Recension: The Experiment



The Experiment

 

Omständigheter som påverkar

 

The Experiment är en amerikansk version av den tyska filmen ”Das Experiment” från 2001. Vi får följa 26 person som blir inlåsta i ett fängelse för att genomgå ett experiment; några av dem får rollen som väktare medan de andra får vara vanliga fångar. Dessa personer ska klara av att samsas i två veckor utan att använda våld eller ryka ihop. Men hur ska det funka, när några av väktarna börjar missbruka sin makt?

 

Huvudrollen spelas av Adrien Brody som skuttar runt med bar överkropp hälften av filmen. Han är duktig, men den som stjäl varenda scen är Forest Whitaker som med en kuslig närvaro och övertygelse visar hur en person kan förändras under rätt omständigheter. Även Cam Gigandet, som på senaste spelat en hel del småroller i olika filmer, övertygar i rollen som den osäkra killen som låter sig styras av andra.

 

Jag tyckte inte att filmen bjöd på några större överraskningar eller fördjupade sig i karaktärerna, det är skrämmande och intressant att se vad som sker men som helhet kändes det som ett alternativt avsnitt av Prison Break, fast med bättre skådespelare. Jag hade gärna velat gå djupare med känslorna och lärt känna karaktärerna mer, istället för att bara skrapa på ytan. Filmen lyckas halvt och övertygade mig inte hela vägen, men får en svag trea mest på grund av de starka skådespelarinsatserna.

 

3/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: vad människor är kapabla till - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Limitless



Limitless

 

Fascinerande koncept

 

Eddie Morra (Bradley Cooper) är en misslyckad författare som har fått skrivkramp. Han har fått bokkontrakt men boken i sig är helt oskriven och han vet inte vad han ska ta sig till. Av en slump kommer han över ett slags piller som gör att man får tillgång till hela hjärnans kapacitet istället för de 20 procent som man använder. Ni kan tänka er vad som sker när han använder drogen; boken ges ut på nolltid, han blir framgångsrik och tjejerna flockas runt honom. Men det kommer inte utan problem, Eddie inser efter ett tag att skumma typer är ute efter honom…

 

Jag måste först och främst påpeka filmens häftiga kameraåkningar och det skarpa fotot. Det är en nördorgasm för alla insatta som lägger märke till sådant och jag blev väldigt imponerad av hur man lyckats filma på det sättet. Annars är Limitless en stadig och smått fascinerande film som tar upp många frågeställningar till publiken; ”vad hade jag gjort?” Cooper gör en bra insats som Eddie och hans transformation från sliten författare till stekare passar honom utmärkt. Även Robert De Niro dyker upp i en mindre roll och ger tyngd till filmen, även om hans insats inte är något speciellt.

 

Det finns vissa sekvenser i filmen som smått spårar ut, där det blir aningen skrattretande och går till överdrift, men samtidigt är det så underhållande och spännande att man sväljer det med hull och hår. Det är kul med ett fräscht koncept och filmens slut lämnade mig smått överraskad, har man seriöst gjort en film som får droger att framstå som något bra? Svaret är upp till en själv att avgöra efter att ha sett filmen, som bjuder på underhållning, spänning och lite frågeställningar. Kan det bli bättre?

 

3/5 

 

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: piller som gör dig smartare - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Unknown



Unknown

 

Neeson slår i huvudet

 

Martin (Liam Neeson) och Elizabeth (January Jones) landar i Tyskland och åker till sitt hotell för att checka in. Framme vid hotellet märker Martin att han glömt sin väska på flygplatsen och tar en taxi tillbaka, men hamnar i en bilolycka som får honom att hamna i koma under 4 dagars tid. När han vaknar upp är det ingen som har sökt upp honom och hans identitet är som bortblåst. Hans fru känner inte igen honom och hon har en ny man med samma namn och yrke. Vad är det som händer?

 

Det undrade jag med, i cirka 40 minuter. Filmen börjar bra och spännande men hamnar i en cirkel där allt börjar om och om igen. Det händer inte så mycket nytt och spänningen avtar sakta men säkert. Neeson försöker göra det mesta av materialet men tyvärr kommer han inte långt. Regissören Jaume Collet-Serra slänger in töntiga element som människor som springer undan en galen biljakt och otroligt många orealistiska avvikelser. Filmens sluttwist var däremot överraskande bra.

 

Hade man klippt ner rullen med 20 minuter, skippat de onödiga sexscenerna och skapat en mer intensiv stämning hade Unknown fungerat riktigt bra, men nu blir det en film med bra inledning som bara blir slappare och slappare ju närmare slutet man kommer. Och att huvudkaraktären Martins slag i huvudet står för alla filmens mysterier gör inte det hela bättre. Unknown får en svag tvåa, se hellre Taken med Liam Neeson.

