The Human Centipede 2

En nyans av brunt

En isolerad och grovt störd parkeringsvakt vid namn Martin (vidrigt spelat av Laurence Harvey) inspireras av den första filmen och beslutar sig för att i verkligheten skapa en mänsklig tusenfoting med tolv personer istället för tre. Han hyr en lokal och fångar med jämna mellanrum människor som han till slut, utan några läkarkunskaper, opererar ihop på det mest vidriga sätt som går att föreställa sig. Detta får Martin att gå i extas och finna destruktiva sexuella sidor inom sig.

Efter den omtalade The Human Centipede, som redan under inledningen påpekade att det var den första delen i en kommande serie, har förväntningarna varit splittrade angående en uppföljare. Medan jag uppfattade den första som aningen seg och blodfattig kändes den smått nyskapande och otroligt sjuk också. Under uppföljaren, som i efterhand gjordes om till svartvitt, satt jag mer och tänkte på om just de två färgerna var det enda jag skulle få se.

Nej, under en ganska utdragen process där offren i tusenfotingen blir tvingade till att skita i varandras munnar exploderar färgskalan till även brunt, vilket kändes som pricken över i:et i illa. Jag må ha en hög äckelgräns och kunna se på grovt våld utan att reagera, men när det är så likgiltigt, bedrövligt och up-in-your-face som det är här känns det bara som om regissör Tom Six försökt visa hur människan ser ut i diverse ställningar där de får tänder utbankade, tungor avskurna och mun till rövhål hophäftade.

Det är äckligt och trist att se på, men samtidigt känns det så otroligt meningslöst och utdraget bara för sakens skull; filmen saknar syfte, den duger knappt som en dålig B-skräckis. Lägg till exploderade anus, våldtäkt med taggtråd och världens snabbaste förlossning så har ni filmen i ett nötskal. Vad trean ska överträffa rent äckelmässigt är för tillfället en stor fråga, men enligt regissören kommer den få sin föregångare att framstå som en Disney-film.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: äckelfaktor - 5                    

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Hostel: Part III

Utan de karaktäristiska dragen

När Hostel: Part II läckte ut på nätet nästan en vecka innan premiären sa regissören Eli Roth att det antagligen inte kommer bli en tredje film. Som förutspått blev det inga stora intjänade pengar och en tredje film skrotades. Nu blev den av ändå, direkt-till-DVD och med annan regissör, mindre budget och nya skådisar. Nu har man flyttat tortyren till självaste Las Vegas där fyra grabbar på svensexa får bekanta sig med hemskheterna från Slovakien.

Allt som gjorde de två första filmerna till en någorlunda spännande och chockerande filmupplevelse är borta. Bara den lilla detaljen att man bytt ut Slovakien mot Las Vegas är ett stort minus, sen att de så kallade ”nya” idéerna utförs på ett slarvigt sätt gör filmen mer B än vad den är. Inget i närhet av spänning existerar, tortyrscenerna är misstänksamt korta och jag saknar de karaktäristiska dragen som just utmärker en Hostel-film och gör att man skruvar på sig i soffan.

Skådespeleriet är amatörmässigt och jag undrar vad i hela friden Thomas Kretschmann gör i en sådan film som denna. Det finns absolut inget, inget som skulle kunna tillfredställa fans av de föregående filmerna och man har inte lagt ner den minsta tanke på att locka nya tittare heller. När man har så stora budgetproblem så man ersätter tortyrredskapen med mordiska skalbaggar är det något som har gått fel och så länge jag lever existerar inte denna så kallade tredje delen i Hostel-serien.

1/5 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: tortyrverksamhet - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

11-11-11

Larvig-larvigare-larvigast

Den framgångsrika författaren Josephs fru och son omkommer i en tragisk olycka och som om det inte vore nog får han ett samtal från Barcelona där han får reda på att hans far är nära döden. Joseph åker till sin bror Samuel i Barcelona för att vara vid sin fars sida, men upptäcker då att siffrorna 11-11-11 dyker upp överallt. Vad beror det på? Kan det vara ett tecken, ett omen, en varning från en pararell värld? Mystiska varelser dyker upp och ju närmare just det datumet Joseph kommer desto mer förvirrad blir han.

