecknar de två föregående filmerna har lämnats åt sidan; ingen skakig kamera, ingen tryckande panik och inga som helst skrämselmoment. Det är tvärtom fullt av festliga ögonblick och repliker som är allt annat än komiska och bara förlöjligar det som de tidigare filmerna så omsorgsfullt byggt upp. Karaktärerna glöms så fort de lämnar skärmen och inga scener eller händelser är minnesvärda, rörande eller speciellt obehagliga.

Handlingen verkar utspela sig samtidigt som de två andra filmerna, man får varken svar på några frågor eller någon vidare förklaring till vad denna så kallade ”virus” innebär. Det som gjorde mig mest besviken är att det finns så många klichéer som man undvikit tidigare i serien, men som här bockas av en efter en. Det är inte skrämmande, spännande eller ens särskilt intressant. Några vidriga scener får man ändå till, men det känns oftast påtvingat och omotiverat. När bruden river av halva bröllopsklänningen och går loss med motorsåg kan jag inte göra annat än att höja på ögonbrynen och undra vad fan Plaza sysslat med.

Skådespeleriet är alltigenom skapligt och det är kul med lite nya miljöer än det dunkla hus som hemsökt alltför många av mina mardrömmar. Den skakiga kameran som passar bra för lågbudgetsfilmer finns med i små delar, annars är det filmat som en ”riktig” film och det gynnar inte rullen, det ser oftast obeskrivligt B och billigt ut. Jag hoppas Balagueró avslutar med en bättre fjärde del som sägs fortsätta direkt efter del två, men som skippar den handburna kameran. Tills vidare får Génesis en mycket svag tvåa.

2/5

Foto: - 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: - 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: - 2

Filmens specialitet: helvetesbröllop - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

The Ides Of March

Intressant för den insatte

Stephen (Ryan Gosling) är en mycket ambitiös och målmedveten kille som driver en presidentkampanj och gör reklam för den politik som han själv tror på och stöttar. Mike Morris (George Clooney) är namnet på kandidaten som Stephen så hårt arbetar för, men när mörka hemligheter kommer upp till ytan börjar Stephen ifrågasätta sitt jobb och om han verkligen är på den ”goda” sidan. Saker och ting kompliceras ytterligare när motståndssidan kontaktar honom och erbjuder honom ett jobb…

Politik är inte min grej. Politiska filmer likaså, men när duktiga namn som Clooney och Gosling är inblandade blir det svårt att hålla tillbaka, så jag gav filmen en chans. Resultatet blev en ganska ljummen filmupplevelse men starka prestationer från skådespelarna och ett par scener som sved till, däremot kan jag tänka mig en politisk intresserad eller insatt person får ut så mycket mer av filmen än vad jag fick.

Gosling passar bra i rollen som driven kille med hjärtat på rätt ställe, som sakta men säkert blir alltmer osäker på det han står för. Det tekniska sticker inte ut och filmens takt är relativt snabbt med tanke på dess ämne, det blir aldrig tråkigt och det händer hela tiden något. Det blir en stadig trea till The Ides Of March som är engagerande och lättsmält, även för den som inte är insatt.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: vilken sida är ”rätt”? - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Intruders

Klichéträsk

Mia (Ella Purnell) är en helt vanlig tjej med undantag från när hon sover; hon hemsöks ofta av en gestalt i huva som vill åt hennes ansikte – exakt samma gestalt som även hemsöker en ung pojke i ett annat land långt ifrån henne. Mias pappa John (Clive Owen) börjar bli orolig när hennes mardrömmar blir våldsammare och påverkar hennes dagliga beteende, men det visar sig att hennes drömmar är grunden till något som ingen av dem kunde ha förutspått.

Juan Carlos Fresnadillo, regissören bakom denna och smått lysande 28 Veckor Senare (som enligt mig slår originalet) kan man förvänta sig ett och annat av. Intruders är en snygg film som rent estetiskt försöker sticka ut men misslyckas på grund av halvtaskiga och övertydliga CGI-effekter, samtidigt som handlingen inte har mycket fräscht att skylta med. Den hamnar alldels för ofta i tidigare upplevda klichéträsk där både präster och läkare tas till för att ta itu med barnens mardrömmar.