 

2/5

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: hjärngympa - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Triangle



Triangle

 

För avancerad för att funka?

 

Jess (Melissa George) och några av hennes vänner bestämmer sig för att åka ut och segla. Trots att Jess inte riktigt känner sig kry går hon med på det och väl ute på havet hamnar de i en plötslig storm som får deras segelbåt att hamna upp och nerpå. Ett passerande kryssningsfartyg blir deras räddning och väl uppe på fartyget märker dem att något är fel, fartyget är helt tomt, men ändå inte…

 

Efter en lovande start blev filmen väldigt konstig och när man väl förstått vad som händer var det inte jättespännande att följa filmen. Jag kan inte riktigt skriva något utan att förstöra dess twist och även om konceptet kändes ganska fräscht kan jag inte förneka att det kändes ganska avancerat för en sådan genre. Man får använda hjärnan många gånger och gillar man spänning med hjärngympa som fokus bör man uppskatta filmen.

 

Skådespeleriet är bra men Melissa George kändes lite stel i sin roll som Jess och det blev en väldigt endimensionell tolkning av hennes karaktär. Filmens start är som sagt bäst och de första 30 minuterna bjuder på intensiv spänning och efteråt plattas filmen ut. Jag kan inte säga att jag inte gillade filmen, eftersom man försökt med något nytt och lite mer udda och just därför får filmen en trea, annars är betygstvåan ruskigt nära.

 

3/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 2

Action: -

Effekter: 2

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: hjärngympa - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: The Roommate



The Roommate

 

Saknar genre

 

Sara (Minka Kelly) börjar på college och inväntar sin rumskamrat som hon ska bo tillsammans med. På kvällen dyker hon upp, en tjej vid namn Rebecca (Leighton Meester) och de börjar lära känna varandra. Efter ett tag märker Sara att Rebecca är väldigt överbeskyddande och efter några incidenter förstår hon att Rebecca ruvar på en hemlighet. Ju längre tid de bor tillsammans desto mer beroende blir Rebecca av henne…

 

Jag vet inte vart jag ska börja. Inför filmen hade jag inga som helst höga förväntningar, tänkte att det kunde vara kul med en b-film att bara slappa till, men efter en halvtimma insåg jag att detta är bland det sämsta jag sett och troligen kommer se i år. Filmen är inte skrämmande, inte spännande och det skapas inget intresse för publiken. Det saknas en röd tråd och ju längre det går desto mer tänkte jag ”är det allt?”.

 

Filmens genre är thriller/skräck, men i mina ögon saknar den genre eftersom den inte gav mig något överhuvudtaget. Det är bara en sjukt trist film med halvkassa skådisar som försöker göra det mesta av det dåliga materialet. Meester, som spelar Blair i Gossip Girl ser bara allmänt störd ut genom hela filmen och lyckas varken imponera eller skrämma. Har du däremot fobi för att i framtiden behöva dela rum med en galen människa lär du skrämmas av filmen.

 

1/5  

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: läskig rumskamrat - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER


Recension: Season Of The Witch



Season Of The Witch

 

Urfula effekter varvas med häxor

 

Behmen (Nicolas Cage) och hans vän Felson (Ron Perlman) är två soldater som strider i guds namn. De river, dödar och ödelägger stad efter stad tillsammans med tusentals andra soldater som tror att de följer guds ord. Under en strid inser Behmen att det dem egentligen sysslar med är massmord och att han längre inte vill vara en del av det, så tillsammans med Felson ger han sig ifrån armén. I närmaste stad åker han fast för bedrägeri mot gud och armén, så för att inte hamna i finkan får han i uppgift att transportera en flicka som tros vara häxa till en stad där hon ska botas.

 

Nicolas Cage verkar inte ha hört talas om ordet ”nej”. Jag tror att han tackar ja till varenda filmroll och därför är så många av hans filmer värdelösa. Detta är inget undantag, redan i inledningen skrek mina ögon i protest när stridsscenerna radades upp efter varandra och liknade allt annat än stridsscener. Redan då förstod jag att effekterna i filmen skulle vara värdelösa och bättre blev de inte. Filmens klimax består av en demon som ser ut som något en media-elev i andra ring slängt ihop; det är fult, uselt och så fruktansvärt dåligt.

