Recension: The Eagle



The Eagle

 

Välgjord utan överdrift

 

Marcus Aquilas (Channing Tatum) pappa var ledare för den nionde legionen som spårlöst försvann i Skottland. Med sig hade han Örnen, deras symbol för ära och stolthet, det som visade vad dem stod för. Marcus vill ta reda på sanningen och ger sig därför ut i Skottlands kala vildmark för att gå till den plats legionen blev sedd senast. Tillsammans med sin slav Esca (Jamie Bell) försöker han återvinna sin familjs ära genom att hitta ett svar till vad som hände och hitta den symboliska Örnen.

 

Channing Tatums karriär är nästan som en saga, han har på senare tid exploderat i Hollywood och fått riktigt många roller som faktiskt skiljer sig ifrån varandra. Problemet är att hans prestationer är likadana; oavsett om han spelar en high school grabb, kär soldat eller superhjälte är det alltid samma miner, samma röst och samma kroppsspråk. Hans prestation i The Eagle är inget undantag, hans insats är monoton och enformig. Jamie Bell stjäl varenda scen han syns i och gör en bra men samtidigt träig version av sin karaktär.

 

Det verkar vara inne med historiefilmer som har lägre budget just nu, och inte lika maffiga effekter som Troja eller Gladiator. Filmen är välgjord och man har utnyttjat de olika miljöerna riktigt bra, och det är oftast där filmens styrka ligger. Det är vackert och storslaget utan att gå till överdrift och tillsammans med det snygga fotot blir det visuellt tillfredställande. Däremot uppfattade jag både kameraarbetet och klippningen som oerhört slarvigt, ofokuserat och stressigt. The Eagle får en svag trea.


3/5 


Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 3

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: ära & heder - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER


Recension: Indiana Jones And The Kingdom Of The Crystal Skull

Indiana Jones And The Kingdom Of The Crystal Skull

 

Urflippad och överdriven

 

Vi får återigen bekanta oss med Jones (en stel Ford) nu när han hamnar mitt i ett äventyr av sällan skådat slag. Vid sin sida får han hjälp av en ung man vid namn Mutt (Shia LaBeouf) och blir tvungen att rädda sin gamla flamma Marion (Karen Allen). Mitt i detta kommer han även i kontakt med den ryska Irina (Cate Blanchett) som vill lösa mysteriet med kristalldödskallarna och hitta dess ursprung. Det blir en resa fylld med äventyr och farligheter.

 

En fjärde del som kommer så lång tid efter den tredje delen kan inte bli något bra, men man får ta hänsyn till att det återigen är Spielberg som är i registolen. Just därför känns filmen oerhörts spretig och överdriven, samtidigt som den har vissa element som fungerar väldigt bra. Ett av dessa element är tekniken som utvecklats och gör att Jones äventyr kan bli snyggare och ännu häftigare än tidigare, men samtidigt kändes många actionscener överdrivet löjliga. Ford gör dessutom väldigt lite, det är främst LaBeouf som är i centrum och står för actionscenerna.

 

Skådespelarmässigt är det ingen som sticker ut eller gör något märkvärdigt, däremot var det riktigt kul att återigen få se Karen Allen i rollen som Marion. Effekterna är snygga och musiken bra, men storyn i sig är förvirrande och meningslös, speciellt med tanke på hur upplösningen är. Slutet bäddar för ännu en film och syftar tydligt på vem som kan komma att ta över serien; Shia LaBeouf. Känns som om Spielberg missar målet med varannan film; det blir en stadig tvåa.

 

2/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 3

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: kristalldödskallar - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Indiana Jones And The Last Crusade

 

Indiana Jones And The Last Crusade

 

Spielberg lär sig

 

När Indiana Jones beger sig ut på äventyr för tredje gången kretsar handlingen runt hans pappa, Henry Jones (Sean Connery) som spårlårst försvunnit och lämnat en förvirrad Indiana efter sig. Han får bege sig ut på jakt efter sin far, men ganska snabbt förstår han att han ännu en gång tävlar mot tiden, nazisterna och även ett föremål vid namn ”the holy grail”; som sägs ha magnifika krafter. Han måste lägga händerna på föremålet innan nazisterna, och även hinna rädda sin pappa.

 

Detta är en förbättring sen film nummer 2 i serien. Den irriterande humorn har slopats, jobbiga och töntiga sidokaraktärer är raderade och man har istället tagit in Connery, som står för några av filmens mest komiska och minnesvärda repliker. Man ser även att Ford redan blivit ”äldre” och att han är mindre lik sig själv än i de två första filmerna. Spielberg har även förnyat filmserien genom att slänga in nyanser av western, samtidigt som har hållit kvar de klassiska Jones-elementen.

