3D utan glasögon

Tycker du det är jobbigt att ha glasögon på dig när du ska se 3D-filmer? Oroa dig inte, för snart kommer tekniken som tillåter filmer att visas i 3D, men utan glasögon! Det är Apple som har utvecklat den nya tekniken och man kommer först och främst att satsa på spelmarknaden, men inom en snar framtid kommer vi kunna se animerade filmer som Draktränaren och Legenden om Ugglornas Rike helt och hållet utan glasögon!

Tatum i Expendables 2?

Som sagt kommer The Expendables få en uppföljare och man letar efter lite nytt blod som kan ge uppföljaren en knuff i rätt riktning. Nu ryktas det om att Channing Tatum, som har spelat allt från skolpojke till tragisk soldat, kommer dyka upp i film nummer 2 i serien. Nåt att ha?

The Last Exorcism

Lovande start som förstörs av mjäkigt slut

Om du ser affischen, trailern och läser lite om filmen tror du att detta är den ultimata skräckfilmen. Men låt bli, kolla inte på några klipp och läs inget om filmens handling. Du lär bli positivt överraskad, eller aningen besviken som jag blev. Vi får följa Cotton som är en före detta präst och utför exorcismer på personer som sägs vara besatta av demoner. Men innerst inne känner han att hela proceduren endast är på låtsas och att det folk verkligen är drabbade av är det psykologiska, att de tror att de är besatta demoner. Tillsammans med två kameramän åker han till en far som tror att hans dotter är besatt och börjar sina vanliga rutiner; samtidigt som han är fast besluten vid att bevisa och dokumentera skandalen bakom exorcismer.

Filmen är filmad som en dokumentär, med skakig kamera och kornigt foto. Detta funkar till filmens fördel och den största delen av inledningen läggs ner på att lära känna Cotton, hans familj och varför han tänker göra det som han ska göra. Man hinner även pressa in några intervjuer med lokalbefolkningen som är troende och de får uttrycka sina åsikter, vilket är intressant och komiskt. Så i stort sett börjar filmen bra och spänningen och mystiken kommer smygande fram. Många klichéer som andra skräckfilmer innehåller, främst demonfilmer, leker man friskt med och det är riktigt underhållande att se Cotton utföra sin första exorcism där han har riggat allt.

Tyvärr är det mot slutet filmen börjar dala och efter enstaka obehagliga scener blir det hastiga slutet både väldigt kort och tråkigt, trots att twisten är menad att överraska. Det är en besvikelse, eftersom början av filmen satte ribban så högt och slutet förstör allt som filmen dittills byggt upp. Detta drar ner betyget rejält, tillsammans med att dokumentären är musiksatt (?) under dess skrämmande sekvenser. En dokumentär ska vara helt ”naken”, utan vidare musikeffekter och liknande, men under de skrämmande scenerna skiftar klippningen från olika vinklar och plötsligt dyker det musik upp i bakgrunden. Annars är skådespeleriet och konceptet bra, vilket leder till att The Last Exorcism får en stark tvåa.

2/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 2

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: exorcisten i Blair Witch anda - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=NmrSR5O9QXc

Avatar

Visuellt bland det bästa som gjorts

Jake Sully (Sam Worthington) väcks upp, han har fått i uppdrag att resa till planeten Pandora för att slutföra ett uppdrag som hans tvillingbror var ämnad för. Men nu, efter hans död, är det Jake som får ersätta honom och resa till den okända planeten. När han är framme på människornas bas på Pandora får han i uppgift att infiltrera den levande rasen som bor på planeten; Na’vi. Dessa kattliknande varelser som skiftar mellan blått och olika nyanser av turkost bor i ett enormt träd mitt i djungeln. Trädet råkar växa ovanför en värdefull källa som människorna vill åt och därför blir Jake, tack vare Avatar-programmet, utseendemässigt lik en Na’vi, och därefter kan han börja sitt uppdrag. Men Jake faller direkt för kulturen, synen och samhörigheten som stammen har, för att inte tala om att en viss Na’vi som stjäl hans hjärta.

Som ni märker är detta ingen originell historia, utan det är lite små gamla klassiska historier som satts ihop och vispats hop till Avatar. James Cameron som står för regin har även stulit lite från sin förra succé Titanic och kryddat historien i Avatar med förbjuden kärlek av högsta möjliga grad. Tack och lov ligger inte filmens styrka i dess historia utan det är utförandet och den stora helheten vi får titta på. För där Titanics kärlekshistoria utspelade sig på världens största fartyg har man i Avatar bytt ut fartyget mot en ny planet som i sin tur leder till nya djurarter, växter, miljöer och banbrytande effekter; inte vilka effekter som helst, utan med Avatar kom även 3D-vågen.

Det bjuds på massvis av storslagna och sagolika scener där vi tack vare 3D-tekniken får komma nära Pandoras djungel, dess djur och dess djupa dalar och svävande klippor. Det är scener som man upplever i drömmar, och miljöerna har man aldrig ens föreställt sig. De felfria effekterna ger en trovärdighetskänsla som filmer sällan har och fotot är briljant; allt från färgsättningen av de olika varelserna till den självlysande djungeln är en fest för ögat. Skådespeleriet finns det inte mycket att säga till om eftersom det mesta är animerat, men det är kul att se både Sigourney Weaver och Michelle Rodriguez i mindre roller. Filmmusiken håller dock inte hela vägen och på många ställen känns den bara som utfyllnad utan att uppfylla något syfte.

Men Avatar sträcker sig vidare och tar sig an ämnen som är aktuella än idag. Problemet med att våld inte är lösningen till allt och hur vissa av världens länder för sig mot varandra avspeglas klart och tydligt i filmen. Det är fantastiskt att Cameron lyckats föra in små ledtrådar och likheter med världen idag och göra oss tittare medvetna om att vi människor inte är så ”bra” som vi tror att vi är.

Avatar kommer ha samma effekt för 3D-tekniken som Terminator 2 hade för effekter i överlag och trots dess svaga historia är det en film som man kan se om många gånger och hänföras varenda gång. Det blir en fyra till Avatar.