 

I filmens mittparti fanns det några få scener som glimmade till och bjöd på tillfällig spänning; då glömde jag faktiskt hur kass filmen var, men det höll inte länge. Cages prestation var träig, ungefär som om han sovit dåligt och bestämt sig för att ”aja, vi gör det ändå”. Season of the Witch är inte bara en av Cages sämsta filmer någonsin, utan även en av årets och det gör att jag inte ens vill ge filmen en etta.

 

1/5

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 1

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: häxor - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=qLoKm_vUsFY

Recension: Red Riding Hood



Red Riding Hood

 

Kittlar ögonen men varken hjärnan eller hjärtat

 

Valerie (Amanda Seyfried) bor i en by tillsammans med sin familj och hade levt ett normalt liv om det inte varit för vargen eller varulven - som vid varje fullmåne terroriserar byn. Fast detta är inte hennes enda bekymmer; hon ska giftas bort till Henry (Max Irons), den snygga killen som uppvaktar henne med dyrbara smycken och har det ekonomiskt bra ställt. Men i hemlighet är hon förälskad i skogshuggaren Peter (Shiloh Fernandez) som hon sen många år tillbaka haft en het flirt med… Vem ska hon välja? Vem är vargen..?

 

Regissören Catherine Hardwicke regisserade den första Twilight-filmen och nu gör hon en film med samma uppbyggnad igen; en tjej som ska välja mellan två killar, och den ena kanske är varulv. För att få det hela att bli intressant har hon använt sig av historien bakom Rödluvan, men detta har absolut ingen som helst likhet med den klassiska sagan. Replikerna ”vilka stora ögon du har o.s.v.” har slängts in just endast för att få oss i publiken att koppla filmen med Rödluvan istället för Twilight.

 

Seyfried är duktig och försöker göra det mesta av materialet, men hon har inte mycket att jobba med. Gary Oldman, Virginia Madsen och Julie Christie ger onödigt mycket tyngd till en film som lätt kommer glömmas bort och manuset är risigt och vissa repliker är ofrivilligt skrattframkallande. Jag gillade däremot fotot och musiken som är ovanligt bra för en film i denna genre. Även miljöerna är snygga och nästan på gränsen till drömska, det kändes surrealistiskt och mystiskt.

 

Både Irons och Fernandez lär få tjejerna i publiken att skruva på sig av välbehag och även killarna har ögongodis att se fram emot. Det som däremot inte kittlar ögonen är effekterna och varulven som ser ut att komma från en 80-talsfilm. När man ser Red Riding Hood år 2011 förväntar man sig att filmens klimax som består av en varulv ska vara någorlunda övertygande, men så är inte fallet. Överlag är detta en ganska ojämn och mestadels dålig film som har några få ljuspunkter och slutligen hamnar på en svag tvåa. Och nej, filmen är inte läskig.

 

2/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: 1

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: rödluvan - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=PM8V3cHdSC4

Recension: The Village



The Village

 

Smärtsamt vacker

 

”The Village” marknadsfördes enormt. Visst var det bra? Nja, i detta fall var det inte så. Den marknadsfördes som en skräckfilm och det stämmer inte. ”The Village” lutar mer åt thriller än skräck, och ännu mer åt dramahållet.

”M. Night Shyamalan”, skaparen bakom de enorma succéerna ”Signs”, ”Sjätte Sinnet” och ”Unbreakable” är känd för att göra filmer med så kallade ”twister” i slutet. Det betyder att hela filmens handling i stort sett vänds upp och ner, vilket för det mesta brukar chocka och överraska publiken. Även här i ”The Village, vilket han regisserat, producerat och skrivit manus till finns det en sådan.

 

Handlingen är mycket intressant; djupt in i hjärtat av en skog finns en liten by befolkat med människor som skulle ha levt i ett mycket harmoniskt tillstånd om det inte var för varelserna i den omgivande skogen. Ingen vågar lämna byn för att gå in i skogen, men det resulterar i att inga varelser känner sig hotade och de lämnar byn ifred. Då en man vid namn ”Lucius Hunt” (Joaquin Phoenix) ändå går in i skogen får det oförutsedda konsekvenser som många drabbas av. Det är en mycket spännande början då filmen lyckas fånga tittarens intresse med en gång och sämre blir det inte av alla kända skådespelare som dyker.

 

Som tidigare nämnt har ”Joaquin Phoenix” (Gladiator, Ladder 49) en mycket stor roll, men även stjärnor som ”Adrien Brody” (King Kong, The Pianist), ”William Hurt” (Syriana, Mr. Brooks), ”Sigourney Weaver” (Alien) och ”Brendan Gleeson” (Troja, Harry Potter & Fenixorden) dyker upp och sätter sin personliga glans på filmen. Nykomlingen” Bryce Dallas Howard” lyckas stjäla varenda scen hon är med i och kommer troligen få en välförtjänt Oscarsstatyett i framtiden. Skådespelarna gör ett strålande jobb och bortsett från ”Howard är det mest ”Brody” som briljerar som den utvecklingsstörde ”Noah Percy”.