Förvirrad, det blev jag också. Filmen är slarvigt gjord, hafsigt hopklippt och saknar mål och mening. Dystra miljöer, stela skådespelare och upprepande manus förstör den lilla spänning som rullen anstränger sig till att bygga upp och de få hoppa-till-scener som syns till överöstas av dova och övertydliga ljudeffekter. När Joseph börjar googla datumet 11-11-11 och tror på den första förklaring han hittar blir filmen inget annat än larvig.

Behöver jag ens nämna att filmen även bjuder på dåligt skådespeleri, urgamla klichéer och effekter från slutet av 80-talet? Dess sluttwist är dessutom så tråkig och oinspirerat att det gör ont i hjärnan av hur korkat det egentligen är. Att man dessutom ännu en gång blandat in religion och gud gör det hela inte bättre, bara vi slipper en 12-12-12. Det blir en etta, till skillnad från titelns sex ettor.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: vad kommer hända 11-11-11? - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Texas Chainsaw Massacre: The Beginning

Repulsivt

Den här uppföljaren fungerar som en prequel till remaken som släpptes år 2003 och utspelar sig innan händelserna i den filmen. Bröderna Eric och Dean åker ihop med sina tjejer Chrissie och Bailey på en resa innan de ska till Vietnam för tjänstgöring, men efter en skrämmande olyckshändelse hamnar de i händerna på traktens störda sheriff som inte är vem han utger sig för att vara.

Upplägget är oförändrat från föregångaren och Leatherface barndom spolas fram under förtexterna, så när filmen börjar har ”The Beginning” redan tagit slut. Filmens titel gäller alltså i ett fåtal minuter, sen är det en någorlunda klyschig och trist story som utspelar sig. Man har vid enstaka tillfällen slängt in motiveringar till varför Leatherface blev som han blev och vad som drev hans familj till kannibalism, men det är vid ytterst få tillfällen.

Skådespeleriet är i bästa fall mediokert och känslan, spänningen samt den otäcka aura som remaken skapade är som bortblåst; istället har man öst på med våld. Motorsågen är i full gång och blodet sprutar, tänder slås ut och kossor blir överkörda vilket bara är repulsivt istället för skrämmande. Äckelfaktorn är hög och många slag, hugg och smällar utdelas till de olika karaktärerna så allt annat hamnar i bakgrunden.

Det är tråkigt att filmen inte lyckas leva upp till föregångarens nivå, men några element har man lyckats få med; det läckra fotot känns igen och den obehagliga musiken påminner om företrädarens hemskheter. Synd att man inte lagt ner så mycket energi för att skapa just hemskheter i denna och bara satsat på blod och våld. Det blir en svag tvåa.

2/5  

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: äckel – 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Paranormal Activity 3

Konsten att återvinna

Precis som Paranormal Activity 2 går den tredje delen tillbaka i tiden, nu för att visa hur Katie och Kristis barndom såg ut. Tillsammans med deras mamma och hennes nya kille bor dem i ett stort hus där allt verkar bra till en början, men efter några konstiga inträffanden bestämmer mammans kille, Dennis, att installera kameror lite överallt i huset för att fånga det onaturliga på bild. Ni som sett del 1 och 2 vet hur detta kommer utvecklas.

Del två var precis som ettan bara att allt var större och mer, större hus, fler kameror, fler karaktärer och mer skrämseleffekter. Trots att de två första inte föll mig i smaken var de någorlunda välgjorda med några spännande scener, men det fungerar inte att köra på samma koncept en tredje gång. Det är helt enkelt tråkigt att se vad som händer och vid detta laget vet man när en dörr kommer smälla igen, eller när en lampa kommer slockna.

Här har man tagit sig friheten att börja med kusligheterna relativt tidigt i jämförelse med tvåan vilket leder till att barn och möbler börjar flyga runt redan halvväg in i filmen. Serien får även en ny riktning som blandar in häxor och skapar fler frågor än vad den någonsin svarar på, samtidigt som slutet fungerar som en gigantisk antiklimax där man inser att inga scener från trailern har lyckats komma med i den slutgiltiga produktionen och inga frågor har blivit besvarade.

