I Saw The Devil

Se ondskan i vitögat

Kyung-chul är en känslolös psykopat som mer än gärna lurar och tar livet av unga som gamla kvinnor; han tillfredställs och känner sig levande när han gång på gång exploaterar och förnedrar sina offer på olika sätt. Kim Soo-hyeon är agenten som bestämmer sig för att få fast psykopaten efter att hans fru blivit ett av offren, men frågan är hur långt han är villig att gå för att få fast honom, och hur lik seriemördaren i fråga han blir på vägen dit?

Regissören Jee-woon Kim som kanske är mest känd för sin smått briljanta A Tale of Two Sisters har skapat en överlång men samtidigt drivande film med tryckande psykologisk skräck som når fram till tittaren från alla håll och kanter. Från att långsamt bygga upp inledningen till en mittenakt fylld av terror och ett slut lika obarmhärtigt som få andra är detta en upplevelse som bjuder på känslor, raffel samt ren och skär ondska.

Sällan har en psykopat skildrats på samma sätt som här; kalsinnig, grym och totalt omänsklig, vilket kan vara en bidragande faktor till att filmen nästan i stort sett saknar klichéer och igenkännbara moment. Det är även ett litet plus att historien inte utspelar sig i USA, däremot är speltiden lite väl för ambitiös med sina 140 minuter och det finns ögonblick då jag fick lust att ta en bensträckare. I Saw The Devil är en stilren och ryslig film som inte är något för alla, men den som är mottaglig lär gilla den skarpt.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: känslolös psykopat - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Good Neighbours

En liten men snyggt förpackad film

Victor (Jay Baruchel) flyttar till en ny lägenhet och så tafatt som han är försöker han fort som vinden bli vän med sina grannar; Spencer (Scott Speedman), en ung man i rullstol samt den kattförtjusta Louise (Emily Hampshire). När responsen visar sig vara sval försöker han ännu mer men blir plötsligt medveten om anledningen till den stela stämningen; en seriemördare härjar i staden och dödar unga kvinnor.

Detta är en så kallad ”liten” film som inte är så känd men fungerar utmärkt under en filmkväll. Stämningen är mysig och mystisk, karaktärerna intressanta och man undrar hela tiden vad som ska ske. Skådespelartrion har väldigt bra kemi trots väldigt annorlunda roller och de gör bra ifrån sig. Mest överraskande är att se Speedman i rollstol, men han gör det mesta av sin karaktär.

Filmen är väldigt mörk till sättet och innehåller en stor dos svart humor som kanske inte tilltalar alla, men om man uppskattar den sortens innehåll har man en underhållande rulle att se fram emot. Det finns en hel del överraskande händelser som vävs in med stilrent kameraarbete som packar ihop filmen i en prydlig ask innan upplösningen ännu en gång förvånar publiken. Det blir en stadig trea till Good Neighbours.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: vad döljer grannarna? - 3   

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

Order of Chaos

Aldrig fel att försöka

John har ett ytterst tråkigt liv med en bitchig fru som inte uppskattar honom och ett jobb där han för det mesta hunsas runt. Av en slump träffar han på Rick, en ung och stilig snubbe med koll på läget. Han jobbar hårt, festar hårt och raggar hårt vilket John noterar ganska tidigt i deras relation, men ju mer tid de spenderar tillsammans desto längre dras John in i en personlighet som inte riktigt är han. Ricks ord och handlingar påverkar John något enormt och driver honom sakta men säkert till vansinne.

Detta är en B-film som verkligen försöker, men inte klarar av att framstå som ball och artistisk. Fotot är till att börja med väldigt suddigt och oskarpt, men man har tagit sig friheten att slänga in udda vinklar och häftiga rörelser för att coola till det hela. Skådespeleriet fungerar och det är överraskande att se Milo Ventimiglia i rollen som Rick. Halvvägs in i filmen tar jobbmaterialet slut och det hela resulterar i en effektspäckad, förvirrande och ganska repetitiv cirkel där inget händer.