 

Filmen marknadsfördes som en skräckfilm vilket var det största misstaget filmbolaget kunde ha gjort. Visserligen blev ”The Village” en stor succé världen över och spelade in sin budget flera gånger om, men blev publiken lika nöjda? Svaret är nej. Många (bland annat jag) hade förväntat sig en rå skräckfilm, med monster, blod och våld i stora mängder. Trailern som visades bäddade för en sådan film då det mest skrämmande och spännande i filmen hade samlats ihop till en explosiv trailer. Jag vet inte riktigt om det var regissören som ville ha det så eller om det var filmbolagets fel (gissar på filmbolaget), men då filmen inte alls var som trailern hade lovar lämnades många besvikna, däribland 95 % av kritikerna som totalsågade filmen. Jag däremot, blev positivt överraskad.

 

”The Village” är en otroligt vacker film som skildrar människans mörkaste sidor, som skildrar en kärlekshistoria som överskrider alla gränser och som skildrar filmkonsten när den är som bäst. Detta är en film där dialog och bilder för handlingen framåt, en film vars musik blev Oscarsnominerad och som har sina skrämmande, men få, sekvenser. Kameraarbetet, fotot och redigeringen är allesammans i världsklass, likaså skådespeleriet och musiken. Dessa faktorer bidrar till ”M. Night Shyamalans” bästa rulle hittills, en smärtsamt vacker film som får tittaren att tänka om ett par gånger och i bästa fall förstå filmen, eller att stänga av halvvägs och kalla den för trist och långtråkig (vilket är vanligast).

 

5/5  

 

Foto: 5

Skratt: -

Musik: 5

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

 

Filmens specialitet: människans natur - 5

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=QLT6c8VWSpE


Recension: The Adjustment Bureau



The Adjustment Bureau

 

Kemin övervinner allt

 

David Norris (Matt Damon) är en väldigt framgångsrik politiker som av en slump träffar på Elise (Emily Blunt) på en herrtoalett. Efter några minuters dialog kan de längre inte stå emot varandra och det ena leder till det andra – men Elise försvinner lika fort som hon dykt upp. David som fallit som från skyarna stöter på henne av en slump ett tag senare, men snart börjar mystiska män i hatt och rock dyka upp överallt för att hindra kärleksparet från att ses och skapa en relation.

 

Damon och Blunt är som gjorda för rollerna och de har en mycket fin kemi; de passar ihop till sättet och utseendemässigt, rejält. Castingen är det inget fel på och båda gör övertygande insatser. Detta är först och främst en romantisk film med lite udda (nästan övernaturliga) inslag och ingen actionfilm alls. Filmen bjuder på ett par mycket spännande avsnitt och en hel del mysiga och gulliga scener; som helhet funkar det bra. Frågan är bara om de ”udda” inslagen övertygar.

 

Själva budskapet om att värdera sin valfrihet och att verkligen utnyttja sitt liv till fullo är fint och inspirerande, men det känns som om filmen tappadr lite i slutet då upplösningen känns lite typiskt. Men i överlag funkar The Adjustment Bureau bra och är gripande, underhållande och på sina håll väldigt kul att se på. Fotot är dessutom snäppet vassare än andra filmer och tillsammans bidrar det till en bra filmupplevelse.  

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

 

Filmens specialitet: dörrar till andra ställen - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=wZJ0TP4nTaE


Recension: Borderland



Borderland

 

Möjligheter som inte utnyttjas

 

Tre killar drar till den mexikanska gränsen för att supa, knulla och bli höga på droger. De njuter av vad nattlivet har att erbjuda totalt omedvetna om att en människooffrande kult härjar i området. En av killarna kommer bort från sina vänner och ganska snart förstår de återstående två att något står väldigt fel till. Tillsammans med en tjej som de träffat natten innan försöker de hitta sin kompis innan det blir försent.

 

Upplägget har man sett minst hundra gånger tidigare och det är inget originellt med kåta ungdomar som råkar ut för hemskheter. Men här är det inga tortyrgalna människor eller kannibaler som vill komma åt dem, utan det är vanliga människor som har en viss tro; att offra andra människor. Filmen är baserad på sanna historier och det gör att den blir mycket obehagligare än man kan tro.