4/5

Foto: 5

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 4

Effekter: 5

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: styrka är inte allt - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=5qmq9wbW_9w

Scott Pilgrim Vs. The World

Udda film som man antingen älskar eller hatar

Scott Pilgrim (Michael Cera) träffar en tjej som han faller handlöst för. Hon heter Ramona, ändrar hårfärg med jämna mellanrum och oturligt nog har hon sju galna, farliga expojkvänner som inte vill släppa henne så lätt. När de väl får reda på att hon har fått en ny beundrare som kan bli hennes pojkvän, blir det kaos. Nu måste Scott möta hennes exkillar, en och en, för att göra upp och visa hur långt han är beredd att gå för tjejen han vill ha. Det blir en farlig kamp på liv och död som påminner väldigt mycket om ett datorspel.  

Detta är en mycket udda film som är väldigt speciell. Allt från konceptet och upplägget, till det visuella och klippningen är smått mystiskt och irriterande. Bara själva taglinen är ”an epic of epic epicness” och genom att ha läst det ska man förstå om filmen tilltalar en eller inte. Regissören är Edgar Wright som ligger bakom Shaun of the Dead som jag har oerhört svårt för och Hot Fuzz, som är en förbättring mot Shaun of the Dead. Tyvärr faller Scott Pilgrim Vs. The World i samma kategori som Shaun of the Dead.

Jag tilltalades inte av något alls under filmen och ska jag vara helt ärlig fann jag rullen aningen seg och töntig. Dess speciella stil sticker ut på ett dåligt sätt och effekterna är som tagna ur ett tv-spel (vilket är meningen), men det förklarar inte varför det är så oerhört tråkigt och trist att se den bleka huvudrollsinnehavren Michael Cera slå ner folk. Jag kan dock inte förneka att konfronteringar mellan Scott Pilgrim och Ramonas ex var helt utan sina moments samt några välkända skådespelare som dyker upp i biroller kryddar upp filmen en aning. Det blir en stadig tvåa till Scott Pilgrim Vs. The World.

2/5

Foto: 2

Skratt: 2

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 1

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: livet är ett tv-spel - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

The Golden Compass

Ingen ny Sagan om Ringen, men...

Efter miljardsuccén med Sagan Om Ringen trilogin kommer New Line Cinemas senaste storsatsning, och även här är det fantasyfilmer baserade på populära böcker. Men blir det lika bra? Blir det lika stort? Blir det lika svårslaget, populärt och hyllat som Ringen? Svaret är enkelt: nej, och det är många, tydliga faktorer som spelar roll här. 

Personligen har jag inte läst böckerna, så jag vet inte hur mycket dem missat och inte tagit med i filmen. Men det syns på sina håll och speciellt i slutet att dem hoppat över några kapitel. Nykomlingen Dakota Blue Richards spelar huvudrollen Lyra Belacqua och den hett efterlängtade Nicole Kidman dyker upp som den osäkre Marissa Coulter. Det är synd att Kidmans karaktär får så lite utrymme, hade gärna sett mer av henne. Kidmans spel är som alltid felfritt och Richards gör bra ifrån sig trots att hon saknar charm helt och hållet. Eva Green och Daniel Craig (båda från Casino Royale) dyker upp i småroller här och där. Deras karaktärer kändes inpressade och fick inte alls det utrymme dem förtjänade.

När filmen väl kommer igång är handlingen fortfarande aningen sluddrigt eftersom det mesta hastas igenom i början. I mitten av filmen får man grepp om allt och hänger med. Det första som väckte mitt intresse var att detta inte är en barnfilm. Absolut inte. Här används ord och begrepp som jag knappt förstod, förklaringar som är alldeles för komplicerade för att barn ska förstå samt scener som är alldeles för våldsamma för barn. Men å andra sidan tyckte jag att vissa detaljer, som att varje människa har sin själ i form av ett djur som går bredvid sig själv, var riktiga guldkorn. Jag kan förstå varför böckerna är så omtyckta och älskade. 

Effekterna som utgör en mycket stor del av filmen är påkostade och snyggt gjorda, men på många ställen blir det för mycket samtidigt och då ser det ut som en animerad film från Pixar vilket är lite synd. Musiken, fotot och kameraarbete ligger på standardnivån, det är varken märkvärdigt eller dåligt. När vi väl kommer till slutet har vi bjudits på det mesta, men inget är spektakulärt, inget får publiken att höja sina ögonbryn. Med tanke på hur filmen slutar har det en viss motsatt effekt, då slutet är en av de sämsta på länge. Man lämnas med en eftersmak som stannar alltför länge, trots att filmen glöms bort fort.

Detta är visserligen ingen ny Sagan om Ringen, ingen ny Harry Potter eller Narnia heller för den delen, men om man jobbar på uppföljarna kan det bli något att hålla ögonen på i framtiden. Betyget blir en sval trea.

3/5  

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: 3

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: animerad isbjörn - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=oj61Q5KPues

Fyra År Till

Förbjuden kärlek inom politik

Jag har sett och hört talas om förbjuden kärlek mellan två personer. Som i Titanic. Eller Dagboken. Men förbjuden kärlek, eftersom man tillhör två olika partier? Nja, det låter inte så övertygande. Vad om dessa två personer är män? Nu börjar det likna något. Den ena är socialdemokrat och den andra folkpartist. De stöter på varandra av en slump och utav detta spirar en romans mellan David (Björn Kjellman) och Martin (Eric Ericson). Till en början är det gulligt, roligt och spännande, men snabbt inser David att han inte kan fortsätta på det spåret. Han är gift, förstår ni.

Patrik 1,5 tillhör genrens bättre typ av film, speciellt med tanke på att den är svensk. Den lyckas vara klockren, rolig och gripande. Fyra år till däremot känns ganska torr och träig, trots att enstaka scener bidrar med skratt och kemin mellan Kjellman och Ericson är fin. Filmen lyfter aldrig, dialogen känns på sina håll ointressant och hela bakgrunden med politik är trist, så länge du inte är insatt och intresserad. Annars bjuds det inte på så mycket mer, och har du svårt för män som kysser varandra ska du hålla dig på avstånd.

Till största delen vill man slå till huvudkaraktärerna och få dem att bete sig som vuxna istället för femåringar och filmen blir löjligt förutsägbar halvvägs. Trots detta finns det några roliga scener och jag hade aldrig tråkigt under filmens gång. Det blir en svag tvåa till Fyra år till.

2/5

Foto: 2

Skratt: 2

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: gaykärlek & politik - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Glee i Buffy?

Nu när serien om Buffy ska bli film ryktas det om att Glee-skådespelerskan Heather Morris (Brittany) kommer axla huvudrollen som Buffy. Ingen Sarah Michelle Gellar alltså, utan det blir Morris som får slakta vampyrer. Serien skapare, Joss Whedon, har bestämt sig för att ta avstånd från projektet.

Ingen Salt 2?

Efter succén med Salt där Angelina Jolie spelade en hemlig agent, har det vart snack om en del två. Dock så säger ettan regissör, Philip Noyce, att han kommer tacka nej till att regissera en uppföljare, eftersom det känns som om han inte har mycket mer att bidra till Salts värld. Jolie är dock positivt inställd till en del 2.  

Easy A

Smart, rapp och rolig

Olive (Emma Stone) är en smart och söt tjej som går i high school utan större bekymmer. När Olive och en av hennes tjejkompisar står och diskuterar vad hon haft för sig under helgen får hon för sig att skämta till det, och hon säger att hon träffade en kille som hon förlorade sin oskuld med. Nyheten om att hon förlorat oskulden sprids runt i skolan fortare än hon någonsin kunde ana och ganska snart går det upp för henne att ingen uppfattat att hon skämtat. Så därför spinner hon vidare på ryktet och följder upp det hela med ännu fler sexhistorier, och når till slut en punkt där hon blir skolans största slampa.

Detta är absolut den bästa och mest klockrena high school filmen på evigheter, nästan sedan Mean Girls kom ut. Manuset är välskrivet och smart, skådespelarna är riktigt bra i sina roller och hela storyn i sig är ganska udda. Det relativt nya stjärnskottet Emma Stone har en karisma och charm som är ständigt närvarande och en av filmens största styrkor är utan tvekan hennes insats. Det är ganska intressant att filmen tar upp ett sådant aktuellt ämne; hur långt är vi redo att gå för att folk ska tro att vi är någon annan än oss själva? Detta är det perfekta exemplaret på tjejen som är ”nobody” och vill bli någon, men lyckas bli slampan som alla snackar skit om.

Filmen har ett antal riktigt roliga scener som fick mig att skratta högt, och det är ganska många kända skådespelare som dyker upp lite överallt. Allt från Penn Badgley från Gossip Girl till till Stanley Tucci från It’s Complicated och Amanda Bynes från She’s the Man ploppar upp i diverse roller. En halvtimma innan filmen tog slut kände jag dock att den tappade fokus och originalitet, men tänker man efter finns det inte många andra sätt att avsluta en sådan film på. Det blir en svag fyra till Easy A.

4/5

Foto: 3

Skratt: 4

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: vem vill du vara? - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

The Other Guys

Kul polisrulle

Allen (Will Ferell) och Terry (Mark Wahlberg) är två poliser som får göra skitjobbet. Medan andra åker ut för att bekämpa brott och synas, får dessa sitta framför sina bord med massor av pappersarbete. Allen är ganska nördig av sig och klagar inte, men Terry vill utvecklas och ”flyga”, som han så fint uttrycker. Med tanke på vad Allen och Terry har varit med om tidigare i sina karriärer blir de lätt utsatta av andra poliser, men efter att Terry börjat upptäcka något konstigt i ett brott dras de in i en härva som ger de chansen att visa vad dem verkligen går för.

Jag har alltid haft svårt för Will Ferell, men här lyckas han faktiskt vara ganska rolig. Jag skrattade ett par gånger åt hans nördiga karaktär och även Wahlberg lyckas underhålla. Dock så ser man ganska tydligt hur han anstränger ansiktsmusklerna för att inte brista i skratt under vissa scener som innehåller komisk dialog, och detta fungerar faktiskt till filmens fördel. Många kända ansikten visar sig under filmen, allt från Eva Mendes och Samuel L. Jackson till The Rock och Michael Keaton.

Inledningen av filmen är vasst och underhållande, skämten håller nästan hela vägen tills det är ca 30 minuter kvar. Då slutade jag småfnissa som jag gjort under rullens gång; det är riktigt typiskt filmer i denna genre att börja bättre än vad de slutar. Dock så måste jag erkänna att The Other Guys var bättre än mina förväntningar och att trailern inte gör den rättvisa. Det blir en stadig trea.    

3/5

Foto: 2

Skratt: 3

Musik: -

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: mest misslyckade polishoppet någonsin - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Clash of the Titans 2 ska bli bättre

Sam Worthington, huvudrollsinnehavaren i Clash of the Titans säger att del 2 ska bli bättre än ettan. Han är inte nöjd med sitt skådespeleri och säger att han ska agera bättre i uppföljaren, som i överlag ska vara bättre. Med tanke på hur mycket som kan förbättras är det inte något litet han lovar direkt. Vi väntar med spänning.

The Sorcerer’s Apprentice

Nicolas Cage lär ut magi

Dave (Jay Baruchel) blir som ett litet barn märkt för livet efter att ha stött på en underlig man vid namn Balthazar (Nicolas Cage). Balthazar sugs ner i en urna mitt framför Daves ögon och mycket mer händer inte, Dave försöker glömma det som har hänt och filmen hoppar 10 år in i framtiden, då urnan återigen öppnas, Balthazar kommer ut och letar upp Dave för att tala om för honom att han är en trollkarl. Inte vilken trollkarl som helst, utan han ska bli efterträdaren till en oerhört mäktig trollkarl och det är viktigt att Dave lär sig att hantera sina krafter. Under tiden smider den onda Maxim (Alfred Molina) planer på att frigöra onda krafter i form av Morgana, en ond häxa som vill ta över världen.

Som ni märker är storyn väldigt basic och påminner både om Harry Potter och andra filmer i denna genre. Jay Baruchel är inget charmtroll heller, så filmen bärs upp mest av Cage och Molina, som är riktigt underhållande i sin roll som den ondskefulla Maxim. Han själ varje scen som han dyker upp i och när han kommer vet man att det snart kommer explodera, blixtra och trollas som aldrig förr. Det händer saker och ting nästan hela tiden, handlingen förs framåt blixtsnabbt och effekterna staplas ovanpå varandra snabbare än en duracellkanin på Redbull. Det är snyggt, underhållande och riktigt förutsägbart. När Daves barndomskärlek dyker upp vet man precis vilken nivå denna film befinner sig på, och faktum att detta är en barnfilm för barn. 

Släng med en drake, en blond brutta och en persisk kvicksandsmatta så får du 90 minuter som är väldigt underhållande och snyggt förpackade, men samtidigt fattig på överraskningar och smart humor. Det blir dock en trea till filmen.

3/5

Foto: 2

Skratt: 2

Musik: -

Skräck: -

Action: -

Effekter: 3

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: drake går loss i Chinatown - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=9VZllR44gdA

Legend of the Guardians: The Owls of Ga’Hoole

Smärtsamt vacker och hemsk

Soren är en uggla som bor tillsammans med sin bror Kludd, sin yngre syster Eglantine och sina föräldrar. En natt ramlar han och hans bror ut ur boet och de hamnar på marken nedanför trädet. Eftersom de fortfarande är små har de inte lärt sig flyga och det dröjer inte länge innan två stora ugglor kommer och tar dem därifrån. De tas till ett ställe där det finns massvis av ensamma, unga ugglor som tvingas att arbeta under hot och skrämmande omständigheter. Ganska snabbt särar man på Soren och Kludd och de sätts på olika stationer. Soren träffar Gylfie, en pytteliten uggla som han blir vän med och tillsammans bestämmer de sig för att fly därifrån.

Efter att ha sett filmen i tjugo minuter stod det ganska klart för mig att detta inte är någon barnfilm. Barn kan se filmen, men jag tror inte de får ut hälften så mycket som vuxna får. Likheten med förintelsen, dess uppbyggnad och system är skrämmande påtagligt, filmens ton mörk och det är mycket död och elände som genomsyrar filmen. Däremot är animationen det snyggaste som visats på den stora duken i år, och 3D-effekterna är fantastiska. Zack Snyder, filmens regissör, har med hjälp av slow motion skapat de vackraste scener som jag sett i en animerad film. Jag blev riktigt rörd av filmens handling och tycker det är starkt av skaparna att våga ge ut en animerad film med så seriöst budskap.

Det är synd att filmen inte fått så mycket uppmärksamhet eller den kritik den verkligen förtjänar, då många klagar på att filmens story är alldeles för svag, medan jag tycker motsatsen. Det enda som inte är tilltalande med filmen är titeln, som för övrigt är ”Legenden om ugglornas rike” på svenska. Annars är detta en vacker, gripande och spännande animerad film med några perfekt utförda stridsscener. Det blir en stark fyra.

4/5 

Foto: 5

Skratt: 3

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: 5 (i detta fall, 3D-effekter)

Skådespeleri: -

Filmens specialitet: tro på dina drömmar - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Transporter – som TV-serie?

Trilogin med Jason Statham ska nu bli en TV-serie på 12 delar. Det sägs att en ”hemlig” amerikansk tv-bolag redan köpt rättigheterna som gick loss på $48 miljoner. Det är dock inte klart om filmernas huvudrollsinnehavare Statham kommer medverka eller inte, men det blir spännande att se hur detta utvecklas.

Skyline

Snygg yta och inget mer

Bröderna Strause som är mest kända för att jobba med effekter, står bakom regin för Skyline. Dessa bröder stod även bakom regin för Alien Vs. Predator 2, som var en katastrofal rulle på alla möjliga plan. Dock så är Skyline ett steg i rätt riktning, trots att filmen inte är jättebra. Efter en natts festande och supande vaknar Jarrod, Terry och Elaine av att ett starkt blått ljus lyser in i lägenheten. Tillsammans med de andra som festat där natten innan försöker de ta reda på vad ljuset kommer ifrån. Ganska snart går det upp för dem att utomjordingar är i farten och detta är upptakten till en kamp för att överleva.

Tyvärr har man inte lagt ner större tid på att utveckla karaktärerna eller ge filmen någon tyngd överhuvudtaget. De flesta skådespelarna är från tv-serier och de lyckas inte riktigt bära upp filmen. Rullen brister även är det kommer till originalitet, och rent utseendemässigt och visuellt har man sett liknande stuk på utomjordingar i andra filmer. Bitvis påminner Skyline väldigt mycket om War of the Worlds, men i detta fall är det något positivt. Effekterna är dock snygga med tanke på att det är brödernas specialitet och filmen bjuder som helhet på spänning och godkänt underhållningsvärde.

Skyline passar de som prioriterar effekter och explosioner före en bra story, smarta karaktärer och ett välskrivet manus. Det blir en stadig tvåa till Skyline.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: 2

Effekter: 3

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: människosugande rymdskepp - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=1rtqUy34Tjk

Jonah Hex

Värdelös på alla plan

Jonah Hex (Josh Brolin) blir förrådd, hans familj mördas framför hans ögon och han blir efterlyst. Mannen bakom allt detta, Quentin Turnbull (John Malkovich), iscensätter sin egen död och på så sätt slutar Hex att leta efter honom. Istället börjar han jobba som prisjägare, som fångar skyldiga personer mot en viss summa pengar. Plötsligt kontaktas han av presidenten, eftersom nationens säkerhet är i fara; Turnbull har i hemlighet planerat hur han ska störta landet, och den enda som kan hindra honom är Hex.

Det är synd att se skådespelare som Brolin, Malkovich och även Michael Fassbender (från 300 & Inglourious Basterds) i sådan smörja som det här. De ger onödigt mycket tyngd till karaktärer i en film som glöms bort i samma sekund som man tittar på den. Megan Fox dyker också upp i fem minuter, avklädd och retuscherad till tusen, fast hennes talanger är ju grovt begränsade så hon platsar i en film som denna. Dess actionscener är riktigt tråkiga, effekterna fula och klippningen leder till huvudvärk.

Många delar av filmen är alldeles för mörk så att man inte ser vad som händer, och när man väl hänger med dönar musiken på med full kraft och får mig att förlora koncentrationen. Dess längd på 73 minuter säger väl allt, för övrigt. Man hinner inte få så mycket grepp om det hela, utan det känns mer som en hastig genomgång inför en ”hel” version av Jonah Hex. Filmen får en välförtjänt etta.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: 1

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: hämnd - 1

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=_l0zSd_DQQ4

The Brave One

Realistiskt och skrämmande om återhämtning

Senast jag såg Jodie Foster var det i Panic Room. Där gjorde hon en bra insats, och filmen var för övrigt mycket spännande och bra. Jag undvek hennes Flightplan efter all negativ kritik som jag hörde och nu är hon tillbaka, i The Brave One som i Sverige översatts till The Stranger Inside (!!), vilket är riktigt konstigt. Handlingen är simpel och enkel att följa; Erica Bain (Jodie Foster) och hennes pojkvän David Kirmani (Naveen Andrews) är ute på promenad när de träffar på ett kriminellt gäng som slår och misshandlar dem brutalt. Efter att ha legat i koma under veckor vaknar Erica upp och blir medveten om sin situation; hon har förlorat sin pojkvän, hon är ensam och hennes jobb kan tas ifrån henne. Detta är upptakten till filmen, som efterhand utvecklas mer och mer.

För det första måste jag berömma Fosters insats som en ensam, skrämd och osäker kvinna i New Yorks gator. Hon gör ett strålande jobb eftersom hennes insats känns trovärdig och realistisk. Hon glänser i alla scener och spelar ut till max, vilket bara känns rätt. Vi har även Mercer (Terence Howard) att se fram emot, hans roll som polis känns lite tråkig men han gör det bästa utav det. Mercers och Ericas öde korsar varandra till slut, och även här uppstår det känslor som man vet är fel, men ändå inte kan neka.

I stort sett är detta en mycket lugn och enkel film, det finns inga avancerade effekter eller bombastisk musik att gå efter. Det handlar om Ericas känslor, om hur hon upplever sitt liv och vad hon gör för att situationen ska bli bättre. Den Oscarsbelönade regissören Neil Jordan lyckas göra en bra och trovärdig film utan att spreta till det alldeles för mycket. På sina håll är filmen riktigt rå och våldsam, något som kan överraska och störa en del av publiken.

Kameraarbetet är riktigt bra, det är snyggt och många så kallade ”konstiga” vinklar ger en ny och fräsch känsla. Vissa scener är oerhört snyggt ihopklippta, som till exempel operations/sexscenen som verkligen berörde på ett känslomässigt sätt. Det låter säkert mycket konstigt, personligen upplevde jag det också som väldigt konstigt, men det kommer säkert vara många som blir känslomässigt berörda av den scenen (och många andra scener). Slutligen kan jag bara berömma filmen och det enda som är aningen negativt är storyn i sin helhet som inte känns riktigt nytt, utan man har sett det tidigare i andra filmer. Annars är detta en riktigt bra och välspelad film för den som sätter känslor före pang-pang.

4/5 

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: att återhämta sig - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Narnia floppar

Den tredje delen i serien om Narnia floppar. Den första filmen i serien spelade in $65 miljoner på sin premiärhelg och den andra $55 miljoner, mot $24,5 miljoner som tredje delen spelade in, trots att den visas i 3D (vilket medför högre biljettpriser = större intäkt). Detta är nog slutet för Narnia.

Legolas i The Hobbit?

Det är mycket som sker i The Hobbits värld just nu. De senaste ryktena kretsar runt Legolas, spelad av Orlando Bloom. Det sägs att hans karaktär ska vara med i filmen trots att han inte är med i boken. Känns som om Jackson verkligen försöker få en koppling mellan Ringen och The Hobbit. 

The Curse of the Golden Flower

Storslaget, välspelat och gripande

Från skaparen av Hero och Flying Daggers kom denna film som släpptes 2006, en film om en kungafamilj med många hemligheter och skelett i garderoben. Vi får följa Drottningen (spelad av en lysande Li Gong) och hennes liv i det stora ”slottet”, hur hon känner sig fast i ett förhållande som inte kan rubbas och hur hennes söner en efter en vänder sig mot henne på grund av kungens giftiga sinne.

Det är mycket storslaget, påkostat och färgglatt. Kostymerna är riktigt imponerande, vissa kläder är så stora, överdrivna och välsydda att det nästan blir löjligt. Men ska det kosta så ska det, för allt i denna film är överdådligt. Det är en fest för ögat och det invecklade storyn gör det hela bättre, det är drama på hög nivå. Missar man en minut kan det hända att man inte förstår hela filmen.

Denna film är inte lik regissörens tidigare filmer, det är inte lika mycket action, slagsmål och fantasifulla sekvenser med svävande personer och liknande. Här är det däremot en hel del dialog och drama som för storyn framåt, och mot slutet kommer filmen storslagna klimax. Det blir en ljus fyra till The Curse of the Golden Flower.

4/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: 3

Effekter: 3

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: kungadrama - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=MqiD9MDFKGQ

Ny Robin Hood?

Skaparna bakom Matrix-trilogin, bröderna Wachowski, funderar på att göra ännu en ny version av Robin Hood. De funderar på att göra en modern version som riktar sig mot dagens samhälle, eftersom de anser att filmens innehåll är väldigt aktuellt.

John Cena som Batman?

Nu när den tredje delen av Batman-serien ska skomma ut, med Christopher Nolan i registolen och Christian Bale i Batmandräkten, går det rykten om att Nolan inte kommer göra fler filmer. Om regissören byts innebär det att även skådespelaren som spelar Batman kommer ändras, och i detta fall sägs det att John Cena är aktuell för rollen som Batman.

Dear John

Som spunnet socker doppad i skit

John (Channing Tatum) är soldat. Han är tystlåten, omedvetet sexig och har ett mörkt förflutna, för att inte tala om ett icke existerande förhållande med sin problemtyngde pappa. Savannah (Amanda Seyfried) är söt, godhjärtad och nästan oskuld, för att inte tala om att hon varken röker eller dricker (eller lever alls). Under en sommar träffas dessa två personer under två veckor och blir kära. Och då menar jag inte som en sommarfling, utan de faller ner för berg och klippor och blir totalt förälskade i varandra, så när John ska iväg och skapa ordning i Afghanistan lovar han henne dyrt och heligt att han ska skriva brev till henne och berätta allt han upplever.

Första tjugo minuterna är de två veckor då dessa duvor faller för varandra, resten av filmen skildras genom tid och rum, genom brev och bristande manus som är så sockrigt och omodernt att jag ville skrika och dö av sockerchock. De bekräftar för varandra att deras hjärtan, tankar och drömmar är hos varandra att det enda dem har gemensamt är månen, för den ser likadan ut vart man än är (no shit?). När John bestämmer sig för att förlänga sin tid som soldat blir Savannah förstörd och trubbel uppstår i paradiset. Hon får reda på det under en av hans lediga helger, då han är tillbaka i hennes armar och istället för att säga ”din jävla idiot, jag har väntat ett år och orkar inte vänta två år till” säger hon inget, utan blir kåt och har sex med honom istället.

Mot slutet kommer filmens lilla överraskning, som är så omotiverad och dålig att jag börjar undra om Lasse Hallström (som är filmens regissör) med mening vill tortera publiken. Inte nog med att han bygger upp hela filmen på fluff och sockervadd, utan nu doppar han ner fluffet i färskt hundskit och förstör hela filmen. Visst att storyn är baserad på en bok, men det är även Dagboken som betraktas som en av de bästa filmatiseringarna av en romantisk bok någonsin  – till motsatsen av Dear John, som ekonomiskt klarade sig bra men kvalitémässigt sjunker in till jordens mittkärna. Betygsettan är solklar.

1/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: 1

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 2

Filmens specialitet: socker - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

Mer om The Hobbit

Mikael Persbrandt kommer spela rollen som Beorn, en man som kan ändra skepnad till en stor, lurvig björn. Som vanlig människa ser han väldigt stor och skäggig ut, nästan som Hagrid. Det är även bekräftat att Cate Blanchett kommer tillbaka och spelar sin roll som Galadriel, trots att hon inte är mer i böckerna. Troligen vill regissören Peter Jackson få med fler kvinnliga karaktärer, eftersom det inte finns så många i boken.

Paranormal Entity

En kopia av Activity

Självklart ska det nu komma drösvis med filmer som kretsar runt familjer som blir terroriserade av demoner som inte har bättre saker för sig. Precis som Saw-serien som drog igång hela tortyrkarusellen är det dags för demonkarusellen att börja snurra. Filmen kretsar runt en familj där dottern är jagad av en demon, och vi får precis som i Paranormal Activity följa händelserna genom stationära kameror, eller handburna.

Komiskt nog är denna snäppet vassare än Activity, trots att den känns som en b-film och en kopia skrämde den mig mer. Entity sätter igång med det övernaturliga redan första natten och dröjer inte ut på det tills halva filmen har gått och publiken somnat (som Activity). Därav blir det intressant att se hur det utvecklas, och det är mycket mer som händer i Entity än både Activity 1 och 2 tillsammans. Och det dröjer ruskigt länge innan det bjuds på någon hoppa till scen, och det vinner filmen på eftersom spänningen vi det laget är uppbyggt till max.

Skådespeleriet är dåligt, inte helt uselt men ganska kasst, fotot är av lågbudgetskvalité (fast det passar filmen i vissa sekvenser) och karaktärerna ganska korkade. Slutet chockade mig riktigt mycket och fick mig att undra om man kommer mixa tortyrfilmer i stil med Hostel och Saw med demonfilmer som dessa. Ett annat plus som Entity får är att den inte känns lika perfekt och planerad som Activity, där allt från minsta ljud till rörelse känns koreograferat.

Det blir en stark tvåa till Entity, som mest dras ner av sina skådisar och brist på originalitet.

2/5

Foto: 1

Skratt: -

Musik: -

Skräck: 3

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 1

Filmens specialitet: demonväsen - 2

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

http://www.youtube.com/watch?v=XldItu2PX4A

Peter Parkers pappa utsedd

Den här månaden börjar inspelningen av den nya Spider-Man filmen i Los Angeles och nu har man även bestämt vem som ska spela Peter Parkers pappa. Campbell Scott kommer spela pappan och rollen som Peters mamma går troligen till Julianne Nicholson. Spännande!

Death Proof

För den ultimata Tarantino-nörden

När Grindhouse-projektet bekräftades och Tarantino och Rodriguez hoppas på med varsin rulle darrade alla nördar till av upphetsning. I USA visades Grindhouse som den ska ses, Death Proof och Planet Terror efter varandra tillsammans med en massa fejktrailes emellan. I Sverige delade man tyvärr upp filmerna så fejktrailerna försvann och varje film gick upp på bio separat, och senare släpptes de på DVD. Nu tog jag tag i mig själv och bänkade mig framför Death Proof, Tarantinos bidrag till Grindhouse-projektet. Här varvas det som är typiskt Tarantino (underbar musik, ultravåld samt girlpower) med lite annat smått och gott. Resultatet är en ganska underhållande rulle, om du är den ultimata Tarantinoälskaren.

Filmen handlar om en före detta stuntman (Kurt Russell) som spionerar på olika tjejgäng för att döda dem med sin stuntbil. Japp, detta är handlingen och man kan lätt förvänta sig en slaktarrulle signerad Tarantino, men här fläskar han på med långa dialoger, utdragna konversationer (som är föga intressanta, hur snyggt filmade än dem är) och en hel del flum som bara fyller ut filmen. Det är smått tråkigt, men samtidigt kul och för tankarna till äldre filmer och deras uppbyggnad. Två sekvenser i filmen höjer pulsen, den ena i mitten och den andra mot slutet, och det är främst dessa som räddar filmen. Den avslutande sekvensen är oerhört spännande och välgjord, speciellt med tanke på att allt är äkta.

Hade det inte vart för filmens grymma slut hade rullen slutat på en tvåa, men nu blir det en svag trea. Men glöm inte, detta är för de allra mest inbitna fansen, så förvänta dig ingen Kill Bill.

3/5 

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: Tarantinotouch - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

Nya Bond

Efter att filmbolaget MGM, som ligger bakom de senaste Bond-filmerna blivit bankrutta var det oklart när nästa del i serien skulle komma. Men nu har det börjat spekuleras om att filmen kommer till 2012, men inspelningsstart om ett år. Sam Mendes är tills vidare den som är aktuell för att regissera filmen.

Pirates 5 & 6

Innan del 4 av Pirates-serien går upp på bio nästa år, har Disney redan bestämt sig för del fem och sex. Det beror nog väldigt mycket på hur det kommer gå för del fyra, men Disney har meddelat skådespelare och produktionsteam om den möjliga fortsättningen på Pirat-sagan. 

Titanic

En maffig film som imponerar än idag

Jag såg om James Camerons Titanic och den imponerade minst lika mycket som första gången. En tre timmars lång resa som omöjligen lämnar någon oberörd. Det finns troligen inte en enda kotte som inte sett filmen, eller åtminstone hört talas om den. Filmens första halva spenderas för att presentera Titanic, vilket jag personligen inte kan få nog av. Det är en enorm tillfredsställelse att få se det enorma fartyget påbörja sin jungfruresa som dessvärre blir dess sista. Man har lyckats skapa fartyget lika levande och naturlig som om hela filmen vore en dokumentär.

En stor del av tiden läggs också ner på att presentera filmens två viktigaste karaktärer, Jack, den fattiga killen med målartalanger samt Rose, den rika överklasstjejen som ingen verkar förstå… Tills Jack dyker upp. Redan nu börjar man ana ugglor i mossen. Undra hur det kommer sluta? Visst, kärlekshistorien som tar upp första halvan av filmen är otroligt förutsägbar och icke-nytt, men den är lika underhållande som rolig att följa. Cameron har här glimten i ögat och ger oss en stor dos av humor och underhållning. Kemin mellan Kate Winslet och Leonardo DiCaprio är glödande och dem passar utmärkt. I stort sett har karaktärerna prickats in av helt korrekta skådespelare och allesammans gör bra och trovärdiga prestationer.

När det kommer till andra halvan av filmen byts spåret från romantiskt drama till katastrofdrama. Än idag, 13 år efter att filmen kom ut, kan man inte låta bli att förundras och imponeras av dess effekter. Det är fruktansvärt realistiska scener man får bevittna när Titanic är på väg mot sin undergång och det lämnar ingen oberörd. Här skildras skräck, panik, desperation och de olika klasserna i samhället på ett ytterst tydligt sätt som inte undgår någon.

Cameron har även utnyttjat alla de olika situationer man kan bli utsatt för under en sådan katastrof och visat dem. På sina håll är det riktigt spännande och klaustrofobiskt, men även sorgligt, tragiskt och oerhört välgjort. Inte konstigt att det fortfarande räknas som en av historiens dyraste filmer, det är påkostat hela tiden och trovärdigheten släpper aldrig taget. Filmens musik är helt underbar, temat är bland de bästa som gjort för en film och genomsyrar filmen från den första filmrutan. Cameron har utan tvekan skapat en klassiker som man kan se om och om igen. Och imponeras varje gång.   

4/5

Foto: 4

Skratt: -

Musik: 4

Skräck: -

Action: -

Effekter: 5

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: Titanic - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt!

http://www.youtube.com/watch?v=zCy5WQ9S4c0

Beyond Borders

Fint budskap – uselt hantverk

Angelina Jolie spelar Sarah Jordan som lever ett överflödigt liv i England. Hon har precis gift sig och bor tillsammans med sin rike man. Under en välgörenhetsgala stormas tillställningen av Nick Callahan (Clive Owen) och gästerna uppmanas att verkligen gå till handling istället för att sitta välgörenhetsgalor och låtsas som om de hjälper till. Han grips av poliser och ganska snart är allt bortglömt och festandet kan fortsätta. Men Nick nådde fram till Sarahs hjärta och hon bestämmer sig för att ge sig ut i världen för att hjälpa de som är i behov av det. Detta utvecklas till en romans mellan Sarah och Nick som håller världen över och i många, många år.

Storyn och budskapet i filmen är riktigt fin. Det är bitvis (ganska sällan, tyvärr) gripande och skådespeleriet är godkänt. Även om filmen är fruktansvärt förutsägbart när det kommer till romansen mellan Sarah och Nick bidrar miljöerna, realismen och de omgivande ”kulisserna” till att filmen får en äkta känsla. Klippningen är smått värdelöst, filmen saknar taktkänsla helt och hållet samtidigt som manuset känns krystat och alldeles för mesigt för en film med ett sådan tungt ämne. Jag kände inte att det var något direkt flow i det hela, och regisserandet kändes omotiverat och halvhjärtat (vem i hela världen får för sig att styla Jolie så fult att man tycker mer synd om henne än de fattiga barnen?), många scener stals iväg av Jolies irriterande utseende.

Slutet var dock riktigt överraskande och bra, jag älskar att det åtminstone finns en film i denna genren som vågar sticka ut, även om den för övrigt är ganska halvdan. Det blir en stark tvåa till Beyond Borders.

2/5

Foto: 2

Skratt: -

Musik: 2

Skräck: -

Action: -

Effekter: -

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: visa hemskheterna i världen - 3

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

Okey, helt VILD natt igår. Fast vild på fel sätt. Usch. Förfesten hos Susanna var mysig och trevlig, sen blev det Gretas och där spårade det ut - jag blev nerdrogad, tappade bort min plånbok, pengar och mobil (men hittade mobilen igen). Det är FÖRSTA gången i mitt liv jag tappar bort min plånbok, lite sorgligt, men det finns en första gång för allt (nästan allt iaf). Det var underbart att festa med Bea iaf, hon hade även lite kul på egen hand vet jag... ;)

Annars var det kul, jag drack inte mycket och spydde inte pga spriten, något som jag nästan alltid gör. Men men... Lite bilder från förfesten (tur att kameran inte försvann):




Bea, jag och Susanna...



Mikael var också där.



Det gick hett till...

Svensk i The Hobbit

Mikael Persbrandt kommer medverka i The Hobbit och hans del av rollen kommer spelas in under nästa år. Vilken roll han ska spela är oklart men det är något som har med norden att göra. 19 december 2012 är det världspremiär för The Hobbit och filmen regisseras av Peter Jackson.

Jaaaa! Nu är jag klar med den sista tentan för iår, sååå skönt! Är helt slut, men det var värt det. Ska in i duschen nu och sen blir det raka vägen ner i sängen, för imorgon blir det muntligt förhör på hela min kurs! Önska mig lycka till eller håll en tumme eller nåt... Jag är så trött!




Och ja, juste. Innan klockan passerar 00.00, det är min älskade Britneys födelsedag. Hon blir 29 år och det firar vi med två ganska nya bilder på henne och hoppas att hennes kommande album blir grym!