Regissören har valt att täcka över detta med hjälp av surrealistiska klipp och flashbacks, häftig klippning och konstiga ljud, men det går inte undkomma det faktum att filmen försöker mer än vad den lyckas med, vilket i mina ögon inte är fel men inte alltid tillräckligt. Det blir en svag tvåa till Order of Chaos som däremot har en väldigt snygg poster.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: kaosartat liv - 2                  

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

The Girl With The Dragon Tattoo

Slår inte originalet

Mikael Blomkvist (Daniel Craig) är en journalist som blir anlitad för att hitta barnbarnet till Henrik Vanger (Christopher Plummer) som sedan 40 år tillbaka försvunnit. Under tiden början han lära känna Vangers familj och för att kunna effektivisera sitt arbete tar han hjälp av Lisbeth Salander (Rooney Mara), en ung och problemtyngd tjej vars jobb är att hacka in sig på datorer. Det blir en farofylld utredning där ingen går säker.

Regissören David Fincher (som även gjort Se7en, Fight Club & The Social Network) må vara grym på att göra filmer, men detta blir ett stort undantag. Den amerikanska remaken når inte upp till den svenska versionen och anledningarna är många. Det är hoppigt, grått, tråkigt, och fruktansvärt långt. Första gången jag tittade på klockan hade det knappt gått en timma av filmens 150 minuter.

Craig gör en bra insats som journalisten Mikael och Mara klarar sig helt hyfsat, mest för att detta är hennes första stora roll. Annars är Lisbet Salander bäst så som Noomi Rapace tolkar henne; Maras version är snällare, mesigare och mer sårbar. Fincher har ändrat på ganska stora detaljer och slutet avviker sig helt från den svenska filmen, vilket är riktigt dåligt. Sen när förvandlades Män Som Hatar Kvinnor till en romantisk film?

Mystiken, osäkerheten och den isande stämning som genomsyrade den svenska versionen är borta och ersatt med en grå, dyster och halvdan känsla som måste återspegla Finchers passion för projektet. Filmen må ha fått bra kritik men det är endast tack vare underlaget den är baserad på, och de $90 miljoner som man spenderat går obemärkt förbi. I mina ögon är detta ännu ett bevis på att Hollywood har slut på idéer och återvinner i stora drag allt som går att återvinna. Det blir en svag trea till filmen.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: amerikansk touch - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt


TRAILER

Trespass

Intriger och drama

Kyle Miller (Nicolas Cage) bor tillsammans med sin fru Sarah (Nicole Kidman) och dotter Avery i ett stort hus; de har det gott ställt eftersom Kyle jobbar med att sälja diamanter. En kväll när Avery och Sarah bråkar över en fest som hon vill gå på rymmer hon hemifrån, men det dröjer inte länge innan några främmande personer lyckas ta sig in i huset och hålla Kyle och Sarah som gisslan. Vad vill dem ha? Diamanter. Vem är Kyles och Sarahs sista hopp? Avery. Hur kommer det gå..?

Mycket talar för filmen; skådespelarna, regissören och det spännande upplägget, men det är förgäves. Cage gör en av sina bättre insatser på senare tid men spelar bitvis över, det största frågetecknet här är Kidman som gör en av sina absolut sämsta och minst trovärdiga insatser genom hela sin karriär. Med ett manus som inte ger skådespelarna mycket att jobba med försöker dem utan framgång, men det händer inte mycket.

De första 20 minuterna lyckades framkalla lite känslor, sen förvandlas filmen till en stor cirkel där allt upprepas flera gånger. Har Sarah varit otrogen? Älskar hon inte Kyle? Är hon med på det hela? Alldels för många frågor och intriger skapas för att ge utrymme till spänning och flow i filmen. Regissören Joel Schumacher, som tidigare gjort svettiga rullar som Phone Booth verkar inte veta vad han sysslar med och det hela känns slarvigt och hafsigt; speciellt redigeringen. Det blir en tvåa till Trespass som känns alldeles för splittrat.

2/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: gisslandrama - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

The Thing

Välgjord men onödig

John Carpenters klassiska monsterrulle The Thing från 1982 har fått en prequel, med samma namn vilket kan ses som en remake, men så är det inte. Kate Lloyd (Mary Elizabeth Winstead) blir kallad till Antarktis för att analysera en ny livsform som misstänks vara utomjordisk och väl framme på plats bekräftar hon det. Innan man vet ordet av har denna varelse fått liv – problemet är bara att den kopierar personerna i anläggningen så ingen vet vem som är vem…

Det kan kännas konstigt att man gör en prequel till en film som nästan är 30 år gammal, men det är ingen hemlighet att Hollywoods idéer sinat på senare tid. Lyckligtvis är det en bra prequel som är välgjord och går ihop med sin föregångare utan att ösa på överdrivet mycket. Chockeffekterna är snygga och det finns några härligt vidriga scener, plus att själva Antarktis är en skrämmande miljö att utgå från.