 

Tyvärr slarvas mycket bort och filmen blir varken spännande eller skrämmande. Det är ytterst lite som förklaras om kulten och varför de inblandade offrar människor. Filmens uppbyggnad är ganska dålig och jag är sjukt trött på idiotiska karaktärer som tackar ja till skjuts från främlingar i ett främmande land. Men som sagt fanns det möjligheter till att göra en mycket bättre film, men de rinner bara ut i sanden. Filmen får en svag tvåa för själva idén och den obehagliga känsla som den lyckas åstadkomma.

 

2/5 

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: exorcismer - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=JeHEbe0bd1U


Recension: The Rite



The Rite

 

Årets kalkon

 

Michael är en ung man som bestämmer sig för att bli präst, men efter sin utbildning på fyra år upptäcker han att han egentligen inte tror på gud, djävulen eller något alls. Med andra ord har han inte hittat sin tro än och därför pratar han med sin ledare för att avsluta sin utbildning och leva ett ”normalt” liv. Men han bli övertalad till att ta en sista kurs i Rom och se om fader Lucas (Anthony Hopkins) kan övertyga honom om guds existens. Under sin resa bekantar Michael sig en hel del med exorcismer och utförandet av dem, speciellt genom fader Lucas.

 

Svenska regissören Mikael Håfström har slängt in allt som är typisk en demonrulle; besatta tjejer som pratar med mansröst, kroppsdelar som vrids åt fel håll, präster som mässar medan den besatte skriker könsord och hovspår som lämnats i snön. Något som jag aldrig förknippat med djävulen är mulor, som flitigt används som djävulens budbärare i filmen. Hur skrämmande är en mula med röda ögon? Hur seriöst låter det? Fjolårets The Last Exorcism försökte i alla fall få in något nytt i genren och Paranormal Activity är något nytt, men detta har vi sett innan.

 

Manuset är ointressant och oinspirerat samtidigt som skådespelarensemblen desperat försöker göra något bra av det utan att lyckas. Den enda som ganska väntat klarar sig är Anthony Hopkins som ger en bländande prestation som fader Lucas och lyfter filmen några snäpp, annars är detta en demonrulle utan skräck, finess och känsla. Årets första och förhoppningsvis enda skräckkalkon är här och jag hoppas innerligt att vi slipper fler exorcism-rullar. Det blir en etta till The Rite.

 

1/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1 (en fyra för Hopkins)

 

Filmens specialitet: exorcismer - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=_hG3ktopqv8


Recension: And Soon The Darkness



And Soon The Darkness

 

Gör om, gör rätt

 

Stephanie (Amber Heard) och Ellie (Odette Yustman) är ute och reser i Argentina. Sista natten får dem för sig att dra ut och festa, vilket leder till att de missar bussen morgonen efter. Men det är inte nog, Stephanie och Ellie bråkar och skiljs åt, men ganska snabbt ångrar Stephanie sig och går tillbaka för att möta Ellie. Men då är Ellie borta. Vart är hon? Kan hennes bortförande ha något med de skumma männen från natten innan att göra?

 

Det har gjorts många filmer i samma stuk och de flesta är även bättre, så därför undrar jag varför man gör en sämre film av material som har använts bättre tidigare. Skådespelarduon är snygga att se på, likaså miljöerna, men filmen i sig är skrämmande tråkig. Redan efter tio minuter vet man hur det kommer gå för huvudkaraktärerna och vilka som är skurkarna. Karl Urban dyker upp i en medioker biroll och försvinner ganska fort vilket är helt onödigt.

 

Det finns inget bra att säga om filmen, bara att man ska vara mån om varandra när man är ute och reser och inte låta någon i sällskapet gå någonstans på egen hand. För att vara en thriller är detta ruskigt dåligt då huvudingredienserna saknas; vilket är spänning och mystik (gärna med en gnutta psykologi). De blir en etta till And Soon The Darkness.

 

1/5

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: korkade tjejer - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=GO8BZF_yNBA


Recension: The Resident



The Resident

 

Slöseri på tid, talang och pengar

 

Juliet (Hilary Swank) flyttar till en ny bostad som trots sin enorma storlek inte kostar så mycket. Hennes grannar är trevliga och hon startar om på nytt efter uppbrottet med sin pojkvän, men det dröjer inte länge innan hon börjar höra konstiga ljud i lägenheten. Vissa nätter sover hon fruktansvärt dåligt och under många tillfällen känner hon sig iakttagen, nästan som om hon inte vore ensam. Juliets misstankar visar sig dölja en mycket mörkare hemlighet än vad hon hade räknat med.

