Recension: Retreat
Retreat
Tänkvärd och välspelad
Martin (Cillian Murphy) och Kate (Thandie Newton) flyr till en öde ö för att bearbeta en tragedi. Långt ifrån civilisation och distraktion försöker de smälta händelsen. En dag hittar de Jack (Jamie Bell) som sköljts upp på stranden, skadad och beväpnad. De tar hand om honom och när han vaknar upp talar han om att en luftburen smitta utrotat större delen av mänskligheten under de få dagar de befunnit sig på ön – och att de nu måste barrikadera sig mot smittan.
Retreat är en psykologisk thriller som gärna leker med publiken och ger fler alternativ än vad man klarar av för att kunna avgöra vad som möjligen stämmer eller inte. Som väntat är det välspelat med stadiga insatser från Murphy och Newton samtidigt som Bell gör en av sina mer udda roller på länge. Det är ingen tvekan om att han kommer bli en av sin tids största aktörer och redan här förstår man varför. Man utnyttjar öns kala miljöer och den lilla stugan som större delen av filmen utspelar sig i till fullo vilket skapar en klaustrofobisk känsla – passande för filmens tema.
Vissa delar bjuder på nagelbitande spänning medan andra satsar på skarpa dialoger och det fungerar bra tillsammans. Mot filmens slut kommer upplösningen som är oförmodad och tänkvärd, även om man kan ha svårt att köpa det fungerar det bättre än de flesta andra filmer i samma genre. Retreat leker med effekten av människans experimenter och hur illa det egentligen kan gå, samt vad som får offras om något skulle gå snett. Det blir en stark trea till filmen.
3/5
Foto: 2
Skratt: -
Musik: 4
Skräck: -
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 4
Filmens specialitet: vad sker på fastlandet? - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: John Carter
John Carter
Har allt förutom en…
John Carter (Taylor Kitch) lyckas genom en olycka hamna på planeten Mars där han upptäcker att planeten faktiskt inte är död – utan bebodd av både människor och varelser av olika slag. Snabbt förstår han att någon sorts strid pågår mellan de olika grupperna och den goda sidan långsamt håller på att förlora. Han bestämmer sig för att hjälpa till och blir på vägen förälskad i prinsessan Dejah Thoris (Lynn Collins).
Upplägget är ett av de mest använda i denna genre och den Oscarbelönade regissören Andrew Stanton gör inte mycket för att ändra på det. Däremot har han skapat en härlig planet med häftiga varelser, intressant mytologi och snygga miljöer; mycket påminner om Avatar. Däremot bör den som valde Taylor Kitch för att spela huvudrollen sättas på en avlägsen planet och glömmas; han saknar utstrålningen, charmen och alla egenskaper som gör en hjälte till just en hjälte.
Filmen har i stort sett allt; en kärlekshistoria, välgjorda effekter och godkänt skådespeleri, men saknar en trovärdig hjälte som man stöttar och vill se mer av. Kitch må se bra ut men det är allt, för hans skådespeleri består av samma min och mörk röst genom 140 minuter spelfilm. Sen blev det inte bättre av att filmen saknar underhållningsvärde och minnesvärda actionscener, utan är emellanåt väldigt seg och händelselös. John Carter får en tvåa, och dess höjdpunkt är en datoranimerad hund som bjuder på några skratt.
2/5
Foto: 3
Skratt: -
Musik: 2
Skräck: -
Action: 2
Effekter: 3
Skådespeleri: 2
Filmens specialitet: planeten mars - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: The Hunger Games
The Hunger Games
Stark start
Katniss Everdeen (Jennifer Lawrence) bor i distrikt 12 med sin yngre syster Prim och mor. Distrikt 12 är en del av landet Panems 12 disktrikt där man specialiserat sig på gruvor, kol och mineraler. Folket lever i fattigdom medan tillgångarna skickas till huvudstaden där invånarna bor i överflöd under styre av president Snow (Donald Sutherland). För att påminna landet om dess forna historia som präglats av uppror och oroligheter anordnar man varje år Hungerspelen, där en kille och tjej väljs från varje distrikt för att delta i tävlingen som går ut på att döda varandra till endast en person återstår. Vem väljs i år?
Jag läste böckerna, som är en trilogi, för några månader sen och gillade de skarpt. Den första boken är genomsyrad av intensiva och råa sekvenser samt gripande drama som fördjupar relationerna mellan de olika karaktärerna. När grundmaterialet nu omvandlats till film har det mesta följt med, men en del småfinesser som gjorde boken till en så bra läsupplevelse har tyvärr försvunnit på vägen till duken.