Man har hittills lyckats återvinna upplägget från den första filmen utmärkt och inför en fjärde film vill jag ha något nytt än kameror som filmar olika rum nattetid, och helst några svar på alla frågor som denna sörja till film lämnade kvar efter sig. Det blir en etta till filmen som för övrigt bjuder på ett par schyssta hoppa-till-scener; men även här börjar man återvinna systemet genom att låta de olika karaktärerna skrämma varandra.

1/5  

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: demon - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Texas Chainsaw Massacre

Spännade, blodig och brutal

Fem vänner är på resa genom Texas när de plötsligt stöter på en förvirrad och ensam tjej. Vännerna bestämmer sig för att ta med henne i bilen och hjälpa henne, men det dröjer inte långe innan hon efter några mumlande ord drar fram en pistol och skjuter skallen av sig. Chockad, skärrade och skrämda letar de upp områdets sheriff för att lösa den situation de hamnat i; dock har sheriffen helt andra planer för dem…

Remaken från 2003 fungerar överraskande bra tack vare talangfulla skådespelare som lyckas övertyga och bära filmen; här ser vi bland annat Jessica Biel, Jonathan Tucker och Eric Balfour som vid detta lag blivit framgångsrika skådespelare. Regissören Marcus Nispel har under Michael Bays producerande hand regisserat en tät rulle som osar av skräck och obehag. Just det sistnämnda byggs upp länge innan filmens otrevligheter sätter igång på riktigt och fotot genom filmen är utsökt.  

Leatherface är precis så äcklig som man vill att han ska vara och hans metoder att avliva sina offer är fruktansvärt brutala; trots att filmen riktar sig mot en bredare publik finns det några ruskigt skoningslösa scener som sätter spår för livet. Sen att filmen är baserad på verkliga händelser gör inte det hela bättre, utan detta är en mycket obehaglig filmupplevelse för de som vill utmana sig själva och bli skrämda.

3/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 4

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: motorsåg - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Fright Night

Snyggt och spännande

Charley (Anton Yelchin) fruktar att hans nya granne Jerry (Colin Farrell) är vampyr. Han upptäcker att den senaste tidens försvinnanden sker runtomkring stället Jerry bor och när han undersöker saken närmare inser han att Jerrys uppträdande inte är så normalt som alla andra tycker. Med en snygg tjej och en småkåt mamma att tänka på blir han tvungen att bevisa sanningen och till sin hjälp får han Peter Vincent (David Tennant), en ökänd vampyrdödare. 

Jag har inte sett originalet från 1985 men jag kan utan tvekan säga att detta är en av de bättre och mer sällsynta remakes som har släppts på senare tid. Farrell i valet som vampyr är suverän, han fyller ut sin roll riktigt fint och visar upp en kuslig men samtidigt charmig sida av sin karaktär. Yelchin och Tennant fungerar tillsamman trots att Tennant glänser över honom i varenda scen, samtidigt som Toni Collette i rollen som Charleys mamma är helball.

Här finns mycket spänning och en del av det påminner om Disturbia på gott och ont samtidigt som rullen är skickligt förpackad och snygg att se på. 3D:n tillför inte mycket, men när den väl tas till vara är det effektfullt och passande. Som helhet är detta en väldigt underhållande film som inte serverar så mycket ren skräck utan mer tonårsspänning, samtidigt som den mot slutet känns en kvart för lång. Det blir en stadig trea till Fright Night.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 2

Action: -

Effekter: 3

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: vampyren Jerry - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Final Destination 5

3D som bäst

För tio år sedan kom den första filmen som gav upphov till tre mer eller mindre lyckade uppföljare och nu är det dags för den femte  i serien, och liksom föregångaren är den i 3D. Sam (Nicholas D’Agosto) får en föraning om att en bro kommer rasa och lyckas rädda sig själv och några vänner undan sin föraning som ganska snart besannas. Skräckslagna men tacksamma över att ha lurat döden fortsätter de sina liv, men det dröjer inte länge innan de en och en dör i gräsliga olyckor. Är döden i farten, ännu en gång?