Skådespeleriet är godkänt, Winstead är riktigt tuff i sin roll bland de för övrigt manliga karaktärerna. Frågan är bara hur nödvändig filmen i fråga är, den bidrar inte med överdrivet många förklaringar eller fördjupningar som skulle ge originalet mer tyngd. Inte heller är den speciellt skrämmande, det enda jag kan tänka mig är att serien i sig får några fler fans vilket även det känns onödigt 30 år efter första filmen. The Thing lyckas skrapa ihop en trea.

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 2

Action: 3

Effekter: 3

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: okänd varelse - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Straw Dogs

Rumpa, sexpack och våldtäkt

Manusförfattaren David Sumner (James Marsden) åker tillsammans med sin fru Amy (Kate Bosworth) till hennes hembygd för att få inspiration till skrivandet. Medan de gör sig hemmastadda ser de även till att hyra in några av Amys gamla vänner för att renovera en del av huset, men det dröjer inte länge innan gamla känslor bubblar upp till ytan. David får med tiden reda på att Amys vänner kanske inte är så vänliga efterallt…

Dustin Hoffman är med i den gamla versionen vilket jag inte har sett, men hört att den ska vara bättre än remaken som i mina ögon klarar sig utan svårigheter. Marsden och Bosworth kan agera så deras kemi och förhållande känns gediget, samtidigt som ledaren bland Amys vänner spelas av ingen mindre än Alexander Skarsgård. Även han gör en bra tydning av sin instabila och sluga karaktär som smörar på ordentligt.

Regissören hastar inte utan dramat byggs upp sakteligt med både dialog och händelser som eskalerar till den obehagliga finalen. Även om jag inte kände mig helt övertygad mot slutet var det en spännande upplösning som gärna hade fått vara lite längre. För tjejerna finns det oräkneligt antal närbilder på Skarsgård mage medan killarna kan njuta av Bosworths klyfta och svettiga rumpa i minimala shorts. En film med något för alla, helt enkelt.

3/5  

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: vad vill Amys vänner? - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Faces In The Crowd

En film i mängden

Anna Marchant (Milla Jovovich) är på väg hem en sen kväll när hon plötsligt bevittnar ett mord och blir upptäckt av den ökända seriemördaren ”Tear-Jerked Jack”. Efter att ha blivit attackerad av honom faller hon ner från en bro och vaknar upp några dagar senare på ett sjukhus. Lycklig över att ha livet i behåll försöker hon gå tillbaka till sitt normala liv men något stämmer inte; hon kan inte se skillnad på ansikten. Allt smälter ihop, mördaren skulle kunna stå framför henne utan att hon visste om det…

Upplägget och temat är mycket uppfriskande och det är kul att se Jovovich omringad av människor istället för zombies. Hon gör en stabil insats och känns trovärdig i sin roll, samtidigt som Julian McMahon inte gör det. Den före detta Förhäxad-stjärnan ser avdankad och gammal ut i sin roll som polis och romansen mellan han och Jovovich är krystad och dåligt berättad. Mot slutet finns det några skrattretande scener mellan dem som drar ner helhetsintrycket ganska rejält.

Man har inte bollat mycket med fotot och redigeringen, vilket ger utrymme för mer spel med tanke på filmens historia. Det är synd, för samtidigt som storyn känns en aning fräscht är berättandet långt ifrån det och många delar hade kunnat uträttas på bättre sätt. Därför blir inte detta något mer än en film i mängden som har sina stunder men som inte når mycket längre. Det blir en stadig tvåa till Faces In The Crowd.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: vem är vem? - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

