We Need to Talk About Kevin

Starkt, ångestladdat och skrämmande

Eva (Tilda Swinton) blir gravid och föder en son som döps till Kevin; men redan vid födseln drabbas hon av en djup förlossningsdepression vilket skapar ett känslomässigt gap mellan henne och Kevin. Kevins (Ezra Miller) beteende runtomkring henne förvärrar saken och när familjefadern inte ser hans avvikande uppförande börjar Eva undra om det endast är för henne han visar upp den sidan. Kevin växer upp och hans avsaknad för ansvar, empati och mänskliga känslor skrämmer Eva mer och mer…

Berättad på ett ytterst surrealistiskt sätt griper historien om Kevin tag i åskådaren och släpper taget långt efter att filmen tagit slut. Med en djärv och experimentell ljussättning och kameraarbete berättas historien ur flera olika perspektiv, nutid och dåtid. Det växlas flitigt mellan de olika lägena och förändringen av karaktärerna blir på så sätt mycket påtagligare samtidigt som man fruktar för vad som skall komma. Vad är felet på Kevin? Varför agerar han så konstigt? Vad är anledningen?

Frågorna är många och efter det chockerande slutet får man själv avgöra vad som får Kevin att ta ett sådant extremt beslut angående sin framtid. Miller framkallar irritation och ångest hos åskådaren medan Swinton gör en otroligt stark prestation som modern som trots ett helvete till liv inte ger upp. Det är pinsamt att hon totalt ignorerades av Oscarn i år, medan ljumma insatser som Rooney Mara från The Girl With The Dragon Tattoo nominerades. Det blir en stadig fyra till detta starka drama som man inte glömmer i första taget.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: felet på Kevin – 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

New Moon

Frustrerande

I nästa del av den populära, men desto mindre omtyckta vampyrsaga finner sig Bella (Kristen Stewart) övergiven när Edward (Robert Pattinson) vänder henne ryggen och lämnar henne ensam i skogen efter en händelse som nästan kostat henne livet. Han anser att hon är tryggare utan honom i närheten – och lämnar därför henne mitt i en skog, ensam och hjälplös. Med tiden upptäcker hon att vännen Jacob (Taylor Lautner) blivit biffigare, skaffat ny frisyr och kommit ut som varulv, något som drar Bellas djuriska uppmärksamhet till sig. Vem ska hon välja?

Det uns av charm som glimmade till så sällan under första filmen är borta, skådespeleriet är om möjligt sämre och manuset är frustrerande dåligt. Oftast känns filmen som en överlång kalsongreklam med Lautner springandes runt naken i vått och torrt, men då börjar Pattison glittra och gör oss påmind om att det faktiskt är en seriös spelfilm, och det förstörs återigen av filmens amatörmässiga effekter när Lautner omvandlas till varulv. Trots dess speltid på 130 minuter stampar storyn på samma punkt och varken Stewarts ångestattacker eller löjliga actionscener gör det hela mer spännande.

Varför blir inte filmatiseringen av denna bokserie så lyckad? Svaren är många, men det mesta ligger nog i att det är snabba produktioner utan varken tanke eller känsla, där kvalitén hamnar i skugga för själva namnet och populariteten. New Moon är ibland så dålig att man skäms och jag kan inte göra annat än att hoppas på att denna filmserie tar slut så fort som möjligt.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 1

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: Jacobs kropp - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Twilight

Charmig b-film

Bella (Kirsten Stewart) är en tjej som gärna håller sig för sig själv utan att bry sig så mycket om att passa in i sin omgivning. Efter att hennes mamma gift om sig bestämmer hon sig för att flytta till sin pappa och börja på en ny skola, där hon upptäcker att hon ofta blir distraherad. En kille vid namn Edward (Robert Pattinson) drar hennes uppmärksamhet till sig och innan hon vet ordet är han i hennes tankar och liv – men han har en hemlighet…

Första filmatiseringen av Twilight är fortfarande den bästa och det säger inte så mycket om hela filmserien. Skådespeleriet är på gränsen till uselt, effekterna ser ut att vara tagna ut en film från 50 år sedan och manuset är klibbigt värre. Men det finns en viss charm och medvetenhet med det hela och den omöjliga romansen är underhållande att följa. Miljöerna är vackra och upplösningen spännande.