Här serveras vad fansen saknade i föregångaren; chockerande, brutala och omöjliga olyckor med spännig och noga utstuderade sidospår. Man lyckas även använda 3D-tekniken på bästa möjliga sätt sen Avatar och redan vid förtexterna har man fått uppleva mer 3D-effekter än alla andra 3D-filmer i år bjudit på tillsammans. Allt från blod, hjärnsubstans, pålar, tarmar och diverse farliga föremål skjuts ut ur bioduken och bevisar att man än så länge inte börjat få idétorka.

Det ställs en del intressanta frågor, vem är värd att leva? Varför? Vem är inte värd att leva och vem bestämmer det? Mot slutet dyker en ny teori upp, om hur man kan lura döden och det känns kul att man försökt göra något mer än att bara döda alla karaktärer efter varandra. Skådespeleriet och manuset är snäppet bättre än den bedrövliga fyra, men det säger inte så mycket. Slutet av filmen bjuder dessutom på en ganska stor twist som lyckades överraska mig i alla fall. Det blir en stadig trea till Final Destination 5 som är en häftig och vidrig 3D-upplevelse.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 3

Action: -

Effekter: 4

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: dödliga olyckor - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Final Destination

Sämst i serien

Ingen ”4” efter titeln, utan ”the” innan titeln märker ut att detta definitivt är den sista filmen i serien (?). Nick (Bobby Campo) är på en racingtävling tillsammans med sin flickvän och några vänner, men får plötsligt en vision om hur en av bilarna förlorar kontrollen och det leder till en seriekrock som får en dödlig utgång för publiken. Han räddar undan några personer men liksom de tidigare filmerna gillar inte döden att bli lurad och börjar därför slakta folk genom olika ”olyckor”.

Detta är i mitt tycke den sämsta uppföljaren i serien, trots att regissören är mannen bakom den andra delen som nästan överskuggade ettan. Här har man även kryddat på med några töntiga 3D-effekter som knappt märks av och skrivit ett icke existerande manus som är en repetition av sig själv. Skådespelarna är urkassa och tillsammans med det usla manuset bidrar de till att alla ”allvarliga” scener blir skrattretande dåliga. Dödsscenerna är tråkiga, idéfattiga och våldigt få i jämförelse med de tidigare filmerna.

Detta är en uppföljare som endast lever på sitt namn och lyckades tjäna stora summor tack vare lyckade föregångare, samt 3D-effekterna som egentligen inte bidrar med något. I mina ögon existerar inte denna, utan trilogin klarar sig mycket bättre utan denna onödiga film som inte tillfredställde på något plan alls. Betygsettan är solklar.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: dödliga olyckor - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Tortured

Titeln säger allt

Craig (Jesse Metcalfe) och Elise (Erika Christensen) förlorar sin sexåriga son Benjamin när han blir kidnappad och brutalt mördad av en psykopat som senare fångas och får fängelsestraff. När han ska flyttas mellan två anläggningar tar paret saken i egna händer och lyckas stjäla honom – för att ge honom den bestraffning som dem tycker är rättvist. Craig är läkare och vet därför hur man håller en person levande under de värsta omständigheterna – låt tortyren börja…

Detta är en film för de som älskar skräck och framförallt tortyrporr som Hostel. Det fanns riktigt vidriga scener som fick mig att tycka synd om psykopaten och må illa, men mycket mer blir det inte. Metcalfe och Christensen har inte tillräckligt med styrka i sina prestationer för att få mig att bli drabbad av deras förlust och deras agerande är mer oroväckande än givet. I mina ögon är de minst lika störda som psykopaten – det ena rättfärdigar inte det andra.

I slutet bjuds det på en twist som skulle kunna överraska de allra mest naiva och lättlurade, annars räknar man ut det ganska fort under filmens gång. Jag ska inte säga att det var tortyrdåligt, men det finns inte mycket innehåll i en sådan film och betyget hamnar på en svag, mycket svag tvåa.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: äckel - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Quarantine 2: Terminal

Ny story, samma gamla visa

Den första Quarantine är baserad på den spanska succéskräckfilmen REC, fast gjord för den amerikanska publiken av amerikanska filmskapare. Del två är däremot inte baserad på REC 2, utan filmen tar sig friheten att bjuda på en ny story. Vi får följa två flygvärdinnor som ska jobba på ett nattflyg, när de väl är uppe i luften blir en av passagerarna allvarligt sjuk och de blir tvungna att nödlanda. Väl nere på marken blir de satta i karantän och får inte lämna terminalen.

Vad ska jag säga? Det positiva är ju att man vågat bidra med eget istället för att kopiera scen för scen och göra en ”amerikansk version”. Annars är det mesta dåligt, allt från uppbyggnaden till fotot och effekterna. Det finns ingen som helst överraskningsmoment eller spänning, fotot är alldeles för ljust och färgglatt för att passa filmens tema och det är överraskande lite blod och zombies. Skådespeleriet faller platt, även om huvudkaraktären har en viss charm.

Quarantina 2 har även oerhört svaga kopplingar till första filmen och det förklaras i överlag inget för fem öre; allt bara händer. Bara för att det är en ny handling blir inte filmen bra, man har totalt struntat i ett göra en intressant eller spännande story och bara malt på utan finess. Det blir en stark etta och inte mer till Quarantine 2: Terminal.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: panik på flygplan - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Silent House

Kass, men försöker

Från Uruguay kommer en skräckfilm som är helt oklippt. Med det menas att filmen är inspelade i en enda tagning; utan några klipp och avbrott överhuvudtaget. Laura och hennes pappa har i jobb att rusta upp ett gammalt och fallfärdigt hus inför försäljning. När de kommer dit första kvällen märker Laura att det är något på övervåningen som låter och ber sin pappa gå upp för att kolla läget. När han inte kommer ner börjar skräcken sprida sig…

Själva idén med att göra en skräckfilm utan några klipp är ambitiöst, men jag har väldigt svårt att tro på det. Redan efter en kvart kommer det scener som är helt mörka vilket ger filmskaparna möjlighet till att sätta ihop två klipp, och det kommer fler sådana tillfällen senare under filmen. Så filmens största tyngd kan ifrågasättas, likaså skådespeleriet. Det är ytterst bleka insatser från de få involverade skådespelarna och större delar av filmen går åt att se Laura famla runt och se förvirrad ut.

Mot slutet försöker det svaga och minimala manuset ge filmen en twist, men det framkommer inte och man blir mer förvirrad än förbryllad. Det är ändå kul att ett land som Uruguay försöker komma med något unikt och spännande som når ända fram till Sverige, även som resultatet i sig inte är så värst lyckat. Det bjuds på en enstaka hoppa-till-scen och några obehagliga minuter, men som helhet är det en mer tråkig film än spännande. The Silent House (vilket är en väldigt konstig titel) får en svag tvåa.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: utan ”klipp” - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Tunnel

Välfungerande trots brist på originalitet

När Australien stöter på vattenbrist bestämmer regeringen sig för att använda sig av de övergivna tunnelbanorna under Sidney för att komma åt sötvattnet som lagrats där, vilket leder till en hel del frågor; är det möjligt? Med tanke på att tunnlarna varit övergivna sedan andra världskriget och är under de nuvarande tunnelbanorna blir det många frågor och åsikter som går isär, och för att även bevisa att många hemlösa använder tunnlarna som sitt hem bestämmer sig en reporter för att göra en dokumentär om livet i tunnlarna. Det dröjer inte länge innan filmteamet inser att något står riktigt fel till…

Detta är en australiensk skräckfilm som jag laddade ner lagligt när jag laddade ner VLC media player. Skådespelarna spelar sig själva för att ge en verklig känsla till filmen och stilen påminner om allt från The Blair Witch Project till REC och liknande filmer med ”verklighetskänsla”. Inledningen är överraskande lång och man blir ordentligt insatt i vad som sker innan teamet kommer ner i tunnlarna. Som väntat går allt bra på ditvägen, men det blir svårare att ta sig tillbaka. Filmens styrkor är mörkret, ljudeffekterna och de oerhört stora och i vissa fall trånga tunnlarna som ganska fort skrämde slag på mig.

Miljöerna är kusliga och man har lyckats skapa en tät och otäck atmosfär och jag trodde att något skrämmande skulle hända vilken sekund som helst. Det som gömmer sig i mörkret avslöjas sent i filmen vilket är ett plus, men när man väl får se vad det är får man ingen ytterligare förklaring, utan man får tolka resten själv. Skaparna har lyckats åstadkomma en känsla av osäkerhet som genomsyrar filmen och gör det riktigt jobbigt för publiken att slappna av. Brist på originalitet är filmens största svaghet och många scener påminner eller känns som kopior av andra skräckfilmer, men som helhet är The Tunnel en välfungerande skräckfilm som får en trea.  

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 4

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: tunnlar - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Ward

Inte ens en film i mängden

John Carpenter blev legendarisk efter att ha regisserat filmen Halloween och enligt många är han ”skräckens mästare”. För att inneha den titeln måste man göra sig förtjänt av den, och efter att ha sett hans senaste verk är fallet inte så. The Ward kretsar runt en ung tjej vid namn Kristen (Amber Heard) som tas in på mentalsjukhus på grund av okända anledningar och efter en kort period inser hon att stället spökar. Vad vill spöket?

Spökfilmer, eller filmer där ett spöke terroriserar andra personer har oftast liknande upplösning; de vill berätta något, få ro eller avslöja vem som mördade dem. Här är det inget undantag, med risk för att avslöja för mycket finns det inget slut som överraskar. Däremot har man slängt in en twist av den billigaste sorten, så dålig att jag seriöst funderade om Carpenter, som kallas ”skräckens mästare” verkligen godkänt det. Heard som oftast är duktig gör en blek insats som Kristen och det bjuds på ytterst få skräckmoment.

Fotot, effekterna och musiken är under genomsnittet och jag fann inget, absolut inget som talade för filmens fördel. Slutet lämnas öppet för en eventuell uppföljare, men efter den ekonomiska framgången (notera ironin) kommer en tvåa blir en våt dröm för Carpenter och inget mer. Efter Ghosts of Mars kan man tro att regissören lärt sig något, men detta är beviset på att han tyvärr inte har det som en gång i tiden gjorde honom till en av de största talangerna. Betygsettan är given.

1/5  

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: ondskefull spöke - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Insidious

Skräck som etsar fast sig

Josh (Patrick Wilson) och Renai (Rose Byrne) flyttar in till ett nytt hus med sin familj, som för övrigt består av tre barn. Allt är frid och fröjd till dess att Renai märker att saker och ting ändrar plats i huset, och när deras äldsta son hamnar i koma av en okänd anledning vänds deras tillvaro upp och ner. Ju längre tid det går desto mer övertygad blir Renai om att det är något skumt med huset och de flyttar till ett nytt hus. Men när situationen inte blir bättre i inser Josh och Renai att det inte är huset som är hemsökt, utan det är deras son.

Det är regissören bakom första Saw-filmen och producenterna bakom Paranormal Activity som slagit ihop sina påsar och gett ut denna pärla. Insidious är välgjord och spännande, det är mycket bra inledning och uppbyggnad samtidigt som skräcken kommer krypande. Jag är en väldigt härdad person som kan se skräckfilmer utan att ens blinka, men Insidious hade en helt annan inverkan på mig. Det kan möjligen vara olika från person till person, men filmens hoppa till scener är brutalt skrämmande och bilderna etsar fast sig i hjärnan.

Man avstår från våld och blod vilket är ett plus och använder sig istället av hög och gäll musik som känns ända in till benmärgen. Wilson och Byrne gör båda riktigt bra jobb som de desperata och oroliga föräldrarna, samtidigt som Barbara Hershey (från Black Swan) dyker upp i en mindre biroll. Sista akten tappar tyvärr lite, det blir för mycket, eller rättare sagt så spårar filmen ut lite. Man slänger in allt och pepprar med skräckeffekter och hoppa till scener, så att det blir alldeles för mättande, men det räddas aningen av filmens sluttwist.