Till att börja med är filmen knappt hälften så rå och hemsk som boken – största delen av våldet sker under sönderklippta actionscener där man knappt uppfattar vad som sker. Hungerspelens intensitet är borta, hade jag tvingats in i en arena för att strida mot 23 andra hade jag nog varit lite mer desperat än vad Lawrence och hennes medpelare Josh Hutcherson i rollen som Peeta verkar vara. Sist men inte minst är filmens datoranimerade scener otroligt plastiga och fula, vilket ger en billig helhetskänsla.
Självklart har man gjort en del småändringar som gör sig bättre på film, men det är inget som stör mig. Lawrence i rollen som Katniss är klockren, hon bär upp rollen stadigt och känns trovärdig i sin roll. Hutcherson och Liam Hemsworth (i rollen som Katniss vän Gale) gör inga märkvärdiga prestationer, däremot lyser Stanley Tucci och Elizabeth Banks i rollerna som Caesar Flickerman och Effie Trinket. Musiken är mycket fin och skapar en välbehövd sinnesstämning för filmens tunga ämne och samhällskritik.
Kameraarbetet är som sagt för skakigt och klippningen ibland för ivrigt, något som med jämna mellanrum irriterar och förstör fokusen. Filmens längd på 142 minuter är i min mening för långt och hade mått bättre av att kortas ner till 120; många delar känns händelselösa och sega, något jag aldrig upplevde med boken. Trots de negativa aspekterna är The Hunger Games ett stycke starkt, djupt och spännande filmkonst som bäddar upp för tre mycket bra uppföljare. Ja, sista boken blir två filmer.
3/5
Foto: 2
Skratt: -
Musik: 4
Skräck: -
Action: 2
Effekter: 1
Skådespeleri: 3
Filmens specialitet: Hungerspelen - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: Chronicle
Chronicle
Kul, spännande och hemsk
Andrew är en ensam kille som växt upp i ett trasigt hem med en allvarligt sjuk mor och en alkoholiserad far som slår honom. Matt har det bättre trots att han är Andrews kusin, han har flyt med tjejerna och lyckas klara sig igenom de flesta situationer. Steve är den populära, sportiga killen som vill bli politiker och har ljusa framtidsutsikter. Dessa tre mycket olika individer kommer inom en snar framtid dela en onaturlig kraft som flätar ihop deras liv på ett ytterst farligt och dramatiskt sätt.
Med en budget på $12 miljoner och filmad i ”found footage” stil är Chronicle en utstickande film som lyckas vara gripande, välgjord och välspelad vilket är en stor bedrift med tanke på resurserna bakom rullen. Uppbyggnaden är av det mer klassiska sorten där karaktärerna utforskar sina krafter, lär sig hantera och börjar använda det lite smått. Hur detta utvecklas avslöjar jag inte, men det är värt att notera filmens huvudkaraktär Andrew och att det mesta kretsar runt honom och vad han känner.
Sista tredjedelen blir riktigt ihållande och häpnadsväckande, nästan lite överdrivet men jag köper det ändå. De tre karaktärerna byggs upp ordentligt vilket medför att man blir rörd av vad de går igenom, så när effekterna sakta men säkert blir fler känns de nödvändiga för att utveckla storyn. Det känns aldrig att filmen tappar fokus och är man intresserad av filmer i ”found footage” stuk lär man inte bli besviken. Chronicle får en stadig fyra.
4/5
Foto: 3
Skratt: -
Musik: -
Skräck: -
Action: 3
Effekter: 4
Skådespeleri: 4
Filmens specialitet: nya krafter - 4
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: The Devil Inside
The Devil Inside
Sämsta tänkbara slutet
Isabella bestämmer sig för att reda ut varför hennes mamma blev utsatt för en exorcism och dödade de tre deltagande personerna under akten. Tillsammans med en dokumentärfilmare beger hon sig till Italien där hennes mamma blivit inspärrad på ett mentalsjukhus. Ju närmare sanningen hon kommer desto tydligare blir bevisen på att det handlar om något övernaturligt och inte psykiska problem som man tidigare trott.
Filmen är ruskigt bra för sin ynka budget på $1 miljon, men som en skräckfilm som ges ut 2012 kan dess kvalité diskuteras. Efter en småspännande inledning börjar Isabella sin resa som aldrig verkar ta slut; hon pratar och pratar, träffar präster och demonutdrivare och pratar lite till. Efter ungefär 40 minuter, av filmens 80 minuter får vi träffa hennes mamma och saker och ting blir intressanta igen. Men så fort filmen börjar ta sig kommer ännu en död sekvens som tråkar ihjäl oss med sitt repetitiva tjöt.