Piranha 3D

Blodigt och vulgärt, men samtidigt snuskigt underhållande

Vad mer kan sägas om en film som handlar om en sjö vars botten spricker upp och släpper ut tusentals förhistoriska pirayor, samtidigt som hundratals halvnakna och spritkåta ungdomar förbereder sig för årets största vattenparty, som råkar äga rum i samma sjö? Lägg till härlig partymusik, datoranimerade pirayor och nakna bröst så har du filmen i ett nötskal. Faktum är att första halvan av filmen lätt skulle kunna användas som stämningshöjare under vilken förfest som helst. Vet du vad du ska förvänta dig; en b-skräckis med fula effekter, massa naket, sexrelaterad humor och oerhört mycket blod kommer du älska Piranha 3D.

Nu har man naturligtvis tvingat in en story också, som kretsar runt sheriffens son Jake, som hamnar på en båt tillsammans med en porrfilmproducent (Jerry O´Connell ser ut att ha riktigt roligt i sin roll) och några sexiga brudar för att åka ut på sjön och spela in lite barnförbjudna scener. Fast det dröjer inte länge innan pirayorna börjar löpa amok och bokstavligen kötta av allt i deras väg. Det blir inte bara en kamp mot pirayorna, utan även mot de idiotiska ungdomarna som under tiden tydligen supit bort de sista av sina hjärnceller, för när polisen kommer till området och meddelar att ”we have an emergency” skriks det ut ”don’t worry, we have beer over here”.

Vi får se några stora skådisar dyka upp i små och stora roller, Richard Dreyfuss som komiskt nog medverkade i Hajen inleder filmen. Elisabeth Shue som har en meritlista längre än de flesta i Hollywood spelar Jakes mamma och Christopher Lloyd från Tillbaka till Framtiden ger oss information om de förhistoriska pirayorna. Det som är mest underhållande genom hela filmen är hur mycket nakna bröst man har lyckats få med, de guppar, blöts ner och trycks ut i publikens ansikte med hjälp av 3D-tekniken. Eli Roth (mannen bakom Hostel-filmerna) dyker upp i en liten roll som går ut på att med en vattenpistol spruta vatten på några dansande tjejers bröst så deras tröjor blir genomskinliga. Smakfullt? Knappast. Underhållande? Som fan.

Våldet är over the top, armar och ben bits av, ögon gnagas ut och blodet färgar vattnet rött som aldrig förr. Men sadistiskt nog är det mer kul än läskigt, eftersom hela situationen har uppbyggts med sådan komisk touch. Filmen har glimten i ögat rakt igenom och tar inte sig själv på stort allvar, den blinkar med båda ögonen mot publiken och även mot b-filmsgenren, som till stor del består av skräckisar. 3D-effekterna används flitigt, till allt från spyor och blod till bröst och rumpor. Det blir en stadig fyra till Piranha 3D, som underhöll mig som aldrig förr i en biosalong. Och precis som en typisk skräckfilm slutar den öppet, och en uppföljare är redan i produktion (under titeln Piranha 3DD, som syftar på D-kupor).

4/5

Foto: 2

Skratt: 4

Musik: 4

Skräck: 3

Action: -

Effekter: 2

Skådespeleri: 3

Filmens specialitet: pirayor & bröst & blod - 5

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

http://www.youtube.com/watch?v=mW5_4gZ0Jn4

Crank 3?

En tredje Crank film kan bli av, enligt Amy Smart som medverkat i de två tidigare. Filmerna, som har Jason Statham i huvudrollen, kretsar runt han och hans vilda äventyr som innefattar allt från offentligt sex till nya hjärtor. Hur trean ska toppa detta är en fråga.

Ny Matrix?

Bröderna Wachowski som är skaparna bakom Matrix-filmer, har fått med Tom Hanks, Natalie Portman och Halle Berry att spela i deras nya film ”Cloud Atlas”. Det sägs att den kommer ha likheter med Matrix, hur vet vi dock inte. Bara vi slipper slagsmålsscener i slow motion igen.

Titanic II

En trailer till del 2 av Titanic finns att skåda – och jag hoppas ni alla förstår varför ni inte ska spendera varken tid eller pengar på att se den.

http://www.youtube.com/watch?v=eC9r8bYvorc

The Next Three Days

Starka prestationer i ljummen story

Paul Haggis som för några år sedan tog världen med storm med sin briljanta Crash (som dessutom vann flera Oscar) är tillbaka, nu tillsammans med Russell Crowe och Elizabeth Banks. Crowe spelar John, en familjefar som bor tillsammans med sin fru Lara (Banks) och sin son. En morgon när de sitter och äter frukost stormas deras hus av poliser och de tar fast Lara misstänkt för mord. Flera år senare sitter Lara fortfarande inne, medan John är övertygad om att dem har tagit fel person och att hon är skyldig. Han försöker därför få ut henne ur fängelset, under vilka omständigheter som helst.

Första halvan av filmen är gripande och kan klassas som drama, och det är just här som Haggis styrka ligger. Han vet vad han gör, likaså Banks och Crowe som bjuder på mycket bra skådespeleri, vilket är en av filmens höjdpunkter. Det är rysligt bra att se Crowe som förvirrad familjefar som desperat försöker rädda sin fru. Filmens andra halva byter spår och blir actionfilm, där spänningen och den krypande känslan av att vara jagad ständigt är närvarande. Den här delen brister på många ställen, både i logiken och upplägget; det märks klart och tydligt att Haggis inte har lika stor erfarenhet här.

Filmen stora fördel är att Crowe spelar huvudrollen och att han ensam lyckas bära upp en film på axlarna. Annars vinglar storyn lite ostadigt, eftersom det finns liknande filmer och även serier (Prison Break) som rent action och spänningsmässigt bjuder på mer, fast sämre på dramahållet, vilket The Next Three Days styrka ligger i.

3/5

Foto: 3

Skratt: -

Musik: 3

Skräck: -

Action: 2

Effekter: -

Skådespeleri: 4

Filmens specialitet: vad gör man inte för sin älskade - 4

- = Ej aktuellt.

0 = Värdelös.

1 = Dålig.

2 = Godkänd.

3 = Bra.

4 = Mycket bra.

5 = Perfekt! 

http://www.youtube.com/watch?v=lti0vfCPZns&feature=fvst