Det är mycket fokus på Bella och hennes känslor; den kvinnliga regissören har lyckats framhäva och pricka in rätt element som tilltalar den kvinnliga delen av publiken (om det nu finns män som seriöst ser på detta). Trots att många scener brister och framkallar gapskratt är detta en småmysig b-film som bjuder på både romantik och spänning. Det blir en tvåa till Twilight.   

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: vad döljer Edward? - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

War Horse

Sentimentalt och blödigt

Albert Narracott (Jeremy Irvine) får en häst av sin far – men får även lova att han omgående ska göra hästen klar för att ploga deras fält. Albert och hästen kommer varandra väldigt nära men när kriget plötsligt gör sig påmind blir familjen tvungna att sälja hästen för att klara sig. För Albert blir det en tuff resa då han till varje pris vill få tillbaka sin nya vän och ger sig därför med i armén, där även hästen hamnat. Vem av dem överlever? Kommer de återförenas?

Steven Spielberg har aldrig varit rädd för att bre på med stora, svallande känslor och tårdrypande stråkar där karaktärer lämnar varandra i slow-motion och oftast har han lyckats göra det med fingertoppskänslan som så många regissörer inte besitter. War Horse är en otroligt vacker film med slående foto och drömska miljöer, påkostade scener och bra skådespeleri. Filmens huvudroll spelas av en häst – och är man en hästmänniska lär man kvida av lycka.

Vi får se en rad händelser ur en hästs ögon och visst är det en annorlunda synsätt, men det brinner aldrig till och Spielberg hamnar mest i en ultrasentimental cirkel som aldrig vill ta slut. Hjärtat är på rätt ställe men det blir varken tillräckligt engagerande eller laddat för att jag ska känna mig medryckt eller fälla en tår, vilket filmen vill att man ska göra. Oh ja, så fort tillfället ges blir det blödigt och närbilder på hästen pepprar tittaren i desperata försök att förklara hur hemskt allt egentligen är.

Det hela förbättras inte av att kriget skildras på ett väldigt barnvänligt sätt – faran infinner sig aldrig och innerst inne vet man att allt kommer sluta lyckligt. Däremot är Irvine ett namn som man ska hålla koll på, Spielberg har hittat en blivande stjärna. Det blir en tvåa till War Horse som egentligen inte är en dålig film, synd att den är för tam för sitt bästa. 

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: se allt ur en hästs ögon - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Tinker Tailor Soldier Spy

Som att räkna får

Från den svenska regissören Tomas Alfredson kommer hans första internationella film med ingen annan än Gary Oldman i huvudrollen som George Smiley. Filmen utspelar sig i början av 1970-talet då den pensionerade agenten Smiley får i uppdrag att hitta en rysk spion i den avdelning han tidigare jobbat på, något som ingen annan misstänkt tills ett uppdrag i Budapest går väldigt snett. Vem kan Smiley lita på och vem är det som egentligen ligger bakom informationsläckorna?

Baserad på en troligtvis invecklad roman kommer en ännu mer invecklad och svår filmatisering som absolut inte kommer gå hems hos majoriteten av publiken; dess långsamma tempo och förvirrande karaktärspresentation är en anledning, men största faktorn ligger i dess lågmälda sätt att vara utan varken dramatiska händelser eller något som i fråga fångar intresset hos åskådaren. Filmen maler på med sin mörka färgskala och riskerar att söva ner publiken.