All Good Things

Alla dåliga saker

David (Ryan Gosling) blir ihop med Katie (Kirsten Dunst) och de startar ett till synes lyckligt liv utan större besvär. Trots att Davids pappa hellre hade sett sin son jobba för honom går han med på hans val, men försöker med tiden att övertala honom. Davids och Katies relation blir tilltrasslat när hon blir gravid och han inte vill behålla barnet, och när Katie helt utan vidare försvinner blir det dags för David att gömma sig… 

Detta är en mycket udda och spännande historia som dessutom är sann, men tyvärr är den skildrad på ett väldigt svagt sätt. Historien känns hoppigt och osammanhängande vid sidan om alla de lösa ändar som lämnas åt slumpen. Gosling och Dunst har en viss kemi i sitt spel men de kommer sorgligt nog inte långt på det halvfärdiga manuset och de skeva punkter som filmen för fram.

Jag har inte mycket positivt att säga om All Good Things, bortsett från att en någorlunda originell och udda story slarvas bort genom en dålig berättarteknik. Det är jättetråkigt, för i rätt händer kunde detta ha blivit en ohyggligt bra psykoligisk thriller som nu istället fungerar som ett sömnpiller. Det blir en etta till All Good Things.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: vad är Davids problem? - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Mother’s Day

En mors mardröm

Beth och Daniel Sohapi spenderar tillsammans med några vänner en trevlig eftermiddag i parets hus. Musiken är hög, biljardspelandet i full fart och alla har det trevligt. Utan vidare dyker tre beväpnade män upp i huset, en av dem allvarligt skadad, och tar över kontrollen under hot och våldsamma händelser. Kort därefter dyker deras mamma upp och sätter igång ett spel som avslöjar vännernas hemligheter, samtidigt som hon under tiden passar på ett ”uppfostra” dem.

Från regissören av Saw 2, 3 och 4 kan man inte förvänta sig något barntillåtet direkt – och Mother’s Day är inget undantag. Filmens syfte ligger inte i dess våld utan mer i själva händelserna som leder till att de olika karaktärerna lär känna varandra. I början tyckte jag att karaktärerna var outvecklade, men under filmens gång får man reda på mer och mer samtidigt som skådespeleriet blir bättre. Rebecca De Mornay i rollen som mamman är lätt att tycka om, samtidigt som man mer än gärna avskyr henne. Hennes närvaro är skrämmande och det blir ännu mer obehagligt när det verkligen ser ut som om hon tror på det hon säger och gör.  

Som tur är inte våldet förstorat utan det finns en mening med allt och det är mest spänningen som får plats att sträcka på benen och greppa om filmen. Det finns knappt en tråkig sekund och jag undrade jämt och ständigt vad som skulle ske och blev ganska förvånad av filmens twister, även om de brister i trovärdighet. Musiken påminner mycket om Saw-filmernas välkända melodi och likaså gör klippningen och fotot det. Det blir en stadig trea till Mother’s Day som är en spännande, annorlunda och mer lyckad remake av en klassiker från 80-talet.

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: störd mamma - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Låt Den Rätte Komma In

”Kunde ha blivit…”

Oskar är en ensam och mobbad kille som går till skolan utan någon större glädje och kommer hem till ett hem som inte ger den värme och kärlek han behöver. Hans liv flyter på utan några större händelser ända tills Eli flyttar in i lägenheten bredvid. Hon luktar konstigt, har på sig lite kläder trots att det är kallt och vistas ute endast när det är mörkt. Oskar finner henne intressant och de börjar en vänskap som blir mycket djupare än vad någon av dem kunde ha trott, samtidigt som sanningen om Eli sakta men säkert kommer fram.

Detta blev en av de mest kritikerrosade filmerna någonsin och fick mycket uppmärksamhet världen över, så mycket att en amerikansk och i mitt tycke bättre version släpptes. Enligt mig är filmens största svaghet brist på stämning och trovärdigt skådespeleri. Takten är långsam vilket passar historien, men det är ingen stämning som skapas utan handlingen famlar runt i mörkret och gör inget större intryck. Skådespeleriet känns tveksamt och halvdant, som om man helt enkelt nöjde sig med det man hittade.