Många scener är hyllningar till äldre skräckfilmer och man ser att personerna bakom filmen vet vad dem sysslar med, vilket är kul. Fotot är mörkt och dystert, precis som det ska vara och den skakiga kameran används lagom mycket. Det blir väldigt effektfullt med närbilder och intima scener i en skräckfilm som Insidious. Jag har aldrig varit så rädd i en biosalong och hade det inte varit för slutet hade betygsfyran varit solklar, men nu får Insidious nöja sig med en stark trea.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: 4

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: hoppa till scener - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The House Of The Devil

Klassiska skräckknepen funkar

Samantha (Jocelin Donahue) är en student som desperat behöver pengar för lägenheten hon ska flytta till. Hon letar efter jobb och av en slump hittar hon en annons där det står ”babysitter wanted”. Hon ringer och får snabbt ett positivt svar, senare på kvällen kommer hon till det stora huset och sätter igång med att vara barnvakt. Snabbt inser hon att huset inte innehåller några barn, inga levande i alla fall, och att hon möjligen kan befinna sig mitt i en satanistisk ritual.  

Detta är en film i 80-talstappning som även är filmad med samma filmsort som var populärt på den tiden, nämligen 16 mm film. Regissören Ti West har lyckats bra med att få tillbaka 80-talskänslan och hade jag inte vetat hade jag gissat på att det var en gammal film. West har även byggt upp filmen med det mest klassiska skräckknepen; skumma karaktärer, stora hus, konstiga telefonsamtal och själva barnvaktskonceptet. Det är skickligt genomfört och spännande.

Det är bra spelat och Donahue kommer förhoppningsvis få sitt genombrott filmvärlden snart. Slutet av filmen kändes lite för stressigt och kort, jag hade gärna velat veta mer och få mer förklarat. Även klimaxen drabbas av det stressiga slutet, det har lagts ner så mycket tid på att bygga upp stämningen och plötsligt försvinner allt. Detta är däremot en av de bättre filmerna i sin genre och förtjänar en stadig trea.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: barnvakt på vift - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Reef

Hajterror på hög nivå

Luke, Matt, Suzie, Kate och Warren ger sig ut på en båttur för att njuta av solen, vattnet och vad livet har att erbjuda utanför Australien. De ger sig ut på vad som ser ut att bli en underbar resa, de hittar en undangömd ö och återigen ger de sig ut i havet med båten. Plötsligt välter segelbåten efter att ha kolliderat med något under ytan och passagerarna hamnar i vattnet. Panikslagna tar de sig upp på den upp-och-ner vända båten och bestämmer sig för att simma i riktning mot ön som de hittade. På väg dit inser de att de har fått sällskap…

Ta några relativt okända men duktiga skådespelare, riktiga hajar och en regissör som vet hur man bygger upp spänning så får man The Reef. Det bästa är att det verkligen känns som om man är där i vattnet med karaktärerna; jag kände paniken och ångesten precis som de gjorde. Det byggs upp mycket känslor innan det avslöjas vad som är under ytan och filmen bjuder på några av de mest realistiska och skrämmande hajattacker som jag sett. Det fokuseras inte på kroppsdelar och blod, utan det är den isande skräcken och isoleringen som det är fokus på.

Karaktärerna är lite småtypiska och man har tidigare sett filmer i samma stuk som Open Water, men denna lyckas bättre eftersom filmen har ett mål och det finns en chans för de inblandade att överleva, till skillnad från Open Water. Filmens slut är en nagelbitare och det hela blir ännu obehagligare av att filmen faktiskt är baserad på en sann historia. The Reef bjuder på stor mängd spänning och terror, gillar du inte hajar lär du drömma mardrömmar länge. Det blir en stark trea.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 4

Action:

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: hajar - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Scream 4

En uppföljare med allt

När Scream kom ut blev det hysteri runt filmen och hela skräckgenren fick en nytändning; uppföljarna var också riktigt bra, för att vara uppföljare. 11 år senare är det dags för en fjärde film och frågan är om det finns något mer att säga? Som vanligt kretsar handlingen runt Sidney (Neve Campbell) som kommit tillbaka till Woodsboro för att marknadsföra sin bok, men då börjar en galning mörda folk igen. Det dröjer inte länge innan Gale (Courteney Cox) och Dewey (David Arquette) är på plats och jakten på mördaren återupptas.

Regissören Wes Craven och manusförfattaren Kevin Williamson var de som i början startade Scream och det är ett stort plus att de återvänt till den fjärde delen. Redan i inledningen (som lätt är den bästa av alla Scream-filmer) rabblas dagens skräckfilmregler upp och senare bekantas vi även med allt som tekniken medför; att filma sina mord. Det är väldigt modernt, medvetet och gjord med glimten i ögat. Manuset är rappt och det är underbart med en skräckfilm som inte tar sig själv på för stort allvar.

Det var länge sedan jag hade så kul i en biofåtölj, samtidigt som jag på helspänn emellanåt. Morden är råa och blodiga utan att gå till överdrift och slutet riktigt överraskande; det dras snygga kopplingar till originalet samtidigt som filmen tilltalar dagens publik. Detta är absolut den bästa uppföljaren i serien och är du dessutom ett fan kommer du inte bli besviken. Scream 4 uppfyller alla krav för en bra skräckuppföljare och innehåller allt originalet bjöd på och mer därtill. Betygsfyran är solklar.

4/5 

Foto: 3

Skratt: 4

Musik: 3

Skräck: 4

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: ghost face - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

They Wait

…men inte jag

Sarah (Jamie King) bor i Kina tillsammans med sin man och sexåriga son Sam. Efter en tragisk olycka inser Sarah ganska fort att hennes son inte är helt frisk och ser syner, något som besannas när han hamnar i en djup koma. Sarah blir tvungen att ta reda på mysteriet kring sin sons tillstånd och varför det just händer hennes familj, innan det blir försent och Sams liv går förlorad.

Kineser som talar engelska trots att hela historien utspelas i Kina är ganska B, för att inte tala om historien man använt sig av. Ibland låter det som om jag skriver så om många filmer, men handlingen här har man sett många gånger innan. En historia om spöken som vill hämnas och söker ha lugn och ro, varken mer eller mindre. Det blir inte bättre av dåliga skådespelare och en barnskådis som spelar över totalt.

Filmens enda ljuspunkt är faktiskt dess stämningsfulla musik, annars är effekterna, skräcken och upplösningen bland det sämsta jag sett. They Wait bjuder på en brutalt tråkig färd som leder oss till dödens rike där ingen tydligen väntar (?).  Det blir en etta till filmen.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: hämndlystna andar - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

High Tension

Ruskigt skrämmande, men slutet förstör

Regissören Alexandre Aja som gjorde remaken The Hills Have Eyes och senaste Piranha 3D fick sitt genombrott år 2003 då han regisserade franska High Tension, som även heter Switchblade Romance. Filmen kretsar runt Marie och Alexia som åker ut till Alexias föräldrar som bor på landet. De planerar att utnyttja tiden genom att studera, men redan första natten är det någon som knackar på dörren, tar sig in i huset och försöker mörda alla. Varför? Vem är det?

Jag har länge velat se filmen och har hört ganska positivt om den. Rullen saknar för det mesta dialog, det är en katt-och-råtta-lek mellan den okända mördaren och Marie. Det är lågbudget, men det hindrar inte regissören från att bygga upp en stämning som verkligen kryper in under skinnet och sätter sig kvar. Det är riktigt obehagligt, svettigt och nästan jobbigt att se hur filmen utvecklas och det är chockerande rått och brutalt. Musiken och fotot påminner mycket om The Hills Have Eyes och precis som i den filmen funkar det utmärkt här, det blir effektfullt och skrämmande.

Mot slutet känner mig sig ganska avtrubbad, det har hänt så mycket att man knappt orkar mer. Tyvärr har man bestämt sig för att slänga in en twist för att överraska publiken och få filmen att framstå som smart, vilket är helt onödigt; filmen klarar sig utmärkt på egen hand och det blir ännu obehagligare av att man inte får svar på allt. Men den förklaring som man får är ganska tam och knappt övertygande, det går ihop om man köper tanken bakom det hela men för mig var det alldeles för långsökt, även om jag var med bitvis. Det drar ner betyget ett steg och får High Tension att hamna på en stark trea.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: 5

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: okänd mördare - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=cCP0nHopT7Y