Att man lyckats lägga vantarna på skådespelare som Oldman, John Hurt, Colin Firth, Mark Strong, Tobey Jones och Ciarán Hinds är fabulöst, men när de olika karaktärerna inte får mycket att göra känns det mest överflödigt, speciellt Hinds som nätt och jämnt syns i några scener. Trots den kompetenta skådespelarskaran och snyggt foto kan jag inte bortse från att filmen förvirrade mer än förklarade till den grad att jag slutligen började räkna får för att, i detta fall, inte somna.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: att förvirra åskådaren - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Shame

Ens vardag – annans missbruk

Brandon Sullivan (Micharl Fassbender) har ett bra jobb, snygg lägenhet och ser själv inte så pjåkig ut. Han lever ett till synes ensamt liv, men under den rena fasaden döljer sig något fördärvande; ett sexmissbruk som han jämt och ständigt påminns av, som ruinerar honom inifrån och aldrig verkar få ett slut. När hans syster Sissy (Carey Mulligan) dyker upp hemma hos honom utan förvarning tar hans liv en ny vändning och han blir tvungen att tämja monstret inom sig.

Shame är en skrämmande naken film som tar åskådaren ända in på skinnet av karaktären, det blir nästan obehagligt intimt och ett par scener blir nästan besvärliga att se på då inget lämnas åt fantasin. Den ständigt aktuella Fassbender gör en roll som få personer hade accepterat till något mänskligt, tragiskt och smärtsamt. Mulligan visar en sida som jag tidigare inte hade sett och hennes roll kunde inte ha skiljt sig mer från den i Drive, men hon gör det trovärdigt och skickligt.

Skådespeleriet är inte något som hamnar nära hjärtat då hela ämnet sexmissbruk är något man vill ta avstånd från och på så sätt ser man filmen ur en ”normal” persons ögon. Det finns olika definitioner av normal och här finns det mycket att diskuteras inom filmens ramar. Regissören Steve McQueen ska ha eloge för att ha tagit tag i ett så anonymt ämne och visat upp det med stil, känsla och respekt. Och på tal om stil, filmens foto och klippning är utsökt; långa tagningar är något jag personligen är svag för och här finns det gott om den varan. Det blir en stadig fyra till Shame.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: sexmissbruk - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

The Iron Lady

Förförande skådespeleri

Meryl Streep har gång på gång visat att utmanande roller är något hon fullständigt behärskar och på så sätt blivit Hollywoods drottning bland sina jämlikar. När det kommer till att gestalta Margaret Thatcher och hennes liv, uppoffringar och bedrifter gör hon det som väntat med bravur medan publiken får följa Thatchers syn på politik och hur hon lyckades styra England i över tio år. Filmens handling är inte mycket mer än det.

Vi kastas in i Thatchers äldre år, när hon inte längre har en betydande roll inom politiken och nästan blivit bortglömd. En hallucinerande gumma som tänker tillbaka på sina glansdagar och på så sätt får vi se hennes höjdpunkter inom karriären. Frågan är varför man valt att genomföra det så hoppigt och osmidigt, så fort man börjar engagera sig i hennes politik avbryts man av att hon återkommer till verkligheten.

Det är en ganska innehållsfattig film, förutom några scener där hon bildar familj och sätter några politiker på plats är det mycket nonsens och obetydliga detaljer med. Jag hade gärna velat se mer av hennes framtidsplaner för England och den politiska delen helt enkelt, och det kommer från en person som är ointresserad av politik. Streep bjuder på förförande skådespeleri, tråkigt att filmen inte är lika förförande i sig. Det blir en trea till The Iron Lady.

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: Margaret Thatcher - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Breaking Dawn – Part 1

Skrattretande är bara början

Den dramatiska triangelhistorian mellan Bella (Kristen Stewart), Edward (Robert Pattinson) och Jacob (Taylor Lautner) fortsätter. Nu förstår vi att Bella till slut valt Edward (efter tre filmer) och det är dags att nästa steg: giftermål. Men vad händer sen? Det är dags för smekmånaden, där vad som helst kan hända… Kommer Bella kunna kyssa Edward utan att han slungas undan? Kommer Jacob klara av pressen och inte riva av sig tröjan? Kan varulvarna komma överens med vampyrerna för Bellas skull?