Med rätt material kunde man ha skapat en film som hade blivit lika gripande och tät som den amerikanska versionen, men här slarvas det bort och blir en spretig film om udda vänskap. Manuset är bitvis välskriven, men det finns repliker som är opassande och skrattretande vilket är tråkigt. Slutligen måste jag berömma både musiken och fotot som gör att filmen någorlunda blir intressant och fin att se på, annars är detta en film som kunde ha blivit mycket bättre.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: udda vänskap - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Stake Land

Små ändringar – stor skillnad

Martins (Connor Paolo) liv ändras över en dag när en epidemi sveper över landet och förvandlar alla människor till blodtörstiga vampyrer. Han förlorar sin familj och slår följe med Mister (Nick Damici), en orädd och hämningslös jägare som mer än gärna dödar vampyrer. De tvingas att resa genom olika städer, träffa olika personer och klara sig undan en del faror för att slutligen komma dit det finns hopp – Nya Eden.

Detta är inte en vanlig vampyrfilm och historien långt ifrån typisk och förutsägbar; här har man med hjälp av må ändringar skapat en film som skiljer sig från mängden. Tack vare duktiga skådespelare och lagom mycket vampyrer och skräck har man lyckats skapa en film som känns trovärdig utan att spåra ur eller endast fokusera på våld. Hoppet klamrar sig fast och relationerna mellan karaktärerna är filmens kärna.

Musiken är överraskande bra och ger en smått otrolig atmosfär till filmen som är ganska mörk och grå trots små ljusglimtar. Det finns en sekvens som imponerade stort, som även är en av filmens mest skräckinjagande ögonblick och dessutom är filmad i en enda tagning; med tanke på filmens ursprung (Irland) och dess budget är det riktigt bra jobbat. Det blir en stark trea till Stake Land.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: udda vänskap - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

The Whistleblower

Oavbruten spänning

Detta är en film som baserats på sanna händelser och kretsar runt Kathryn Bolkovac (Rachel Weisz), en amerikansk polis som får jobb i Bosnien. Jobbet går ut på att hålla koll på läget och försöka förbättra situationen efter kriget, både för poliserna som jobbar där och de som skickats dit från andra länder för att hjälpa till. Kathryn upptäcker ganska snart att något döljs under ytan och när hon börjar gräva i det upptäcker hon en härva av sexskandaler och trafficking där alla är involverade.  

Jag har alltid tyckt om Weisz (förutom när hon tackade nej till Mumien 3) och att hon vågar spela en sådan roll och medverka i en så viktig film är väldigt starkt av henne, för att inte tala om hennes insats som är övertygande, gripande och trovärdig. De situationer hon hamnar i är ruskigt obehagliga och filmen bjuder på oavbruten spänning från början till slut utan att förlora publikens intresse. Det bjuds på några väldigt starka scener som är hemska men ack så viktiga för omvärlden att se.

Filmens foto är kallt, skakigt och grått, miljöerna kala och det finns varken tecken på hopp eller medlidsamhet. Hand i hand med den simpla musiken och starka skådespelarinsatserna blir detta en filmupplevelse som sätter sig i hjärtat och stannar kvar. Det blir en stadig fyra till denna oerhört viktiga film som alla borde se.

4/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: sanningen - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Beyond A Reasonable Doubt

Twister räddar filmen

C.J. Nicholas (Jesse Metcalfe) är en hårt jobbande journalist med stora ambitioner i livet. Mark Hunter (Michael Douglas) är en mycket framgångsrik advokat som håller på att komma in i politiken. Nicholas studerar fallen som Hunter tar sig an och efter ett tag kommer han fram till att Hunter planterar dit bevis i fallen, vilket gör att han gång på gång vinner. För att kunna bevisa detta tar han några riktigt stora risker, vilket får honom att hamna mitt i en farlig lek.

Detta är en remake av en film från 1956 som jag inte har sett, men nyversionen fungerar bra på egen hand. Mitt största problem med filmen är castingen; Douglas är utmärkt i sin roll som den sliskiga advokaten, men varken Metcalfe eller Amber Tamblyn som spelar Metcalfes kärleksintresse är på hans nivå. Metcalfe gör en godkänd insats och kommer långt på sin charm, Tamblyn är däremot lika uttrycksfull som en sten. Trots att hon gråter, skriker och springer framstår hon som frånvarande och gör inget intryck.