 

Att Oscarsvinnaren Swank medverkar och dessutom producerar filmen är en skam. Här har en finsk regissör fått tillgång till en av Hollywoods bästa skådespelerskor samt en budget på $20 miljoner och ändå blir inte filmen bra. Vad är felet? Frågan är, vart ska jag börja? Swank gör en skrämmande dålig prestation och det smittade tydligen av sig, för ingen lyckas övertyga i sina roller. Mystik, spänning och djup är adjektiv som manusförfattaren aldrig hört talas om och storyn i sig saknar originalitet och ett nytt koncept.

 

Som publik får vi inget grepp om hur Juliets lägenhet ser ut, vilka grannarna är och varför det som sker sker. Istället för vi se Swank klä av sig i tid och otid, smörja in sig i hudkräm och onanera i badkaret. Hur upphetsande det än må vara för en del av publiken (och regissören) finner jag ingen njutning av en thriller som missar målet och istället uppfyller kåta 13-åringars behov. Det blir en etta till The Resident, som på alla sätt och vis är ett slöseri.

 

1/5  

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 1

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: ”Jag tror någon kikar på mig” - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=ixZMHng9kFU

Recension: Chatroom



Chatroom

 

Intressant vinkling av nätet

 

Chatroom kretsar runt fem ungdomar som möts på nätet och skapar ett chattrum där de samlas för att snacka. Till en början handlar deras samtal om vardagliga saker, men snabbt byter det riktning när den deprimerade och självmordsbenägne William (Aaron Johnson) börjar locka fram de andras mörka sidor. För att förstärka det som ungdomarna känner, ser och upplever har regissören Hideo Nakata (mannen bakom originalet av The Ring & Dark Water) skapat en korridor med massa olika rum och vi får se dessa ungdomar sitta i ett av dessa rum och konversera.

 

Just den delen är en visuell höjdpunkt, korridoren har massa rum och i dessa snackas de om allt möjligt från sex, våld och kärlek till grov nätmobbning och självmordsrum (som ska gestalta självmordsforum). Som vi alla sedan unga dagar fått höra finns det alla sorters människor på nätet och vi vet aldrig vem vi pratar med; detta lyckas filmen skildra utmärkt. Ju längre in i filmen man kommer desto obehagligare blir det samtidigt som Nakata väljer att även dyka in i den verkliga världen och visa hur ungdomarna har det. Hela grejen med hur man vill framstå och hur man verkligen är kommer upp till ytan.

 

Skådespeleriet är överraskande bra och starkt, det är trovärdigt och gripande. Filmen saknar tyvärr den spänning och skräck som hade krävts för att verkligen kunna beskriva hemskheterna med nätet och vissa scener som man vill ha mer av tar slut väldigt fort. Mot slutet där upplösningen bubblar och väntar på att överraska spårar Chatroom ut lite och gör inte det bästa av materialet. Trots detta är filmen en mycket intressant och bitvis originell vinkling av farorna med nätet och hur dagens ungdomar mår. Det blir en stadig trea och jag måste även tillägga att inledningsscenen är riktigt skön .

 

3/5   

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: chattrum - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=XsUz1Dh_WAk


Recension: Monsters



Monsters

 

Vilseledande titel skapar fel förväntningar

 

Man har gjort många filmer om utomjordingar och det senaste stuket har blivit filmer som Cloverfield och District 9. Mixa ihop dessa två och klipp bort nästan alla effekter; då får man Monsters. Men titeln lovar ju annat, den heter ju liksom Monsters! Det är en otroligt vilseledande titel. Filmen kretsar runt Sam och Andrew som blir tvungna att ta sig igenom Mexico för att komma till USA. Problemet är bara att Mexico förvandlats till en infekterad zon eftersom utomjordiskt liv har bosatt sig i området.

 

Man kan tänka sig att deras färd till USA blir actionfyllt, blodigt och riktigt spännande. Men nej, detta är en väldigt lugn film där miljöerna i första hand får skapa stämningen. Fotot är stilfullt och man får an apokalyptisk känsla om att det värsta redan har skett. Skådespelarduon är faktiskt de enda som är medvetna om att en film spelas in, resten är statister och personer som bara råkat vara där vid inspelningsplatsen. Trots detta gör de trovärdiga insatser och huvudinnehållet i filmen är deras relation och hur den utvecklas.

 

Då och då bjuder filmen på spänning men tyvärr är det alldeles för storas glapp emellan och jag kände mig lätt uttråkad ibland. Med tanke på att regissören haft så lite att jobba med (filmens budget ligger på under $1 miljon) har han lyckats skapa en överraskande bra rulle som kanske lovar lite mer än vad den kan hålla. Det blir en svag trea till Monsters och den rekommenderas inte till personer som vill se alienaction, explosioner och rymdvarelser.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: 1

Effekter: 2

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: att inte visa utomjordingar - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=njeofv4dr9Q


Recension: Shelter



Shelter

 

Bakvänd psykologi urartar

 

Psykologen Cara Harding (Julianne Moore) blir presenterad för en ny patient av sin far. Patienten är i fråga instabil, har olika personligheter och ger intrycket av att inte veta vem han är. En sekunden heter han David och om du frågar efter Adam – blir han Adam. Cara börjar jobba med honom och försöker förstå sig på hur och varför han beter sig så som han gör. Efter ett tag kommer hon med en teori som mycket väl skulle kunna stämma, men när David byter personlighet för en tredje och ytterligare fjärde gång inser Cara att det endast inte är psykologisk hjälp hennes patient behöver.

 

Jag är en stor beundrare av Julianne Moore, hon spelar så många olika filmer i olika genrer och lyckas alltid beröra mig. Jonathan Rhys Meyers gör en bra insats som den splittrade David, men här är det inte skådespeleriet det är fel på. Filmens story ändrar riktning halvvägs och blir övernaturligt, religiöst svabbel. Det är två svenska killar som är bakom filmen; Måns Mårlind och Björn Stein (samma duo som ska regissera kommande Underworld) och det är oerhört synd att de väljer den enkla vägen ut.

 

Filmen inledning och de första 30 minuterna är riktigt intressanta och obehagliga, men så fort snackat om religion och besatthet kommer vet man hur filmen kommer utvecklas. Shelter lyckas ändå bjuda på en del spänning, enstaka hoppa-till-scener och ett överraskande bra slut. För den nördige finns det även en del snyggt kameraarbete att se fram emot, men den som suktar efter en psykologisk thriller lär bli besviken.

 

2/5  

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: personlighetsproblem - 2

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=OSAU4-ClVxs


Recension: Death Proof



Death Proof

 

För den ultimata Tarantino-nörden

 

När Grindhouse-projektet bekräftades och Tarantino och Rodriguez hoppas på med varsin rulle darrade alla nördar till av upphetsning. I USA visades Grindhouse som den ska ses, Death Proof och Planet Terror efter varandra tillsammans med en massa fejktrailes emellan. I Sverige delade man tyvärr upp filmerna så fejktrailerna försvann och varje film gick upp på bio separat, och senare släpptes de på DVD. Nu tog jag tag i mig själv och bänkade mig framför Death Proof, Tarantinos bidrag till Grindhouse-projektet. Här varvas det som är typiskt Tarantino (underbar musik, ultravåld samt girlpower) med lite annat smått och gott. Resultatet är en ganska underhållande rulle, om du är den ultimata Tarantinoälskaren.

 

Filmen handlar om en före detta stuntman (Kurt Russell) som spionerar på olika tjejgäng för att döda dem med sin stuntbil. Japp, detta är handlingen och man kan lätt förvänta sig en slaktarrulle signerad Tarantino, men här fläskar han på med långa dialoger, utdragna konversationer (som är föga intressanta, hur snyggt filmade än dem är) och en hel del flum som bara fyller ut filmen. Det är smått tråkigt, men samtidigt kul och för tankarna till äldre filmer och deras uppbyggnad. Två sekvenser i filmen höjer pulsen, den ena i mitten och den andra mot slutet, och det är främst dessa som räddar filmen. Den avslutande sekvensen är oerhört spännande och välgjord, speciellt med tanke på att allt är äkta.

 

Hade det inte vart för filmens grymma slut hade rullen slutat på en tvåa, men nu blir det en svag trea. Men glöm inte, detta är för de allra mest inbitna fansen, så förvänta dig ingen Kill Bill.

 

3/5 

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: Tarantinotouch - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=aEVyC8FByng

Recension: Devil



Devil

 

Djävulskt spännande

 

M. Night Shyamalan, som på senare tid har blivit ett slags mobboffer i Hollywood (för sin bleka insats med The Last Airbender – men många menar att han nergång började redan med Lady in the Water) har kommit på filmens handling, som kretsar runt fem för varandra okända personer som av en slump hamnar i en hiss, och halvvägs upp för de otaligt många våningarna stannar hissen utan anledning. Vaktmästaren blir inkallad och börjar jobba på problemet, fastighetsskötaren likaså. Via en liten kamera och ljudförbindelse har omvärlden kontakt med personerna i hissen, och säger vad dem ska göra – men något är fel. En av dessa fem personer när nämligen djävulen (därav filmens namn), men frågan är vem och varför? Har dessa personer någon sorts koppling till varandra?

 

Filmens regissör, John Erick Dowdle, som även ligger bakom den amerikanska versionen av REC (som kallas Quarantine) har gjort ett bra jobb med att tolka Shyamalans historia. Det är spännande, intressant och filmen bjuder på några riktigt otäcka hoppa till scener. Till en början är det klaustrofobin som gör sin påmind, men när personerna i hissen en efter en börjar dö är klaustrofobi det minsta problemet. Vi som publik får följa vad som händer i hissen och även vad som händer utanför och hur poliserna försöker lösa mysteriet. Mot slutet kommer filmens upplösning och som alla Shyamalans andra thrillers har filmen en twist, men det som jag inte gillade är vad som kommer efter twisten. Det kändes lite väl mesigt, även om budskapet i sig var fint.

 

Vissa scener under filmens gång blir även lätt komiska, vilket inte är meningen. Det kan bero på det ojämna skådespeleriet och det krystade manuset som ibland gör sig påminda, men annars är detta en spännande thriller att avnjuta i biomörkret. Det blir en halvsvag trea till Devil.

 

3/5

 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

 

Filmens specialitet: djävul i hiss - 3

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

 

http://www.youtube.com/watch?v=aINOilb_Kzc


Recension: Frozen



Frozen

 

Iskall liten thriller

 

Tre ungdomar är ute och åker skidor upp i bergen. De har kul och framemot natten vill de ta en sista tur nerför berget, så därför sätter de sig i liften för att komma uppför berget. Men ett litet misstag sker och halvvägs upp stängs anläggningen ner och dessa ungdomar glöms bort. Till en början tror de att det handlar om ett strömavbrott, men ju längre tid det går desto kallare blir det och efter ett tag inser de att de förr eller senare kommer frysa ihjäl. Det är då paniken bryter ut och desperata åtgärder vidtas…

 

Här har man lyckats skapa en effektiv lite thriller med minimala medel. Tre skådespelare, en lift och lite annat, och vips så har vi Frozen. Trots att filmens 90 minuter nästan helt och hållet utspelar sig i en lift lyckas filmen hålla spänningen uppe och bjuder på ett par riktigt hemska scener. Det är välspelat och välgjort, men filmens största tyngd ligger i att den är realistisk. Detta skulle kunna hända, och vad gör man då? Man kan tycka att ungdomarna agerar idiotiskt på många punkter, men där har man nog delade åsikter som publik.

 

Är du ute efter en thriller som du vill ska höja pulsen på dig och få dig att nästan frysa, ska du se Frozen. Det ska dock tilläggas att filmen är mestadels dialogdriven (därav realistisk), så förvänta dig inte storslagna händelser. Det blir en stadig trea till Frozen.

 

3/5

 

 

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action:

Effekter: -

Skådespeleri: 3

 

Filmens specialitet: panik i en lift - 4

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

 

http://www.youtube.com/watch?v=t5xNthNKdD0


Recension: I Come With The Rain



I come with the Rain

 

Jag kommer inte alls

 

I come with the Rain är bland det sämsta jag sett i år. Titeln är fånig och den enda anledningen till att jag såg den var eftersom texten ”Josh Hartnett i sitt livs roll efter Pearl Harbor” stod på fodralet. Hartnett spelar en före detta polis som börjar arbeta som detektiv och får i uppdrag av en miljardär att leta upp hans son. Han får obegränsade resurser och hamnar i en resa som tar han från Los Angeles till Filippinerna och därefter till Hong Kong. Framme i Hong Kong upptäcker Hartnett att han inte är ensam om att leta efter sonen – maffian är också ute efter honom.

 

Detta kunde ha blivit en riktigt spännande actionfilm med substans och djup, men här passar man på att göra en skitfilm av högsta kvalité. Klippningen är usel, musiken gick mig på nerverna och hela filmen känns händelselös och onödig. Det finns inget som jag kan ge bra kritik till, inte ens skådespelarna gör ett bra jobb, utan alla är torra och stela, och Hartnett hade i stort sett samma min genom hela filmen. Det finns enstaka scener som är obehagliga, men de kommer först i slutet av filmen när mitt intresse för länge sedan dog ut.

 

Detta är en uppvisning i onödigt våld, nakna kroppar och filmiskt förnedring som Hartnett tyvärr tackade ja till. Att det är en Oscarsnominerad regissör, Anh Hung Tran, som gjort filmen gör det hela värre. Det blir en solklar etta till en av årets sämsta, om inte den sämsta filmen som jag sett.

 

1/5

 

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

 

Filmens specialitet: försöka vara originell & mystisk - 1

 

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 

http://www.youtube.com/watch?v=1kgWJzw0--w

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0