Jag har aldrig läst böckerna och filmerna har sannerligen inte varit något som fått mig på fall. Böckerna i all ära, men i mina ögon har de tre senaste filmerna inte haft något värde i form av respektingivande skådespeleri, beundransvärt foto eller genomtänkt manus. Snabba hafsprodukter för att mätta de hungrande tonårsflickor som tjuter av förtjusning så fort Jacob blottar en halv biceps. Här har man liksom sista Harry Potter bestämt sig för att dela upp sista boken i två delar – frågan är varför?

Händelserna i del 1 består av tre delar; bröllopet, smekmånaden och det som händer efter smekmånaden, men risk för att avslöja mycket. Det är utdraget och ekande tomt utan varken betydelse eller filmskaparglädje. Man har slängt in alla onödiga scener som annars skulle försvinna under en vassare klippning för att fylla ut speltiden. Bella kysser Edward. Paret spelar schack. Edward kysser Bella. Sex. Mer schack. Lite naket. Båda kysser varandra. Okey, jag fattar, ni är på smekmånad, sen då?

Det hela blir inte bättre av att varken effekterna eller skådespeleriet har förbättrats. Vargarna ser lika animerade ut som alltid och Stewarts drömska/kåta/illamående/uttråkade/bedrövade/smärtsamma blick finns som väntat där. Det är en bedrift att lyckas med allt samtidigt, men en karaktär byggs inte upp genom en enda blick. Detta är absolut ingen förbättring mot de tidigare filmerna, men här finns det mycket mer att skratta åt; replikerna är smärtsamt dåliga. Knappt fem scener in i filmen sliter Jacob av sig tröjan; otippat..?

1/5

Foto: 1

Skratt: - (oavsiktligt blir det en 5)

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: 1

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: vad händer med Bella? - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

My Week With Marilyn

Småputtrig vecka

Colin Clark (Eddie Redmayne) är en ung man med stora ambitioner; han vill komma in i filmvärlden och gå emot sin familjs vanliga normer. När han till slut lyckas hamna i en av produktionerna i London visar det sig att filmens stjärna inte är någon annan än Marilyn Monroe (Michelle Williams), samtidigt som han börjar visa intresse för garderobstjejen Lucy (Emma Watson). Under en veckas tid får han jobba med Monroe och lära känna kvinnan bakom fasaden. 

Michelle Williams gör en av de bästa prestationerna genom hela sin karriär, om inte den bästa, och med filmer som Brokeback Mountain och Blue Valentine på meritlistan är det verkligen en stor bedrift. Hon har fångat Monroes osäkerhet, sårbarhet och kroppsspråk på ett ytterst perfekt sätt som gör att man nästan tror att det är självaste Monroe man ser på. Eddie Redmayne gör också väldigt bra ifrån sig och det är svårt att inte charmas av hans sätt att vara.

Filmen kan delvis uppfattas som enformig, men frågan är; vilken kändis liv är inte det? Under de få ögonblick Monroe verkligen känner sig fri dyker en person upp man väldigt sällan fått se och det är just under dessa scener ren filmmagi skapas, detta tillsammans med fint foto och ljuvlig musik som förstärker de olika intrycken. Även om filmen i sig har små skavanker räddar det starka och nästintill felfria skådespeleriet det och bjuder på en småputtrik och trevlig vecka med Monroe. Det blir en stark fyra till My Week With Marilyn.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: Marilyn Monroe - 4               

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

A Home at the End of the World

Skrapar endast på ytan

Detta är historien om två mycket olika personer som i sina unga år utvecklar en annorlunda sorts vänskap vilket leder till konsekvenser som de i framtiden får ta itu med. Bobby Morrow (Colin Farrell) flyttar in hos Jonathan Glover (Dallas Roberts) efter att han blivit föräldralös och vi får se hur deras liv fortsätter i framtiden, där Bobby börjat jobba som bagare och Jonathan slått ihop sig med en hippiebrud.

Från manusförfattaren till Timmarna (The Hours) kan man förvänta sig något djupare och mer drabbande. Filmens mest dramatiska händelse sker redan inom loppet av de första tio minuterna och sen är det en ganska blek och känslolös resa vi får uppleva. Farrell och Roberts gör bra men samtidigt bleka och lättglömda insatser och filmen lyckas aldrig nå upp till sin rätta nivå.

Det enda som stack ut med filmen var musiken som var ganska mysig, annars är detta en helt enkelt dålig film som skildrar en historia som berör ämnen som homosexualitet, livet, döden och vänskap på ett ytligt sätt som upplevs amatörmässigt. Det skapas ingen fördjupning och jag kände inget för karaktärerna; man skrapar knappt på ytan av de olika problem som tas upp. Det blir en etta till A Home at the End of the World.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: livet - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Into The Wild

Vacker och tankeväckande

Efter att ha tagit studenten med högsta betyg ger Chris McCandless (Emile Hirsch) bort alla sina besparingar till välgörenhet, lämnar sitt hem och sätter siktet på Alaska. Han börjar lifta bit för bit och på vägen träffar han en del människor som gör diverse intryck på honom. Hans mål är att utan någon eller några materiella instrument leva i Alaska och bli ett med naturen, för att hitta sig själv och ta itu med jobbiga barndomsminnen under en längre period.

Sean Penn har regisserat och skrivit filmen som är baserad på en riktig händelse och med Hirsch i huvudrollen har han skapat en tankeväckande och otroligt vacker film om livet och den materiella världen. Här berörs frågor som vad vi behöver och vad vi vill ha, vilka spår en svår uppväxt sätter och de uppoffringar som vuxna ibland gör men ändå visar sig bli misslyckade; med andra ord finns det mycket som man kan relatera till.

Musiken är simpelt men vackert samtidigt som det överlag är en väldigt stilig film att se på, fotot och de friska miljöerna är en fröjd för ögonen. Varva detta med mycket bra skådespelarinsatser och en stadig regi och manus så blir det en filmupplevelse man inte glömmer i första taget. Man kan alltid förbättra en film och i detta fall skulle man kunna klippa ner dess längd lite, annars får Into The Wild en stark fyra.

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: att finna sig själv – 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Sleeping Beauty

Älska eller hata

Vi får följa Lucy (Emily Browning), en ung universitetsstudent som är helt isolerad från omvärlden. Hon är desperat efter att få tjäna pengar och betala sin hyra, därav hon redan har två jobb och börjar med ett ytterligare tredje. Det nya jobbet visar sig vara något helt annorlunda gentemot vad hon dittills testat på, något kusligt och outforskat som drar henne längre och längre in i en cirkel av ovetande. Hennes enda kontakt med omvärlden är en alkoholiserad man som hon med jämna mellanrum hälsar på.

Detta är en kal och avskalad skildring om ett liv som antingen kan ses som väldigt tragiskt eller väldigt udda. Filmens släpiga tempo och få dialoger har en lätt sömnig effekt på åskådaren, men Brownings enastående insats som Lucy håller ögonen öppna. Långa tagningar utan klipp är filmens specialitet och det görs med finess, samtidigt som det passar i själva temat. Det är värt att nämna filmens stuk som inte kommer tilltala många tittare, det är en älska eller hata film.

Slutet är frånstötande och mycket naket bjuds på under filmen gång, vilket även det är obekvämt att se på. Jag hade velat ha mer dialog och förklaring i slutet, ändå tycker jag att det funkade och passade filmens annars förklaringsfria atmosfär. Mycket lämnas för egen tolkning och lite läggs fram på silverfat som i de flesta filmer, vilket slutligen leder till att Sleeping Beauty får en stadig trea i betyg.

3/5   

Foto: 4

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: vad händer när Lucy sover? - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Letters To Juliet

Sockersött och übergulligt

Sophie (Amandra Seyfried) åker tillsammans med sin fästman Victor (Gael García Bernal) till Italien för att spendera sin smekmånad där, men Victor blir upptagen med massa vinauktioner inför sin nyöppnade restaurang samtidigt som Sophie träffar några kvinnor som jobbar med hemligheten bakom ”Juliets brev”. På så sätt kommer hon i kontakt med Claire (Vanessa Redgrave) och hennes barnbarn Charlie (Christopher Egan) som återvänt till Italien för att hitta Claires barndomskärlek Lorenzo, och gör dem sällskap på en resa som öppnar upp hennes ögon mer än vad hon hade trott.

Detta är ett romantiskt drama av det värsta slaget, där allt är så sött, gulligt, fint, kärleksfullt och klichékladdigt att man inte vet vart man ska ta vägen. Filmen gör inga försök till att åtminstone lägga upp handlingen på ett snyggt sätt utan den maler på, tydligt och förutsägbart samtidigt som dialogen är oinspirerat och meningslöst. Om man ser filmen utan ljud missar man inget ur storyn – kanske den smått pompösa italienska musiken som spelas så fort några landskapsbilder visas, men annars inget.

Seyfried gör en ganska blek insats utan gnista och karisma samtidigt som Bernal inte syns till mycket under filmens gång. Redgrave är höjdpunkten och scenerna med henne är vackra, samtidigt som Egan spelar över trots en viss charm och lyckas inte skapa någon kemi med Seyfried. Som helhet är detta en film för de allra mest känsliga och romantiska personerna där ute, som inte vet så mycket om kärlek eller kärleksfilmer. För oss andra är det en repetition av hur en kärlekshistoria kan se ut. Letters To Juliet får en svag tvåa.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: romantik i Toscana - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!



TRAILER

The Help

Emotionellt rörande och viktig

Under 1960-talet i Mississippi upptäcker Skeeter (Emma Stone) att det finns ett ämne man inte riskerat att skriva om; nämligen de mörkhyades tillstånd och utsatthet i samhället. Hur de arbetar med att ta hand om de vitas barn, ser dem växa upp för att senare jobba för dem när de vuxit upp. Hon bestämmer sig för att skriva om det, men det uppstår dock komplikationer i form av Hilly (Bryce Dallas Howard) som är fast besluten att visa vart de mörka hör hemma, men hemhjälpen Aibileen (Viola Davis) gör allt i sin makt för att hjälpa Skeeter.

Man har lyckats pricka in rätt skådespelare för varje roll vilket i detta fall är mycket viktigt; karaktärerna känns trovärdiga och i sin tur välspelade vilket leder till att man under filmens gång blir emotionellt rörd ett flertal gånger. Agerandet är felfritt och David gör en mycket fin och sårbar tolkning av Aibileen, samtidigt som Howards interpretation av Hilly är avskyvärd, samtidigt som man inte kan få nog av henne. Stone är som vanligt duktig och lyfter filmen med sin närvaro, som för övrigt har vacker musik och stiligt kameraarbete.

Dess längd på nästan 150 minuter uppfattades dock som mycket kortare, filmens historia är så hoppas engagerande och gripande att tiden flyger förbi. Det är både tragiskt och beklagligt att se hur vardagen har sett ut och hur det har utvecklats, samt vilka sorts personer som har legat bakom utvecklingen som slutligen lett till världen vi lever i. Det blir en stadig fyra till The Help som i Sverige har fått titeln ”Niceville”.

4/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: verkligheten - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Jane Eyre

Når inte djupet

Efter en hård barndom börjar Jane Eyre (Mia Wasikowska) på sitt nya jobb och tar hand om dottern till Rochester (Michael Fassbender), en kall och till synes sträng man som vid första anblicken blir tagen av Janes speciella sätt att vara. Varje tillfälle att konversera med henne utnyttjas skickligt av honom medan Jane börjar inse att det är något i huset som inte stämmer, något låter på nätterna… Och Rochester verkar inte vilja berätta för henne vad det är.

Detta är tydligen en av många filmatiseringar som gjorts av novellen och jag har inte mycket att jämföra med då jag varken läst texten eller sett de andra versionerna. För en nybörjare som mig fungerade filmen bra; det är ruskigt vackert foto som passar de avskalade miljöerna och den mystiska handling som serveras. Filmen luskar på i ett lugnt tempo som med jämna mellanrum blir väldigt spännande, men det spårar aldrig ut. Skådespeleriet är grunden som filmen bygger vidare på; Wasikowska gör en bländande insats som Eyre och Fassbender trollbinder med sin närvaro och tillsammans utgör de ett par med kemi, glöd och fantastiskt samspel.

Judi Dench dyker upp vid sidan om och delar med sig av sin magi medan Jamie Bell tyvärr känns malplacerad. Relationen mellan huvudkaraktärerna skildras dock väldigt ytligt och filmen når inte det djup som dess potential hade tillåtit, vilket bidrar till att man inte riktigt blir berörd och de dramatiska scenerna inte bränner till. Jane Eyre är en välspelad och bitvis spännande film som ibland nosar på de högre betygen men slutligen lyckas kamma hem en stark trea.

3/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: mystiska ljud på nätterna - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Contagion

…en raket som kraschar halvvägs

En okänd sjukdom, lik influensan, börjar sprida sig som en löpeld världen över och det tvingar de bästa och mest framstående personerna inom området att samlas för att hantera situationen på bästa sätt. Man får följa ett drös olika personer, allt från läkare och forskare till vanliga människor som försöker göra det bästa av läget och klara sig. Det blir en kamp mot tiden samtidigt som fler och fler blir smittade.

Trailern lovar en spännande och fartfylld thriller med mer realism och trovärdiga scenarier än de typiska virusfilmerna; tillsammans med några av de bästa skådespelarna inom branschen är det ganska självklart att förväntningarna är höga. Filmen börjar bra, spänningen trappas upp fort och snaran dras åt – men då går all luft ur. Plötsligt förvandlas filmen till en trivial, trög och undervisande dokumentär istället för smart underhållning.

Vi får bland annat se Kate Winslet, Jude Law, Matt Damon och Marion Cotillard i olika roller, den sistnämnda är knappt med i 10 minuter. Hade det inte varit för stabila insatser från skådespelarna och de tunga namnen som syns på affischen hade filmen inte kommit någonvart, men nu lyckas den bygga upp lite stämning innan den liksom en raket kraschar halvvägs. Contagion får en svag tvåa.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: livsfarligt virus - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

 
TRAILER

One Day

Ordinarie historia i spännande tappning

Emma (Anne Hathaway) och Dexter (Jim Sturgess) träffas kvällen den 15:e juli när de firar deras examenstagande. De spenderar natten med varandra och härifrån får vi följa deras liv tillsammans – eller var för sig – under 20 års tid på årsdagen av dagen de första gången träffades, den 15:e juli. För Emma förändras livet drastiskt medan Dexter blir framgångsrik…

Hathaway och Sturgess har finfin närvaro och stämningen mellan dem är övertygande i filmen som för övrigt har en rätt så vanlig och ”plain” handling om orubblig kärlek som vinner över allt. Själva upplägget gör att det blir fängslande att se karaktärerna år för år och man undrar vart de befinner sig, på samma gång skapas en känsla av att filmen rör sig framåt och att det faktiskt händer något.

Musiken är riktigt vacker och välkomponerad, miljöerna mysiga och det bjuds på några riktigt sorgliga scener som fick en och annan att snyta sig i biosalongen. Filmatiseringen av den omtyckta boken gick hem hos mig och trots några förutsägbara händelser blev jag gripen och medryckt av den fina historien. Det blir en stark trea till One Day.

3/5  

Foto: 3

Skratt: 2

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: 15:e juli - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Drive

Gosling lyser

Drive kretsar runt en stuntman (Ryan Gosling) som på fritiden kör bilar åt kriminella och extraknäcker; annars jobbar han som mekaniker vid sidan om. Han lever ett stilla liv tills han möter granntjejen Irene (Carey Mulligan) som bor i lägenheten intill ihop med sin son. De utvecklar känslor för varandra som kompliceras när Irenes man släpps ur fängelset och återvänder hem. Med honom återvänder även gamla problem som vår stuntman bestämmer sig för att ta itu med.  