Den sista kvarten livar upp saker och ting när man äntligen börjar förstå vad det hela handlar om, men mitt i allt tar filmen slut. Ungefär som om skaparnas budget inte räckte till mer, eller att de inte hade några idéer kvar; en riktig billig utväg helt enkelt. Filmen har ett par fungerande hoppa-till-scener, dock så saknar den originalitet och isande skräckmoment. De få spännande scener som syns till förstörs ofta av en vulgär, skrattretande dialog som innehåller allt från könsord till bröstmjölk, och filmen förtjänar inget annat än en etta, mestadels på grund av det usla avslutet.
1/5
Foto: 1
Skratt: -
Musik: -
Skräck: 2
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 2
Filmens specialitet: demoner - 1
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: The Innkeepers
The Innkeepers
För lång uppbyggnad
Två anställda på ett gammalt hotell, Claire (Sara Paxton) och Luke (Pat Healy), bestämmer sig för att leta efter övernaturliga väsen innan hotellet stängs ner för gott. De letar efter spöket Madeline som sägs ha ett fruktansvärt förflutet i byggnaden och ju närmare sanningen de kommer desto mer känner de av att något inte stämmer. Claire berättar detta för en av hotellgästerna som visar sig ha en viss talang för det övernaturliga och bestämmer sig för att hjälpa dem.
Regissören Ti West bevisade genom The House Of The Devil att han har koll på hur man bygger upp en film som osar gammaldags skräck och The Innekeepers är precis likadan. Långsamt byggs stämningen upp till oförväntade höjder där skräcken blir så ihärdig att man bara vill blunda – men det är endast ett fåtal gånger det sker. Oftast är det småspännande men händelselöst vilket i mitt fall kändes tråkigt.
Sara Paxton är riktigt duktig i rollen som Claire och hennes medspelare Pat Healy klarar sig också bra och det är främst under de sista tjugo minuterna filmen kommer igång på riktigt. Däremot är uppbyggnaden alldeles för lång och det är där filmen tappar en del, annars är detta en gammaldags skräckfilm med en klassisk spökhistoria och bra skådespel. Betyget blir en svag trea för The Innkeepers.
3/5
Foto: 3
Skratt: -
Musik: -
Skräck: 3
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 3
Filmens specialitet: spökande hotell - 2
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: We Need To Talk About Kevin
We Need to Talk About Kevin
Starkt, ångestladdat och skrämmande
Eva (Tilda Swinton) blir gravid och föder en son som döps till Kevin; men redan vid födseln drabbas hon av en djup förlossningsdepression vilket skapar ett känslomässigt gap mellan henne och Kevin. Kevins (Ezra Miller) beteende runtomkring henne förvärrar saken och när familjefadern inte ser hans avvikande uppförande börjar Eva undra om det endast är för henne han visar upp den sidan. Kevin växer upp och hans avsaknad för ansvar, empati och mänskliga känslor skrämmer Eva mer och mer…
Berättad på ett ytterst surrealistiskt sätt griper historien om Kevin tag i åskådaren och släpper taget långt efter att filmen tagit slut. Med en djärv och experimentell ljussättning och kameraarbete berättas historien ur flera olika perspektiv, nutid och dåtid. Det växlas flitigt mellan de olika lägena och förändringen av karaktärerna blir på så sätt mycket påtagligare samtidigt som man fruktar för vad som skall komma. Vad är felet på Kevin? Varför agerar han så konstigt? Vad är anledningen?
Frågorna är många och efter det chockerande slutet får man själv avgöra vad som får Kevin att ta ett sådant extremt beslut angående sin framtid. Miller framkallar irritation och ångest hos åskådaren medan Swinton gör en otroligt stark prestation som modern som trots ett helvete till liv inte ger upp. Det är pinsamt att hon totalt ignorerades av Oscarn i år, medan ljumma insatser som Rooney Mara från The Girl With The Dragon Tattoo nominerades. Det blir en stadig fyra till detta starka drama som man inte glömmer i första taget.
4/5
Foto: 4
Skratt: -
Musik: 2
Skräck: -
Action: -
Effekter: -
Skådespeleri: 5
Filmens specialitet: felet på Kevin – 5
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Recension: New Moon
New Moon
Frustrerande
I nästa del av den populära, men desto mindre omtyckta vampyrsaga finner sig Bella (Kristen Stewart) övergiven när Edward (Robert Pattinson) vänder henne ryggen och lämnar henne ensam i skogen efter en händelse som nästan kostat henne livet. Han anser att hon är tryggare utan honom i närheten – och lämnar därför henne mitt i en skog, ensam och hjälplös. Med tiden upptäcker hon att vännen Jacob (Taylor Lautner) blivit biffigare, skaffat ny frisyr och kommit ut som varulv, något som drar Bellas djuriska uppmärksamhet till sig. Vem ska hon välja?
Det uns av charm som glimmade till så sällan under första filmen är borta, skådespeleriet är om möjligt sämre och manuset är frustrerande dåligt. Oftast känns filmen som en överlång kalsongreklam med Lautner springandes runt naken i vått och torrt, men då börjar Pattison glittra och gör oss påmind om att det faktiskt är en seriös spelfilm, och det förstörs återigen av filmens amatörmässiga effekter när Lautner omvandlas till varulv. Trots dess speltid på 130 minuter stampar storyn på samma punkt och varken Stewarts ångestattacker eller löjliga actionscener gör det hela mer spännande.
Varför blir inte filmatiseringen av denna bokserie så lyckad? Svaren är många, men det mesta ligger nog i att det är snabba produktioner utan varken tanke eller känsla, där kvalitén hamnar i skugga för själva namnet och populariteten. New Moon är ibland så dålig att man skäms och jag kan inte göra annat än att hoppas på att denna filmserie tar slut så fort som möjligt.
1/5
Foto: 1
Skratt: -
Musik: 1
Skräck: -
Action: 1
Effekter: 1
Skådespeleri: 1
Filmens specialitet: Jacobs kropp - 5
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER
Nyheter
Tranformers fortsätter…
En Transformers 4 lär vara oundvikligt efter att den senaste passerade $1 miljardstrecket. Däremot gjorde Shia LaBeouf klart för sig att den tredje blir hans sista film, och som det ser ut nu kommer ingen av de tidigare skådisarna att återkomma. Enligt Josh Duhamel själv har ingen kontaktat honom, trots att Michael Bay påbörjat arbetet med en fjärde film. En av producenterna har däremot sagt att serien kommer få en reboot med en ny story, hur detta blir får vi se i juni 2014.
WB ger klartecken!
WB har gett klartecken för en uppföljare till I Am Legend från 2007 med Will Smith i huvudrollen. I uppföljaren kommer han karaktär tillbaka, hur det är möjligt är ett mysterium med tanke på karaktärens öde i slutet av första filmen. Ryktet säger att det blir en prequel – så vi lär slippa fler datoranimerade zombiemonsters. Smith har dock inte tackat ja än, han väntar på att få se hur det färdiga manuset blir.
Blodig remake
En remake av klassiker Evil Dead är under utveckling och Jane Levy har huvudrollen. Hon avslöjar även att den nya versionen kommer bli väldigt mörk och blodig, man kommer inte mesa med det våldsamma och det som gjorde kultrullen ”rolig” kommer försvinna. Bruce Campbell som medverkade i första filmen producerar och säger att det kommer bli en sjukligt skrämmande rulle, trots att hans karaktär inte ens kommer vara med i nyversionen. Stora ändringar har gjorts för att tillfredställa den moderna publiken – om dem lyckas får vi se 26 april 2013.
Fler uppföljare
The Amazing Spider-Man har knappt hunnit nå biograferna men Sony Pictures har redan bokat in uppföljarens premiärdatum för den 2 maj 2014. Thor 2 kommer 15 november 2013 och man räknar med att Garfield samt Hemsworth repeterar sina roller.
TRAILER för Piranha 3DD
Recension: Twilight
Twilight
Charmig b-film
Bella (Kirsten Stewart) är en tjej som gärna håller sig för sig själv utan att bry sig så mycket om att passa in i sin omgivning. Efter att hennes mamma gift om sig bestämmer hon sig för att flytta till sin pappa och börja på en ny skola, där hon upptäcker att hon ofta blir distraherad. En kille vid namn Edward (Robert Pattinson) drar hennes uppmärksamhet till sig och innan hon vet ordet är han i hennes tankar och liv – men han har en hemlighet…
Första filmatiseringen av Twilight är fortfarande den bästa och det säger inte så mycket om hela filmserien. Skådespeleriet är på gränsen till uselt, effekterna ser ut att vara tagna ut en film från 50 år sedan och manuset är klibbigt värre. Men det finns en viss charm och medvetenhet med det hela och den omöjliga romansen är underhållande att följa. Miljöerna är vackra och upplösningen spännande.
Det är mycket fokus på Bella och hennes känslor; den kvinnliga regissören har lyckats framhäva och pricka in rätt element som tilltalar den kvinnliga delen av publiken (om det nu finns män som seriöst ser på detta). Trots att många scener brister och framkallar gapskratt är detta en småmysig b-film som bjuder på både romantik och spänning. Det blir en tvåa till Twilight.
2/5
Foto: 2
Skratt: -
Musik: 1
Skräck: -
Action: -
Effekter: 1
Skådespeleri: 1
Filmens specialitet: vad döljer Edward? - 3
- = Ej aktuellt.
0 = Värdelös.
1 = Dålig.
2 = Godkänd.
3 = Bra.
4 = Mycket bra.
5 = Perfekt!
TRAILER