 

Detta är minst lika bra som ettan och bjuder på ett dundrande äventyr som inte är tråkig en enda sekund. Betygsfyran är solklar.

 

4/5

 

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: 4

Effekter: 4

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: holy grail - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Indiana Jones And The Temple Of Doom



Indiana Jones And The Temple Of Doom

 

Inte en tråkig sekund

 

I uppföljaren till klassikern Indiana Jones träffar vi återigen på Dr. Jones (Harrison Ford), denna gång tillsammans med en liten asiatisk pojke vid namn Shorty (Jonathan Ke Quan) och en dramatisk, bortskämd sångerska vid namn Willie (Cate Capshaw). De hamnar i en liten by i Indien och får uppdraget att hitta en magisk, mystisk sten som stulit ifrån dem. På vägen dit upptäcker Jones att stenen i själva verket stulits av en sekt som planerar hemskare saker än vad han någonsin kunde ha föreställt sig…

 

Här har man tagit allt som gjorde ettan till en så bra film och kryddat till med extra; mer effekter, non-stop äventyr och massvis med over-the-top scener. Det är en intressant och rolig åktur, men mer betyder inte alltid att det blir bättre. Jones två sidekicks, pojken och sångerskan, är riktigt irriterande och orealistiska karaktärer. Varför man har med en gullig liten pojke som slänger ut gulliga kommentarer med jämna mellanrum får mig att skruva på av obehag, samtidigt som karaktären Willie är så överdriven och jobbig att jag ville döda henne.   

 

Musiken och effekterna håller hög klass om man tänker på när filmen kom ut och det är en bra uppföljare, men filmen når inte upp till ettans klass och publikfrierierna blir allt för många och övertydliga fram emot slutet. Detta är en actionfilm utan en enda död sekund, men det räcker inte hela vägen och filmen får en stadig trea.

 

3/5  

 

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: 3

Effekter: 4

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: magiska stenar - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Indiana Jones And The Raiders Of The Lost Ark



Indiana Jones And The Raiders Of The Lost Ark

 

Underhållande äventyr

 

Här om dagen insåg jag att Indiana Jones serien är något jag inte sett, så jag började med att se den första filmen och wow, vilken rulle! I första filmen får vi bekanta oss med Indiana Jones (Harrison Ford), en arkeolog som gärna ger sig ut på vilda äventyr. När man kommer över information som avslöjar att nazisterna letar efter historisk artefakt som sägs innehålla källan till all mänsklig liv blir Indiana Jones inhyrd av staten för att leta upp föremålet innan nazisterna och på så sätt rädda världen.

 

Filmen utspelar sig år 1936 och det är charmiga scenbyggen och miljöer som man slängs igenom. Ford passar bra som den smått torra hjälten, även om hans skådespelartalanger kan ifrågasättas och hans kvinnliga side-kick Marion (Karen Allen) passar bra ihop med Jones. Musiken är som väntat riktigt bra; det är sällan man blir besviken när John Williams står bakom dirigentpinnen och redan här visar Spielberg sin känsla för storslagna scener, maffiga effekter och en mix av rolig, spännande och underhållande äventyr.

 

Trots att filmen har över 30 på nacken fungerar den överraskande bra och det var endast några enstaka scener som påminde mig om dåtidens teknik och att filmen faktiskt är ganska gammal. Jag förstår varför Indiana Jones har blivit så stor som det är och ser fram emot att se uppföljarna. Det blir en stark fyra till filmen som bjuder på grym actionäventyr med glimten i ögat.

 

4/5

 

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: 4

Effekter: 4

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: historiska föremål – 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Priest



Priest

 

Präst löper amok

 

Tänk er en värld där vampyrer tar över och människorna hamnar i ett evigt krigande mot de blodtörstiga varelserna. Det visar sig att människorna inte har en chans mot vampyrerna och som sänt från himlen börjar kyrkan utbilda präster vars specialitet är att döda vampyrer, så efter ett tag fångas alla vampyrer in och kriget tar slut. Men när en ny armé med vampyrer attackerar måste en av präster (Paul Bettany) trotsa kyrkan för att rädda sin brorsdotter.

 

Detta är en typisk B-film med datoranimerade vampyrer som liknar monstren i Resident Evil 1&2, dåligt skådespeleri och ett avslut som inte är ett slut, utan bäddar för uppföljare. Att man utnyttjat 3D-tekniken är endast en anledning till att mjölka pengar från publiken, det bidrar varken med djup eller några häftiga scener. Bettany ser stenhård ut samtidigt som han väser ut sina repliker utan känsla, Karl Urban dyker upp i en mindre skurkroll där han spelar över med råge.

 

Priest innerhåller lyckligtvis ett visst underhållningsvärde och själva konceptet är intressant. Även introt är snyggt, med en kort tecknad sekvens som sammanfattar storyn på ett bra sätt. Annars finns det inte mycket att se här, så länge man inte är i akut behov av action och vampyrer kan man hoppas över Priest. Det blir en svag tvåa till filmen.

 

2/5

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 2

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: vampyrslaktande präster - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: X-Men: First Class



X-Men: First Class

 

Stark start

 

Efter tre filmer och en spin-off som kretsade runt Wolverine är det dags att gå tillbaka till rötterna och se vad som skedde innan Magneto och Professor X blev bittra fiender. Dessa individer presenteras som Erik Lehnsherr (Michael Fassbender) och Charles Xavier (James McAvoy) och vi får följa deras historier; hur Erik som barn blev torterad i nazisternas tyskland för att en galen läkare vid namn Sebastian Shaw (Kevin Bacon) ville åt hans krafter, samtidigt som Charles växte upp med ungdomar av hans egna ”sort”.

 

Filmens öppning är intressant och publikens intresse fångas direkt. Ganska snabbt inser man även att detta inte är en superhjältefilm som kretsar runt effekter, utan det finns en väldigt gripande och realistisk story som får ta utrymme och svepa över åskådarna. Personligen är jag inget direkt fan av X-Men, men här kände jag verkligen för karaktärerna och trots att jag knappt minns de andra filmerna kunde jag följa med utan problem. Filmens största styrka är dess felfria prestationer från skådespelarna, både Fassbender och McAvoy glänser och passar sina karaktärer utmärkt.

 

När det väl kommer till effekterna är de snygga och häftiga, utan att gå till överdrift och ta över filmen. De kändes inte påtvingade endast för att hänföra publiken och att man inte tagit hjälp av 3D-tekniken är ett stort plus. Sidokaraktärerna är intressanta och mångsidiga, även här är det ett plus att duktiga skådespelare valts till rollerna. Bacon är riktigt härlig som filmens skurk och fotot samt miljöerna är vackra. Detta var årets hittills största överraskning, efter trailern kände jag att detta kunde bli riktigt dåligt, men jag hade fel. Det blir en stadig fyra till X-Men: First Class.

 

4/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 4

Effekter: 4

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: hur allt började - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Recension: Pirates of the Carribean: On Stranger Tides



Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides

 

Blockbuster utan mening

 

Första filmen hade allt som en familjevänlig äventyrsfilm ska ha; humor, underhållande action och lagom läskigheter. Tvåan och trean fläskade på med extra allt och även om resultatet inte blev jättebra var det maffigt och sevärt. Mer än fyra år senare kommer en fjärde del, utan varken Keira Knightley eller Orlando Bloom och med en ny regissör i farten. Storyn kretsar runt Jack (Johnny Depp) som mot sin vilja blir indragen i letandet efter ungdomens källa. Samtidigt är även Barbossa (Geoffrey Rush) och några spanjorer på jakt efter källan och dessa olika grupper börjar tävla mot varandra. That’s it.

 

Det finns inte mycket nytt här, Depp gör samma miner och det är samma humor som upprepas fast mycket sämre. Sen har vi självklart havet, skeppen och de olika skogsscenerna. Känslan av storslagenhet är som bortblåst, maffiga scener skriker med sin frånvaro och de få effekter som filmen visar upp är ganska medelmåttiga och tråkiga. Man har slängt in Penélope Cruz och visst passar hon in bra utseendemässigt, men hon tillför inget till storyn. Och ja, på tal om storyn; fem minuters handling har dragits ut till 140 minuters nonsens där svärdfajter och Sparrows olidliga tjöt gång på gång fungerar som utfyllnad.

 

Musiken upprepar sig själv var femte minut, själva Pirates-temat spelas så ofta att det blir svårt att koncentrera sig på filmen och den nya piratskurken, Blackbeard (Ian McShane) bleknar bort i jämförelse med Davy Jones som både var skrämmande och läckert gjord. Överlag är detta en av de sämsta ”storfilmerna” jag sett och det är verkligen trist att filmen redan spelat in så mycket pengar världen över, för en femte del kan vi verkligen leva utan.

 

1/5  

 

Foto: 1

Skratt: 1

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 1

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: babblande Sparrow - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Rambo



Rambo

 

Fjärde gången gillt

 

Den fjärde delen av ”Rambo” är här. Visst kan man tro att Stallone tappat gnistan, att karaktären spårat ut och att filmen inte kommer att hålla måttet? Men så är det inte. 

 

De tre föregående filmerna har jag sett. Ettan gillade jag mest, sen kommer jag knappt ihåg hur tvåan och trean var. När det blev klart att en fjärde del skulle dyka upp blev jag aningen skeptisk, men efter första trailern (där våld var huvudingrediensen) blev jag ganska sugen på att se filmen. Själva känslan att se Rambo skjuta ner bad guys, eller slakta någon med sin enorma jaktkniv är något som bara en ”riktig” Rambo-film kan åstadkomma, alltså inte del två och tre. Till min glädje och överraskning kom den känslan tillbaka under den fjärde filmen.

 

I ”Rambo” har Rambo dragit sig undan, han bor på ett avlägset ställe (Thailand) och bryr sig inte om någon annan eller sin omgivning. Ett team söker upp honom och ber honom hjälpa dem med att ta sig in i Burma eftersom han känner igen miljöerna och vet hur man kan ta sig dit. Efter ett tag ger han sig och hjälper dem till sitt mål medan han återvänder. Men det dröjer inte länge innan teamet blir tillfångataget. Det är då Rambo tar i hårdhandskarna och tillsammans med en grupp soldater ger han sig återigen iväg till Burma för att rädda teamet.  

 

Svårare än detta blir det inte. Sen tar underhållningen ett järngrepp om publiken ända fram till eftertexterna. Kan däremellan tilläggas att detta är en ultravåldsam film med kroppsdelar i massor, blod i liter och brutalitet som få filmer skildrat. Det är riktigt hemskt, situationen i Burma har bitvis visats på ett mycket realistiskt och avskyvärt sätt. Soldaterna som utgör en stor del av våldet är hänsynslösa och sjukligt vilda. Det är mycket jagande, skjutande, huggande och många spänningsmoment som ger valuta för pengarna, det är helt enkelt som ”Rambo” ska vara.

 

Stallone axlar rollen återigen med glimten i ögat, han har även tagit över registolen och gjort ett mycket bra jobb. Rent tekniskt är det inget speciellt som imponerar, men för att vara en actionfilm i den genren uppfyller den sina krav och mer därtill. Han har även försökt att sätta dit en politisk ton som då och då dyker upp och gör publiken medveten om situationen i Burma, men mer är det inte. Som sagt, fjärde gången gillt.

 

3/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 4

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: ultravåld - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Mega Piranha



Mega Piranha

 

Skräpfilm har fått en ny definition

 

Muterade mega-pirayor som blir dubbelt så stora varannan timma och förökar sig utan en partner har gått loss i Amazonas djungel. En grupp forskare och en legosoldat får uppdraget att stoppa de vilda djuren innan de lyckas ta sig ut i havet och till Floridas kust, samtidigt som en störd general och hans soldater är efter för att fånga forskarna. Kommer dem hinna? Kan man stoppa fiskarna? Kommer jag orka se filmen..?

 

Det finns inte mycket att säga, handlingen säger allt. Se inte filmen, du får ut mer om du sitter framför spegeln och betraktar sig själv. Effekterna är värre än ett tv-spel, skådespeleriet sämre än i porrfilmer och filmen tar sig själv på största allvar vilket publiken inte gör. Ska du ha över en dejt för en filmkväll är detta den perfekta filmen att se, så trist att ni garanterat kommer strula inom loppet av en kvart.

 

0/5

 

Foto: 0

Skratt: -

Musik: 0

Skräck: -

Action: 0

Effekter: 0

Skådespeleri: 0

 

Filmens specialitet: mega-pirayor - 0

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Nude Nuns With Big Guns



Nude Nuns With Big Guns

 

Naket, bröst och mer naket

 

Syster Sarah blir hjärntvättad till att bli nunna och utföra vad som helst i guds namn. Allt från att stjäla till att sälja droger, men när hon senare mordhotas, drogas ner och våldtas får hon en uppenbarelse från självaste gud; att hämnas. Hon drar ut på en hämndturné för att döda alla som någonsin gjort henne illa och även alla präster som i hemlighet pysslar med droger. Det blir en resa med mycket naket och lite pang pang.

 

Jag valde att se filmen på grund av dess titel; det låter kul och helt stört. Själva tanken bakom filmen är kul, inte originell men det skulle funka med störra budget och lite mer erfarna personer bakom kameran. Här har man begränsade resurser och skådespelare som är så dåliga at de lika gärna kunde vara plockade från gatan. Actionsekvenserna är pinsamma och manuset repetitivt.

 

Det enda positiva är musiken som kändes överraskande välgjord i jämförelse med allt annat. Annars är detta en kort story på fem minuter som man dragit ut till 90 minuter och för att fylla ut filmen har man slängt in otaligt många lesbiska sexscener, strippscener och några våldtäkter. Många obetydliga scener är i slow-motion för utfyllnad och som helhet är detta en av de absolut sämsta, mest värdelösa filmer jag sett. Noll!

 

0/5

 

Foto: 0

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 0

Effekter: -

Skådespeleri: 0

 

Filmens specialitet: cool nunna - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Fast Five



Fast Five

 

Korkat, men samtidigt grymt kul

 

I den femte delen av bilporrsserien Fast & The Furiuos har man som senast lyckats skrapa ihop ursprungskaraktärerna och även några från del 2. Dom (Vin Diesel), Brian (Paul Walker) och Mia (Jordana Brewster) befinner sig nu i Brasilien och kommer över ett chip som innehåller värdefull information om knarkbossen som styr Rio. Genom informationen planerar de en kupp för att fixa ekonomisk trygghet för framtiden och även kunna börja om på nytt utan att behöva vara på rymmen; men det blir svårare gjort än sagt, speciellt när en Terminator-lik polis (Dwayne Johnson) är efter dem.

 

Regissören Justin Lin har gjort de tre senaste filmerna i serien och man ser en klar förbättring; från den smått usla Tokyo Drift till det här, en snygg och välgjord actionrulle med de flesta ingredienser. Det är over the top, kul och rasande skickligt gjort med några av de grymmaste actionscenerna på länge; bilar exploderar, biljakter avlöser varandra och det skjuts mer än vad det har gjorts i hela serien. Vi får en dos spänning, roliga kommentarer och en hel del flum som överraskande nog passar i en sådan oseriös film som detta. Sista halvtimmans actionsekvens är bland det mest absurda och häftiga jag sett på film.

 

Detta är dock långt ifrån en felfri film; gräver man djupare har storyn logiska luckor som är större än de i ozonlagret och det är inte genomtänkt för fem öre (vilket man är medveten om). Lägg till smått träigt skådespeleri vilket till stor del kommer i skymundan på grund av The Rocks (Dwayne Johnson) enorma muskler som i bokstavligt talat alla scener är inoljade. Hur kassa skådespelare än dem jobbat med har filmmakarna klurat ut lösningen; vi fokuserar på något annat, i detta fall The Rocks enorma muskler. Fast Five är efterallt den bästa i serien och vill du ha en liten överraskning får du helst sitta kvar tills eftertexterna rullat färdigt. Och musiken, den är riktigt skön! 

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 3

Skräck: -

Action: 4

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: bilar - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=bf4oDjHUmkY


Recension: Thor



Thor

 

Inget nytt, men fortfarande bra

 

Den självupptagna, envisa Thor (Chris Hemsworth) ska krönas till kung av sin fader Oden (Anthony Hopkins), men det hindras av hans arrogans när han mot sin fars vilja ger sig in i en strid med isjättarna. Oden blir rasande och förbjuder Thor att återvända till sin gudavärld samtidigt som han tar tillbaka Thors krafter och skickar honom till människornas värld för att leva ett normalt liv. Där träffar Thor Jane Foster (Natalie Portman) och saker och ting tar en ny vändning…

 

Hemsworth är nykomlingen som får bära filmen på sina axlar och det klarar han bra, mest på grund av sin charm och krocken mellan gudavärlden och människovärlden. Hopkins gör en av sina bättre prestationer på senare tid, även om rollen känns alldeles för typiskt honom. Portman däremot gör en ganska mild insats som Thors kärleksintresse och efter att ha sett Black Swan känns rollen i Thor som ingenting mot vad hon egentligen kan åstadkomma. Filmen bjuder på fint spel och rollbesättningen funkar bra.

 

Effekterna är precis så storslagna och maffiga som man förväntar sig, det varken överraskar eller gör en besviken. Filmens actiondelar tillfredställde mig inte helt, på den fronten bjuder inte Thor på något nytt. Däremot finns det en hel del roliga och gulliga scener att se fram emot, från att Thor kommer till jorden och lär sig leva som en vanlig människa. Under dessa 120 minuter hade jag aldrig tråkigt, men jag var heller inte ”blown away”, så att säga. Detta är perfekt underhållning för stunden och funkar en mysig biokväll. Det blir en stadig trea till Thor.  

 

3/5   

 

Foto: 2

Skratt: 3

Musik: 2

Skräck: -

Action: 3

Effekter: 3

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: hammare - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=JOddp-nlNvQ


Recension: Casino Royale



Casino Royale

 

Bond lär sig spela poker

 

James Bond är en serie som aldrig kommer dö ut men man behöver med jämna mellanrum damma av det gamla och få in nytt blod. I detta fall är det Daniel Craig som tagit över rollen som Bond och anar ugglor i mossen. Uppdraget är Bonds första och han får information om att en bankir som jobbar för världens terrorister planerar att vinna tillbaka sina pengar genom den kommande Casino Royale turneringen i Montenegro. För att stoppa detta får vår favoritagent lära sig spela poker och möta självaste bankiren. Men kommer han att lyckas..?

 

Jag har aldrig varit en stor fan av Bond-filmerna, men här har man vuxit ifrån orealistisk action och ”jag skjuter – alla dör, alla skjuter – jag klarar mig” stuket som på senare tid blivit förknippat med Bond. Craig gör en fin insats som en ny Bond och det är en fröjd att se Judi Dench som M även om det är ganska kort. Danska Mads Mikkelsen gör en grym prestation som den kallblodiga bankiren Le Chiffre och filmen lär även tilltala en äldre publik med tanke på långa sekvenser av pokerspelande.

 

Trots att jag inte är så insatt i pokerregler och poker överlag tyckte jag att filmens klimax var spelandet i slutet och inte någon actionscen som oftast står för höjdpunkten. Det är svettigt, spännande och välspelat. För övrigt är filmens actionscener väldigt välkgjorda och pulshöjande trots att man lagt ner större vikt vid att få dem att se äkta ut. Bortsett från detta kan jag inte förneka att filmens längd är ett litet problem samt att Eva Green som Bondbrud är ett ganska knapert val, men oavsett om du spelar texas hold em eller inte så är den nya Bond värd att spanas in.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: 4

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: poker - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=fl5WHj0bZ2Q

Recension: World Invasion: Battle Los Angeles



World Invasion: Battle LA

 

Krigsfilm utan innehåll

 

Michael Nantz (Aaron Eckhart) jobbar inom militären och precis innan han lämnar yrket bakom sig får han ett sista uppdrag; att tillsammans med en grupp soldater ta tillbaka det som är kvar av Los Angeles från utomjordiska fiender. Inom loppet av några timmar ändras kusten till ett slagfält och deras uppdrag är att rädda några civila som tagit skydd i ett polishus. Det blir svårt att ta sig till målet, men på gränsen till omöjligt att ta sig tillbaka.

 

Precis som fjolårets Skyline är rullen fylld med explosioner, skottlossningar och utomjordingar samtidigt som den helt och hållet saknar spänning, karaktärsutveckling och ett bra upplägg. En kvart in i filmen ser Los Angeles ut att vara utsatt för allt möjligt och som publik förlorade jag suget efter att se vad som sker med karaktärerna eftersom jag knappt lärde känna dem. Effekterna är som bäst mediokra och musiken sådär härligt amerikanskt; högstämt och bombastiskt.

 

Det som gör filmen sämre är den oerhört skakiga handkameran, det räcker inte med kaoset som filmen bjuder på utan kameran skakar så sinnessjukt mycket att alla actionscener förvandlas till ett virrvarr av intryck. Manuset är bombad med klichéer och skådespelarna stela, inte ens Eckhart och Michelle Rodriguez känns bekväma i sina roller. Är du en hardcore fan av action och Halo-spelen lär du gilla detta, annars är Skyline snäppet vassare då den åtminstone bjöd på spänning. Det blir en svag tvåa till World Invasion: Battle LA.

 

2/5  

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 2

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: kaos - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=CWPkJD0YHeM


Recension: Sucker Punch



Sucker Punch

 

En våt pojkdröm

 

En flicka förlorar sin mamma, slår sig undan sin styvfar som utnyttjat henne och försöker hämnas för hans gärningar. Det hela spårar ut och slutar med att styvpappan får henne inlåst på ett mentalhem för instabila flickor. För att undkomma den vidriga och skrämmande verkligheten i mentalhusets våld skapar hon en fantasivärld där hon slåss med sina inre demoner och smider en plan för att rymma från anläggningen.

 

Jag var en av de få som verkligen såg fram emot Sucker Punch och anledningen är enkel; jag är svag för tjejer som slåss. Tänkt er Charlies Änglar, inga höjdarfilmer direkt men sjukt underhållande och snygga att se på. Sucker Punch skiljer sig en hel del från Änglarna, här är det en mörkare, råare ton samt yngre tjejer som slåss för verkliga livet. Inledningen är bland det snyggaste på länge och musiken är riktigt, riktigt bra genom hela filmen.

 

Regissören Zack Snyder som även gjort 300 har verkligen öga för det visuella och flickans fantasivärldar slutar aldrig att överraska, det är läckert, skrämmande och häftigt. Antingen tar man filmen för vad den är eller så kan man krossa den på alla plan; det beror helt enkelt på vilken inställning man har och hur man handskas med överdrivet action. Då menar jag verkligen överdrivet over-the-top scener där Matrix bleknar i jämförelse. Rent visuellt är filmen en ögonorgasm på 120 minuter.  

 

Tjejerna är snygga, filmen är tuff och musiken är ruskigt härligt. Det bjuds på skratt, skräck, tårar och tajta kläder, något som får vilken kille som helst att slicka sig om läpparna. Detta måste ha varit Snyders pojkdröm och det är kul att se hans fantasi få liv, men tyvärr blir det väldigt mycket yta och väldigt lite innehåll på sina ställen. Effekterna är tv-spelssnygga, de funkar ibland men i längden blir det väldigt plastigt. Betyget hamnar på en stadig trea, men om man är ett fan av kick-ass tjejer så lär man gilla den mer.

 

3/5

 

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: 3

Effekter: 3

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: du har alla vapen du behöver - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=KrIiYSdEe4E


Recension: I Am Number Four



I Am Number Four

 

”Jag kollar på film”

 

John (Alex Pettyfer) kommer från en annan planet, hans föräldrar har mördats och han är en av de få överlevande som kommit till jorden med sin mentor för att smälta in och leva ett normalt liv. Men det är lättare sagt än gjort, speciellt när man börjar på en ny skola, faller för en tjej och får stå ut med hennes instabila ex. Som om det inte vore nog får han även hjälpa den utsatta nörden i plugget, samtidigt som en grupp mystiska män som mördat hans föräldrar är ute efter honom. Med tiden visar det sig att John har krafter och han börjar lära sig behärska de…

 

Upplägget har man sett tusen gånger innan – både i filmer och serier, man har läst om det i böcker och man kanske till och med har fantiserat om det. Tråkigt nog är det inte ens så bra genomfört i detta fall och man försöker inte lägga till något nytt i genren. Många scener som jag personligen hade velat se mer djup i är relationen mellan John och hans kärleksintresse, vi bjuds inte på några vidare karaktärsfördjupningar och det blir ekande tomt. Skådespeleriet är medelmåttigt som bäst och tyvärr har inte Pettyfer den utstrålning man behöver för en sådan roll.

 

Filmens största överraskning är en datoranimerad ödla som snabbt byter skepnad och överraskar stort till slutet. Annars är detta en film i mängden som man ligger och ser på en söndagskväll samtidigt som man pratar i telefon och svarar ”nä, jag gör inget speciellt, kollar på film. Själv?” De sista 20 minuterna är dock ganska underhållande och häftiga, även om effekterna för det mesta är B. Med tanke på hur det har gått ekonomiskt för filmen lär det inte bli en ”I Am Number Five” men om det skulle bli av hoppas jag att det blir bättre, för det finns potential.

 

2/5 

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 2

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: lysande händer - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=oP6zhpST3Ro


Recension: The Mechanic



The Mechanic

 

Spännande Statham-action

 

Arthur Bishop (Jason Statham) jobbar för ett företag som ger honom jobb med jämna mellanrum. Jobben består av personer som han ska undanröja; det ska ske rent och snyggt så det helst ser ut som olyckshändelser. Hans nästa uppdrag blir att undanröja en av företagets högsta chefer, Harry, och även hans personliga vän. Mot sin vilja avslutar han jobbet och kommer i kontakt med Harrys son Steve (Ben Foster). Bishop börjar lära upp Steve men ganska snart inser han att Harrys död var helt onödigt…

 

Jason Statham är inte känd för att vara en duktig skådespelare, men han är en grym actionhjälte. Han kan utan tvekan jämföras med Bond eller Bourne och hans utstrålning och ”hårda” utseende passar utmärkt för filmer som The Mechanic. Ben Foster är trovärdig som den sunkiga alkissonen som förlorat sin far och det är kul att se Donald Sutherland i en liten roll som Harry. Filmens starka sida ligger dock inte bland skådespelarna eller storyn, utan det är actionscenerna man vill se.

 

Det bjuds på ganska mycket spänning för slanten och explosionerna är stora, skottlossningarna många och slutet riktigt överraskande. The Mechanic bryter ingen ny mark överhuvudtaget, men som en actionfilm fungerar den väldigt bra. Är du dessutom ett fan av Statham lär du inte bli besviken. Det blir en stadig trea till The Mechanic.

 

3/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: 3

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: Statham-action - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=CMklQNn0OH0


Recension: The Green Hornet



The Green Hornet

 

Hjälteduo utan charm

 

Britt Reid (Seth Rogen) är en rik snorunge som aldrig haft en bra relation med sin hårt jobbande pappa och till skillnad från honom spenderar han tid på att supa, ragga och festa skallen av sig. En dag dör hans pappa och Britt blir tvungen att mot sin vilja ta över hans pappas livsverk och ganska snabbt kommer han i kontakt med Kato (Jay Chou), killen som serverar Britts kaffe varje dag. Men det visar sig att Katos specialitet ligger i något helt annat – han älskar att bygga galna prylar, pimpade bilar och vapen av alla sorter och storlekar. Britt får för sig att leka superhjälte och Kato som aldrig hört talas om ordet ”nej” följer passivt med.

 

Detta måste vara en av de absolut sämsta superhjältefilmer jag har sett; kemin mellan Rogen och Chou är osynlig. Det är väl grundläggande för att en superhjältefilm ska funka, att duons kemi och tajming någorlunda matchar. Här saknas det totalt och värre blir det. Seth Rogen kan inte agera, han var säkert jätterolig i Knocked Up och Superbad men här faller hans insats plattare än en plattfisk. Han vrålar ut mer än hälften av sina repliker och försöker se dum, charmig och söt ut samtidigt vilket resulterar i att jag som publik tydligt fattar att han just står i en studio och agerar. Med andra ord, illa. Han har även varit med och skrivit en stor del av manuset och det förklarar varför storyn har ologiska hål stora som de i ozonlagret.

 

Cameron Diaz dyker upp en mindre roll och jag hoppades verkligen att hennes närvaro skulle rädda filmen på något sätt, men hon syns knappt fem minuter. Hennes karaktär är underanvänd och helt onödig, det skulle lika gärna kunna vara granntjejen som spelade hennes roll. Det som ganska väntat räddar filmen från total förödelse är dess snygga actionsekvenser som tyvärr är ganska få, men annars väldigt läckra att se på. The Green Hornet har annars absolut inget att bjuda på för den vanliga biobesökaren eller den som gillar action, men är du den ultimata superhjältenörden kan det finns detaljer att dreggla över. Betygsettan är ruskigt nära.

 

2/5 

 

Foto: 1

Skratt: 1

Musik: 1

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: pimpade bilar - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=PMA-taGtfXs

Recension: Sherlock Holmes



Sherlock Holmes

 

Komiskt och fartfyllt äventyr

 

I denna nya tappning signerad Guy Ritchie får vi följa Sherlock Holmes (Robert Downey Jr) och hans kompanjon Dr. John Watson (Jude Law) på nya äventyr, nu är det dags för duon att stoppa den elaka Lord Henry Blackwood (Mark Strong) som har en mörk framtid planerad för England. Uppgiften klarar dem av i ett hast, men saker och ting kompliceras när den förföriske Irene Adler (Rachel McAdams) dyker upp. Samtidigt döms Blackwood till döden, men inte ens döden kan hindra hans onda planer från att gå i uppfyllelse…

 

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig när jag hyrde filmen; men blev glatt överraskad. Med ett ganska bra manus, fina skådespelarinsatser och spännande sekvenser har man här skapat ett äventyr som borde mätta alla äventyrslystna. Downey, som vann en Golden Globe för sin insats har en klockren komisk tajming och bidrar till många roliga scener. Law går mest på autopilot, även om hans närvaro ger filmens en viss tyngd. Men det är McAdams som stjäl varenda scen som hon dyker upp i; henne utstrålning och karisma syns tydligt men det är synd att hon inte får så mycket utrymme.

 

Musiken var överraskande välkomponerad och välpassande, likaså fotot och det grymma kameraarbetet som mer än en gång drog till sig min uppmärksamhet. Som actionfilm funkar filmen kanske inte, men vill du se en rulle som bjuder på spänning, lite pang pang och skratt har du två underhållande timmar framför dig.

 

3/5

 

Foto: 4

Skratt: 3

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: inget är vad det verkar vara - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=LiBzbNk0lZ0

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0