Ryan Gosling har alltid varit en av mina favoritskådespelare; han behöver inte göra mycket för att trollbinda sin publik och här finns inget undantag. Han spelar sin karaktär med sådan lugn, säkerhet och elegans vilket tillsammans med den oerhört täta musiken skapar stunder av ren filmkonst. Mulligan passar perfekt i sin roll och har en tydlig kemi med Gosling vilket gör att scenerna med duon blir felfria och vackra att se på.

Några nagelbitarscener sätter fart på den annars ganska lugna filmen och driver fram handlingen, samtidigt som de grova våldsscenerna både chockar och på ett mystiskt sätt passar filmens atmosfär. Fotot samt ljussättningen är suveräna och hand i hand bidrar de till att skapa en filmupplevelse man sent glömmer. Detta är en av årets bästa filmer som många förmodligen inte kommer märka av, och Gosling är ett namn att lägga på minnet. Betygsfemman är ytterst nära.  

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 5

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 5

Filmens specialitet: tystlåten förare - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

The Lincoln Lawyer

Fungerande rättssystem..?

Advokaten Mick Haller (Matthew McConaughey) får representera den rika Louis Roulet (Ryan Phillippe) när han blir anklagad för misshandel och våldtäktsförsök. Roulet påstår att han är oskyldig, men när Haller gräver djupare i fallet kommer han över en del information som visar att en av hans gamla klienter, Jesus Martinez, har större roll i hans nuvarande fall än vad han kunde ha trott.

Baserat på en bok och med ett händelserikt upplägg bjuder The Lincoln Lawyer på fina skådespelarinsatser och spänning, för att inte tala om några otippade överraskningar på vägen. McConaughey som annars brukar välja tveksamma roller visar här att han faktiskt kan agera och Phillippe passar bra i sin skräddarsydda rikemansroll. William H. Macy, John Leguizamo och Josh Lucas dyker upp i mindre roller och bidrar med lite stjärnglans.

Ju mindre man vet om filmens story desto mer lär man njuta av den och trots dess längd på nästan 120 minuter kände jag att en del karaktärer blev underutvecklade. När alla bitar faller på plats inser man att rättssystemet kanske inte är så välfungerande och rättvist som man tror; det gynnar speciellt de som har mycket pengar. Det blir en stark trea till The Lincoln Lawyer.

3/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: välfungerande rättssystem? - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER

Shank

Amatörfilm med hjärta

Shank är en brittisk film som kretsar runt Cal som är en kriminell och osäker kille som umgås med andra kriminella, neddrogade tonåringar. Hans vardag består av att dricka, festa och knarka – kanske smälla till någon också? Ingen vet att han i hemlighet är homosexuell och träffar killar för att låta dem utnyttja honom, vilket han verkar tycka om. När han en dag går mot sina kriminella polare och räddar Olivier från att slås börjar något mer än vänskap mellan dem, samtidigt som han blir tvungen att hålla sig undan sitt gäng.

Det har gjorts åtskilliga filmer som handlar som homosexuella ungdomar som kommer ut och oftast har dessa filmer skildrat handlingen genom komik eller romantik – här är det rått, grått och riktigt hemskt. Skådespeleriet lämnar en hel del att önska och Cals kärlekshistoria med Olivier är riktigt illa spelat, det är framför allt bland de kriminella ungdomarna som skådespeleriet griper och övertygar. Just därför blir de flesta scener, om inte alla, mellan Cal och Olivier genant dåliga. Det blir inte bättre av att de inte har någon kemi alls.

Det är mycket sex och naket, scenerna mellan Cal och Olivier blir ibland repeterande och oftast dåligt spelade, men som helhet håller filmen ihop och utvecklas till en väldigt spännande film med en ångestfylld upplösning. För att vara en amatörfilm är detta ett godkänt försök, men det hade fungerat betydligt bättre med större budget och framförallt skickligare skådespelare. Det blir en tvåa till Shank. 

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: att komma ut - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!


TRAILER