Kärlekshistorien är riktigt dåligt genomförd, det finns ingen speciell gnista eller djupare inblick i deras förhållande. Bortsett från dessa negativa aspekter fungerar filmen tack vare ett rappt tempo, spänning och några twister som mot slutet av filmen överraskar rejält. Med tanke på materialet från originalet hade man kunnat göra en mycket bättre remake, men här satsar man mer på snygga skådespelare och yta än djup. Resultatet är en ojämn film som får en svag trea.

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: vem lurar vem? - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Smart och spännande
 
Colter Stevens (Jake Gyllenhaal) är en soldat som vaknar upp i en annan mans kropp, sittandes i ett tåg mittemot en vacker kvinna vid namn Christina Warren (Michelle Monaghan). Colter vet vem han själv är, men hans utseende passar inte ihop med hans inre. När tåget plötsligt exploderar befinner Colter sig i sin riktiga kropp och förstår då att han är med i ett program som går ut på att ta fast personen bakom bombattentatet. Han får genom något som liknar olika dimensioner gå tillbaka till händelsen flera gånger för att hitta den misstänkta - samtidigt som han upptäcker detaljer om sig själv.
 
Gyllenhaal är en väldigt bred skådespelare och har tidigare visat att han kan gestalta allt från förvirrad tonåring till muskulös actionhjälte. Här känns han mer i sitt rätta element och gör en trovärdig och smått charmig insats som Colter Stevens. Monaghan är också duktig, även om hon mest får spela samma scener om och om igen. Filmens upplägg och historia påminner en del om Deja Vú, men i mina ögon är detta en bättre film som är överraskande smart och för tankarna till Inception. Man får tänka till en del och vara uppmärksam för att vara med i svängarna. 
 
Några riktigt spännande scener kryddar till filmen ännu mer och actionscenerna är välgjorda utan att gå till överdrift. Source Code är för den som vill se en smart thriller som inte spårar ut, samtidigt som den bjuder på en gnutta humor och romantik. Det är tråkigt att den kom upp på bio så himla sent, den finns redan ute i handeln i USA och många andra länder. Det blir en stark trea till Source Code.

 
3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 3

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: annan dimension - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Super 8

Supergullig version av E.T.

Joe Lamb (Joel Courtney) bor i en liten stad tillsammans med sin pappa. Hans mamma har nyligen omkommit i en tragisk olycka, samtidigt som hans bästa vän Charles är fullt upptagen med att planera inspelningen av hans egen zombiefilm. Charles samlar ihop några vänner, inklusive Joe, för att åka till tågstationen och spela in några scener. Plötsligt sker en fruktansvärd tågkrasch, men barnen lyckas klara sig och märker att tågets last var någonting levande…

J.J. Abrams, mannen bakom tv-serien Lost och nyversionen av Star Trek är tillbaka med en minst sagt mystisk film. Med på detta projekt har han även fått Steven Spielberg som producerar. Det har varit mycket hemlighetsmakeri runt projektet sen inspelningen började och jag hade höga förväntningar inför filmen. De gick bitvis i uppfyllelse; filmens första halva är riktigt bra, spännande, hjärtskärande och med glimten i ögat. Sedan faller filmen i ett spår som man har sett tidigare, den blir förutsägbar och oerhört gullig.

De unga skådespelarna är väldigt duktiga och har bra kemi tillsammans, det är även kul att se Elle Fanning som sin syster Dakota Fanning är duktig, på vita duken. Annars är musiken, stämningen och upplägget ruskigt likt E.T, och när filmen väl tog slut tänkte jag: ”en modern, sockersöt version av E.T. för den nya generationen.” Det behöver inte vara något negativt, men efter den första teasern förväntade jag mig något helt annat. Det blir en stadig trea till Super 8.

3/5

Foto: 3

Skratt: 3

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: 3

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: vilsen utomjording - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Julias Ögon

Två timmars synfel

Julias Ögon är en spansk film regisserad av Guillem Morales och presenterad av Guillermo del Toro, mannen bakom fantastiska Pan’s Labyrint. Handlingen kretsar runt två systrar som lider av en sjukdom som orsakar synfel och slutligen gör dem blinda helt och hållet. När den ena systern omkommer under mystiska omständigheter bestämmer sig den andra, Julia, för att undersöka händelsen närmare. Då inser hon snabbt att någon – eller något – följer henne och försöker hindra henne från att komma nära sanningen.