Clive Owen gör inte en direkt minnesvärd prestation, däremot är Purnell väldigt duktig och stark i sin roll. Några få skrämmande scener försöker sätta sig på minnet men förstörs som sagt av dålig animation och oftast oförklarliga händelser. När den stora sluttwisten har avslöjats blir filmen plötsligt sämre då man inser att manusförfattaren bara vridit om en ganska simpel och typisk story för att göra filmen mer intressant och på så sätt mycket mer invecklad än vad den egentligen behövt vara. Intruders får en tvåa.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 1

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: läskiga drömmar - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

The Divide

Människans mörkaste inre

Av en okänd anledning attackeras staden av atombomber som river ner allt i sin väg och förvandlar människor, skyskrapor och samhällen till aska. En grupp människor lyckas överleva då de hinner ta sig ner till ett skyddsrum under marken och där börjar den eviga väntan på hjälp. Väntan i sig blir det minsta problemet när stressen och psykiska pressen gör sig påmind; personligheter ändras, desperation tar över och deras inre mörker börjar ta över…

Det är sällan jag känt mig så omskakad och mållös över en film som denna; det är en rå och brutal studie som tar med sig publiken till några trasiga individers mest skrämmande och mörka begär, där de kan strunta i allt omkring och ge utlopp för det som de bär med sig inombords. Det är duktiga skådespelare som tolkar de olika karaktärerna, men jag hade önskat mer karaktärsfördjupning så man förstår deras handlande bättre; ganska ofta känns olika händelser omotiverade.

Annars är detta en av de bästa filmer jag sett; suveränt kameraarbete, stämningsfull musik och en lågmäld och dramatisk ton som med jämna mellanrum eskalerar till oumbärliga nivåer samt ett välskrivet manus som får en att tänka några extra varv. Regissören Xavier Gens (som även regisserat franska skräckfilmen Frontiers) är en lovande regissör att hålla koll på och jag ser fram emot hans nästa projekt. Det blir en stark fyra till The Divide som absolut inte är en film för alla, men som kan förbluffa om man är mottaglig.

4/5

Foto: 5

Skratt: -

Musik: 5

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: människans mörka sida - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

The Adventures Of Tintin

Inte en tråkig sekund

Vi som bor i Europa är väl insatta i Tintins äventyr och många av oss har vuxit upp med det, till skillnad från den ständigt undrande publiken i USA. När jag hörde att Tintin skulle filmatiseras i en animerad tappning blev jag snabbt fördomsfull och dömde filmen till döden – något som jag får ta tillbaka. Det hela börjar när Tintin köper en miniatyr av en båt som han fattar tycke för; miniatyren innehåller en hemlighet som leder till en skatt, något som andra också är intresserade av.

Att filmen är animerad har gett skaparna möjlighet att bygga upp scener och ta ut svängarna sisådär tio gånger mer än vad en vanlig spelfilm hade tillåtit. Inte nog med att det är krispig bild och härligt djup i scenerna, utan det är så mycket inspiration och detaljer som överöste mig att jag stundtals satt och bara gapade. Otroligt välgjorda actionscener nästan bråkar om att få vara med i bild och det är snuskigt underhållande att få uppleva och vara med i svängarna när Tintin och Captain Haddock drar ut på äventyr.

Storyn i sig är ganska lätt att följa vilket i sin tur resulterat i att filmen inte har en enda lugn sekund; det får tiden att bara flyga iväg. Animeringen är bokstavligen perfekt och John Williams har skapat briljanta melodier musikmässigt – jag som inte såg fram emot filmen blev fullständigt tagen av dess härliga fart och effektfulla actionscener. Det blir en stadig fyra till The Adventures of Tintin och jag hoppas på en (eller flera) uppföljare.

4/5

Foto: 5

Skratt: 2

Musik: 4

Skräck: -

Action: 5

Effekter: -

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: Tintins äventyr - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

The Grey

Människan i extrema situationer

Ett flygplan kraschar i Alaska och bland de som överlevt finns Ottway (Liam Neeson) som tillsammans med sex andra arbetskollegor försöker klara sig i det tuffa vädret. Ottway och de övriga männen som tidigare känt varandra från ett gemensamt oljejobb försöker hålla humöret uppe, men det visar sig bli svårt nära en flock hungriga vargar följer efter dem i hopp om att få slå till vid rätt ögonblick.

Detta är en film som skildrar människan i relation till extrema situationer som kan uppstå genom en olycka, i detta fall extrem kyla och rovdjur. Det var länge sedan jag såg en liknande film så det kändes både fräscht och spännande, speciellt när filmen visade sig börja mycket bättre än väntat. Efter en väldigt skrämmande flygkrasch sätter filmen igång och bjuder på både spänning och nagelbitarscener med jämna mellanrum.

Neeson passar bra i sin karaktär och övertygar tillsammans med de övriga skådespelarna; något som däremot inte övertygar hela vägen är några händelser som kändes för otroliga för att kunna ses som trovärdiga. Man kan ju alltid sätta sig själv i karaktärernas sits och enligt min mening kom de överens om några ganska ogenomtänkta beslut. Bortsett från detta är The Grey en film som håller vad den lovar utan att försöka så mycket mer.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: människan VS natur - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Incendies

Chockerande drama

Ett tvillingpar, Jeanne och Simon, tvingas åka till mellanöstern efter att deras mor avlidit för att ta reda på svaret till några frågor som hon lämnat efter sig; det visar sig bli en resa de aldrig velat åka på, då djupt rotade hemligheter och problem dyker upp till ytan. Inte bara från deras tid och uppväxt, men även händelser som rör deras mors ungdom och liv. Samtidigt gör oroligheterna i nutiden sig påmind, men Jeanne vägrar att ge upp jakten efter sanningen.

Med ett mirakulöst starkt bildspråk lyckas Incendies med konsten att berätta en film genom att visa händelserna istället för att använda sig av mycket dialog. De få konversationer som finns med i filmen är ytterst nödvändiga och välskrivna, annars är detta en film att se och rysa av. Tonen är redan från början mörk och tragisk och tvillingarnas relation sen lång tid tillbaka komplicerad av ytterligare andra faktorer. Filmens brutalitet chockerar, trots att det mesta lämnas åt fantasin.

Det är mycket välspelat och starkt, slutet får en att tappa andan och man sitter som förstenad av upptäckterna som tvillingarna gör. Incendies lyckas höja ribban för en chockerande drama med flera snäpp och bjuder på en innehållsrik story som man inte glömmer i första taget. Det blir en stark fyra.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: hemligheter - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER

Wrath Of The Titans

Sämre kopia av ettan

Clash of the Titans var ingen höjdarfilm, men den hade sina ögonblick och klaffade trots Krakenstora brister. Wrath of the Titans har samma upplägg, Perseus (Sam Worthington) dras in i en sammandrabbning som hotar hela mänskligheten och får strida mot diverse monster för att till slut möta Kronos (en uppdaterad, eldsprutande version av Kraken). Mycket mer till story finns inte att nämna då den precis som föregångaren mer förvirrar en förtydligar dess mytologi.

Har du sett ettan har du sett den här, har du sett trailern har du definitivt sett denna och ser du den inte har du 90 minuter att spendera på något bättre. Det är en orgie av effekter, explosioner samt eld & rök som vare sig imponerar eller ser speciellt bra ut, utan det bara fläskas på utan vidare eftertanke. Skådespeleriet är snudd på värdelöst, Worthington är skröpligt tråkig att se på och Rosamund Pike i rollen som Andromeda ser ut att vilja detonera av överspel.

Varför sa Worthington då att uppföljaren skulle bli bättre än ettan, som han själv var missbelåten med? PR-trick? Mycket möjligt, men det är trist med så svagt slutresultat när filmen faktiskt har ett fåtal ögonblick (främst med Liam Neeson och Ralph Fiennes) som lyckas engagera och framstå som spännande. Ingen garanti att uppföljaren blir en kassasuccé bara för att ettan lyckades och detta är ett tydligt exempel på ett misstag som är ganska vanligt i Hollywood. Wrath of the Titans lyckas får en svag tvåa.   

2/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 3

Effekter: 2

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: gudar och kaos - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt

TRAILER