Detta är en skräckfilm på två timmar som bjuder på mycket än bara skräck; drama, spänning och en fint berättad kärlekshistoria. Det påminner mest om en thriller som har ett oerhört spännande och svettigt slut. Historieberättandet är smått fantastiskt, som publik får man se karaktärerna runtomkring Julia tills hon börjar förlora synen, då är alla scener filmade så att de som är omkring henne inte syns till. Det är skickligt och häftigt, för att inte tala om ett effektivt sätt att sätta publiken i hennes situation.

Som sagt är detta en ganska lång film och det hade varit ett klokt beslut att korta ner den lite, speciellt inledningen som känns smått utdragen och missvisande. Annars är skådespeleriet, fotot och stämningen riktigt bra och upplösningen lyckas tillfredställa, även om jag hade förväntat mig något helt annat. Skräckfilmer från andra länder än USA börjar få mer och mer uppmärksamhet vilket är kul, då Hollywood gång på gång upprepar sig själv med otaligt många uppföljare och nyversioner.

3/5  

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: att se - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Vanishing On 7th Street

Suggestivt och enformigt

Plötsligt försvinner ljuset i Detroit, likaså befolkningen. Alla ljuskällor dör ut och kvar lämnas ett tomt samhälle med några få levande människor kvar. En av dessa är Luke (Hayden Christensen) som sakta men säkert inser att mörkret är något farligt: vistas du i det utan en ljuskälla i närheten konsumeras du upp av mörkret, du försvinner in i intet. Tillsammans med en yngre pojke och en förvirrad kvinna som söker efter sitt barn försöker Luke att överleva.

Filmens estetik är tilltalande och läckert, man leker mycket med både ljuset och mörkret så en spännande och klaustrofobisk känsla uppstår, filmen badar i skuggor och viskande, väsande röster. Anledningen till mörkret lämnas öppet så publiken får tolka det fritt, svarta hål, pararella universum, utomjordingar eller helvetet är bara några exempel som nämns under filmens gång. Personligen fann jag inte någon av anledningarna speciellt passande, förutom att det kan vara en av naturens nya lagar.

Tyvärr blir det alldeles för enformigt och monotont; skuggor och röster lyckas inte hålla spänningen uppe i 90 minuter, speciellt inte när det inte utvecklas på något sätt. Skådespeleriet är ojämnt, Christensen klarar sig hyfsat medan karaktärerna omkring honom spelar över och slutet lämnar mycket kvar att önska. Trots filmens brister kan jag inte förneka att enstaka sekvenser bjöd på svettig, suggestiv spänning samt att det oftast är snyggt. Det blir en stark tvåa till Vanishing On 7th Street.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: mörker - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Das Experiment

Överraskar och skrämmer

Detta är originalet från 2001 som har fått en amerikansk version med Adrien Brody i huvudollen. Jag såg den amerikanska versionen först och redan nu kan jag avslöja att den tyska är överlägset bättre. Som tidigare känt kretsar handlingen runt en grupp män som frivilligt låter sig bli inlåsta i ett fängelse; en del av gruppen får agera som fångar och de återstående som vakter. Med hjälp av kameror övervakar de ansvariga experimentet för att se hur läget utvecklas under två veckors tid.  

Varför det kom en amerikansk version fattar jag inte, speciellt inte när man tagit bort stora delar av originalet och struntat i att utveckla och berätta mer om experimentet. Här får man en mycket tydligare och större överblick av hela experimentet, vilka som ligger bakom och varför man genomför det. Filmen har en bättre sammanhållning och är intressant rakt igenom, för att inte tala om hemsk och bitvis jobbig att se. Skådespeleriet är bra, kanske inte lika övertygande som den amerikanska versionen men det är trovärdigt och välfungerande.

Fotot är väldigt snyggt och några scener är riktigt läckert filmade. Scenbygget känns nytt och fräscht, inte som de typiska amerikanska fängelserna där allt ser likadant ut. Slutet överraskade mig rejält, trots att jag visste vad jag hade att förvänta mig. Hoppa över den amerikanska utgåvan och se originalet istället, det finns mycket mer att både se och fundera över. Betygsfyran är given.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: människans psyke - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER